VAD HÄNDER 2021  
 

Följande arbetsmiljöfrågor behandlas i EU under 2021:

  • EU:s arbetsmiljöstrategin 2021-2027: Här och här
  • Skärpta gränsvärden för asbest; här och här
  • Uppdatering av 2004 års direktiv om cancerrisker: här
  • ILO-konvention mot våld och trakasserier på jobbet; här

 

ARBETSMILJÖ — EN INTERNATIONELL FRÅGA

Arbetsmiljön har i över hundra år varit en internationell fråga sedan FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO, 1919 antog sin första konvention, om åtta timmars arbetsdag. Då som nu har arbetsmiljö varit en fråga för nationell lagstiftning, arbetsmarknadens parter och internationella överenskommelser och senare EU-direktiv. 

En väsentlig del av arbetsrätten inom EU handlar om arbetsmiljöfrågor. Enligt Lissabonfördraget ska unionen stödja och komplettera förbättringar “särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet”. Men en internationell reglering av arbetsvillkor handlar inte bara om det uppenbara skyddet för människors liv och hälsa utan även om rimliga konkurrensförhållanden mellan företag i olika länder. 

Sedan 1989 har EU-länderna med majoritetsbeslut antagit och uppdaterat 37 minimidirektiv i olika arbetsmiljöfrågor, se samtliga direktiv under "Läs mer". Eftersom direktiven är minimiregler kan medlemsstater ha strängare arbetsmiljöregler. 

Medlemsstaterna är skyldiga att kontrollera att minimireglerna åtföljs. Medlemsstaterna ska var femte år rapportera till kommissionen om hur bestämmelserna tillämpas och om arbetsgivarnas och arbetstagarnas synpunkter. 

Det finns även sex EU-direktiv, se nedan, som reglerar arbetstider vilka förutom ett bygger på kollektivavtal. Alla arbetstagare i EU har rätt till minst fyra veckors betald semester. I ett uppmärksammat rättsfall 1998 slog EU-domstolen fast att jourtid på arbetsplatsen alltid var att räkna som arbetstid oavsett om den anställde arbetade eller inte.

 

TIDSLINJE — ARBETSMILJÖ I EU

 

2020
I juni 2020 uppdaterades direktivet om biologiska agens (2000/54/EG) till att inkludera SARS-coronavirus-2 på listan av biologiska agens, i syfte att redovisa de nya riskerna på arbetsplatsen.

I september ledde en fjärde revision av direktivet till nya eller reviderade gränsvärden för tre cancerframkallande ämnen. Förslaget är det första initiativet i en kommande plan för att bekämpa cancer.

 

2019
Under 2019 uppdaterades tio arbetsmiljödirektiv som anger olika minimiregler och gränsvärden kopplat till bland annat buller, kemisk exponering och personlig skyddsutrustning.

 

2014 
EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014-2020 började gälla. Programmet pekar ut EU-ländernas tre största utmaningar: 

  • Att medlemsländerna måste förbättra sin tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. 
  • Att bättre förebygga arbetssjukdomar
  • Att bättre anpassa arbetslivet för den äldre arbetskraften som väntas öka i antal. 

Programmet innehåller även sju mål.

2011
Europaparlamentet antog en kritisk rapport om brister i arbetsmiljöarbetet i EU kopplade till olika krav på förändringar.  


1994
Ministerrådet beslutade att den Europeiska arbetsmiljöbyrån ska inrättas nr 2062/94.

Byråns mål var att förse berörda parter med alla relevanta tekniska, vetenskapliga ekonomiska uppgifter på arbetsmiljöområdet i syfte att främja förbättringar. Byråns verksamhet startade 1996 med placering i spanska Bilbao.


1992
EU-kommissionen utlyste Europaåret för arbetsmiljö. Syftet är att uppmärksamma att allt för många människor skadas eller dödas på jobbet: fyra miljoner arbetsplatsolyckor, varav 8 000 dödsolyckor rapporterades varje år i början av 1990-talet.

 

1989
Ramdirektiv för arbetstagares hälsa och säkerhet antogs och bildade grunden för 20 särdirektiv, från 1989 till 2019, inom olika specifika områden med krav på allt ifrån arbetsutrustning till regler om buller och vibrationer, 89/391/EEG.

 

1987
Genom den Europeiska enhetsakten kunde beslut fattas med kvalificerad majoritet på området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

 

1986
Om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för buller i arbetet, 86/188/EEG.I dