Hoppa till temats andra spalt.

TEMA Sveriges EU-avgift, rabatt och bidrag

2021 betalade Sverige drygt 52 miljarder kronor i EU-avgift och fick tillbaka 16 miljarder i EU-bidrag. Det gav en svensk nettoavgift på 36 miljarder kronor. Tillgången till den inre marknaden uppskattas tillföra svensk ekonomi ett värde av cirka 300 miljarder kronor per år.  Läs mer.

FEM FRÅGOR OCH SVAR OM SVERIGES EU-AVGIFT

 

 

FEM FRÅGOR OCH SVAR OM SVERIGES EU-AVGIFT

  1. Hur mycket betalar Sverige i medlemsavgift till EU?

2021 betalade Sverige drygt 52 miljarder kronor i medlemsavgift. Avgiften kan variera stort mellan åren. För 2021-2027 är prognosen en svensk EU-avgift på knappt 45 miljarder kronor per år.   

 

Tabell 1. Sveriges EU-avgifter 2021 ( miljoner kronor)

EU-avgiftens olika delar 2021

 

Summa

Tullavgift

5 302

Momsavgift

6 914

Avgift för icke återvunnen plast

1 027 

BNI-avgift (inklusive rabatt 7 900 miljoner)

39 018

SUMMA

52 262

Källa: Regeringens skrivelse om statens räkenskaper 2021 tabell 6.1 sidan 355.

Medlemsavgiften består av fyra delar: tullavgift, momsbaserad avgift, avgift för icke återvunnen plast samt en avgift baserad på bruttonationalinkomsten, BNI.  

Tullavgift: 75 procent av medlemsländernas tullintäkter går till EU:s budget.   

Momsavgift: Den uppgår till 0,3 procent av den så kallade momsskattebasen, det vill säga beloppet som momsen baseras på.    

Plastavgift: Sverige betalar även för icke återvunnen plast. Om eller när Sverige återvinner lika mycket plast som produceras i landet blir avgiften noll  – i dag är den över en miljard kronor.

BNI-avgift: Den BNI-baserade avgiften beräknas som en restpost som ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att alla EU-länder betalat in momsavgift, tullar och plastavgift.

Då BNI är ett mått på ekonomisk aktivitet betyder det att länder där det sker mycket ekonomisk aktivitet betalar mer till EU jämfört med länder med mindre ekonomisk aktivitet. Med andra ord betalar rikare länder mer än fattigare. Sverige har dock en rabatt på BNI-avgiften på närmare 8 miljarder kronor.

Att avgiften varierar år från år beror på olika engångseffekter som förskottsinbetalningar, ändringsbudget, oväntade överskott som betalats tillbaka till EU-länderna, retroaktiva EU-rabatter och sena utbetalningar för EU-projekt i olika länder. Det är därför svårt att i förväg beräkna vad EU-avgiften ska bli år från år.

Rent praktiskt betalar Sverige in EU-avgiften på ett konto hos svenska Riksgälden som tillhör EU-kommissionen. Det sker två gånger per månad eftersom olika svenska myndigheter betalar in olika delar av avgiften.

2. Hur mycket betalar Sverige till EU jämfört med andra medlemsländer?

I genomsnitt betalade Sverige per år 2010-2019 mer i nettoavgift till EU än de flesta länder, men inte mest: 0,5 procent av BNP.

Sverige är så kallad nettobetalare, det vill säga att Sverige betalar in mer till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd.

För att få perspektiv på vad medlemsländerna betalar i EU-avgift och vad de får i EU-bidrag kan man jämföra med ländernas bruttonationalprodukt, BNP, som visar det totala värdet på de tjänster och varor som produceras i ett land. Som exempel har Sverige bestämt att landets offentliga sektor ska anästan hälften av  landets BNP år.

Sveriges nettoavgift till EU låg på knappt 0,5 procent av landets BNP i genomsnitt per år mellan 2010-2019 vilket placerar Sverige på fjärde plats över dem som betalade förhållandevis mest till EU när EU-bidragen är avräknade.

En viktig förklaring till att svenskarna betalar relativt mer till EU-budgeten är att Sverige är betydligt rikare än många EU-länder och att landet inte har så fattiga regioner som andra länder eller har ett relativt stort bidragsberättigat jordbruk. Det finns olika uppfattningar huruvida Sveriges nettoavgift är hög eller låg. 

 

 3. Vad får Sverige för medlemsavgiften?

Fri tillgång till den inre marknaden, EU-bidrag, gemensam klimat- och miljöpolitik, ökad nationell säkerhet och forskning.

Svenska företag och medborgare har fritt tillträde till den inre marknaden. Värdet på det har beräknats och anger att Sverige varje år tjänar 29 miljarder euro motsvarande närmare 300 miljarder kronor. Svenska företag kan också nyttja affärsmöjligheterna i ett 70-tal internationella handelsavtal som EU har tecknat.

Tabell 2. Vad Sverige beräknas tjäna på tillgången till den inre marknaden:

Utredare  

Euro

Kronor (kurs 10,2)

EU-kommissionen

45,7 miljarder

466 miljarder

IFO

25,0 miljarder

255 miljarder

Bertelsmanns

17,5 miljarder

179 miljarder

Genomsnitt 

29,4 miljarder €

300 miljarder kr

Källa: Europaportalen 5 november 2019.

Av de 52,3 miljarder kronor som Sverige betalade i medlemsavgift 2021 har drygt 16 miljarder kronor kommit tillbaka som bidrag, främst till den svenska landsbygden i form jordbruks- och regionalstöd. Men även närmare 140 myndigheter och högskolor – antalet varierar år från år – kan ha fått EU-stöd. Det gör att den svenska nettoavgiften blev 36,3 miljarder kronor 2021.   

Tabell 3. EU-bidrag till Sverige 2021 jämfört med 2014-2020 (räknat i miljoner kronor)

EU-bidrag till Sverige

2021

Snitt per år 2014-2020

Jordbruksverket

9 871

9 148  

Universitet

Högskolor

1 363

1 196

Tillväxtverket

Regionalstöd

1 352

1 005

Interregionala

289

359

Socialfonden

1 147

892

Trafikverket

470

224

Migrationsverket

386

486

Polismyndigheten

102

42

Övriga 

1 102

870

Summa EU-bidrag

16 082

14 220

Källa: Sveriges EU-bidrag 2021, s.235 Not 3 Intäkter av bidrag.

Förre statsminister Stefan Löfven (S) beskrev vad EU betydde för Sverige när riksdagens EU-nämnd godkände regeringens linje inför budgetförhandlingarna på det extra EU-toppmötet den 20 januari 2020.

– EU-medlemskapet är ett fundament för Sverige. Det är avgörande för så mycket, för vår ekonomi, för vår säkerhet, våra jobb. Det finns beräkningar som visar exempelvis att Sverige tjänar över 300 miljarder kronor bara på att vara med i den inre marknaden, sade Stefan Löfven.

Statsministern återkom till den inre marknadens stora ekonomiska betydelse i EU-nämnden i april 2020. "att den inre marknaden inte bara ska säkras utan också fördjupas.  Det vill vi, för det är där vi ser den stora ekonomiska fördelen med samarbetet."

EU-kommissionen beskriver vidare vad Sverige tjänar på EU-medlemskapet: Sverige får tillgång till forskar- och innovationsnätverk och bidrag. Här nämns grafenprojektet där Chalmers i Göteborg under tio år leder 1 000 forskare i olika europeiska länder för att utveckla supermaterialet grafen. Men också ESS och Max IV vid Lunds universitet samt Northvolts batteriutveckling i Västerås och Skellefteå får EU-stöd.

Kommissionen tar också upp saker som de säger är “svårare att mäta, men är ännu viktigare och potentiellt mycket mer kostsamma om de inte fanns. 70 år av fred, ett politiskt stabilt grannskap, bättre luftkvalitet i spåren av en utfasning av fossila bränslen räknas inte in i EU-budgetens återflöden, men är ändå ovärderliga positiva effekter av EU-medlemskapet och som också ger avsevärt mindre kostnader för försvaret och sjukvården.”

4. Hur stor är den svenska rabatten?

Cirka 8 miljarder kronor per år mellan 2021-2027.

Sverige har likt fem andra rika EU-länder förhandlat sig till rabatt på sin medlemsavgift. Ursprunget till rabatten är att Storbritannien som första land 1984 krävde och fick en. Det ledde senare till att andra länder ställde liknande krav. I dag har följande länder medlemsrabatt i varierande storlek: Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark.

Tabell 4. Sveriges rabatt på medlemsavgiften

Miljarder kronor

Bruttorabatt

11  

Sveriges avgift till rabattsystemet 

3,1

Nettorabatt

7,9  

Sveriges årliga bruttorabatt är 1 069 miljoner euro eller cirka 11 miljarder kronor med en kurs på 10,3 kronor per euro. Alla EU-länder betalar en del av de fem rabattländernas rabatter, i Sveriges fall cirka 3,1 miljarder. När avgiften är dragen återstår den svenska nettorabatten på cirka 7,9 miljarder. Rabatten betyder att Sverige betalar mindre i avgift än vad betalningsreglerna kräver av andra länder, exempelvis Finland.

Källa: Stats- och regeringschefernas förslag, juli 2020, punkt 152 och 153 s.65.

5. Vad kommer Sverige att betala i EU-avgift 2021-2027?

Prognos: Sveriges avgift blir cirka 44,7 miljarder kronor per år.

Sveriges EU-avgift under 2021-2027 blir enligt finansdepartementet oförändrad som andel av Sveriges totala ekonomi jämfört med budgetperioden 2014-2020, motsvarande 0,82 procent av BNI per år i genomsnitt.

Översatt i kronor och ören blir den årliga EU-avgiften framöver enligt prognos 44,7 miljarder kronor när Sveriges särskilda rabatt är inräknad.

Tabell 5. Prognos Sveriges EU-avgift

Miljarder kronor

2022

47 837

2023

42 606

2024

42 937

Källa: Budgetpropositionen för 2022 - Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, s. 6. Det finns ännu inga uppgifter för 2025-2027.

 

FÖRDJUPNING

A. Svårt att göra prognoser 

En genomgång, se nedan, av regeringens beräkningar av EU-avgiften i respektive års budgetförslag och faktisk avgift. Det är sällan som prognoserna stämmer med vad som blir den faktiska avgiften när Sverige har betalt sin del av EU:s gemensamma utgifter.

Tabell A. Sveriges EU-avgifter jämfört med regeringens prognoser mellan 2014 - 2020 (räknat i miljoner kronor)

 

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Prognos 

37 700

40 126

31 827

29 586

39 511

40 914

41 990

Skillnad

+3 853

+4 106

-1 477

-5 362

-4 551

- 3 231

+5 203

EU-avgift

41 553

44 232

30 350

24 224

34 960

37 683

47 193

Källa: Beräkningarna finns i svenska statens budget presenterad hösten före aktuellt budgetår, avgiften till Europeiska unionen 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019 och 2020. Sveriges slutliga EU-avgift återfinns i tabeller hos Ekonomistyrningsverket ESV

B. Så fördelade sig EU-bidragen 2014-2020

Av de 37,2 miljarder kronor som Sverige betalat i genomsnittlig medlemsavgift under år 2014-2020 har drygt 14,2 miljarder kronor kommit tillbaka som bidrag främst till den svenska landsbygden i form jordbruks- och regionalstöd. 64 procent av EU-bidragen fördelades av jordbruksverket i huvudsak till bönder. Men även närmare 140 myndigheter och högskolor – antalet varierar – kan få årligt EU-stöd. Det gör att den svenska nettoavgiften blev 23 miljarder kronor per år.   

 

Tabell B. EU-bidrag till Sverige 2014-2020 (räknat i miljoner kronor)

EU-bidrag

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

SNITT/ ÅR

Jordbruksverket

8 569

7 001

8 275

9 395

9 626

10 051

11 116

9 148 milj.

Universitet

Högskolor

1 140

1 074

1 140

1 176

1 258

1 254

1 328

1 196

Tillväxtverket

Regionalstöd

  978

  541

    663

1 202

1 159

1 284

1 205

1 005

Interregionala

  260

  233

      79

326

526

586

502

359

Socialfonden

  990

  216

    459

1 546

1 105

921

1 004

892

Trafikverket

  311

  123

    383

215

104

114

318

224

Migrationsverket

  108

- 35

    671

594

598

607

857

486

Polismyndigheten

      -

        1

      19

43

61

78

95

42

Övriga 

    587

    640

    710

924

1 019

1 039

1 168

870

Summa EU-bidrag

12 943

9 795

12 398

15 421

15 456

15 934

17 593

14 220

 

Källa: Årsredovisningarna för staten. Regeringens skrivelse 101, Not 3 Intäkter av bidrag,  2015/16, s. 199, 2016/17 s. 199, 2017/18 s.193,  2018/2019 s.195, 2019/2020 s. 224 och 2020/2021 s.235. Summorna kan skilja sig något på marginalen på grund av avrundning och vi använder den senaste redovisade sammanställningen.         

 

SÅ GJORDE VI TEMAT

Europaportalens faktatexter bygger på olika dokument från EU, Sveriges regering och riksdag, forskare och andra källor. Vi har också frågat experter om deras uppfattning kring vad som är viktigt att veta för att få ett bra grepp om temat. 

Har du synpunkter på texten skriv gärna till info@europaportalen.se

Hoppa till relaterade artiklar.

Sidor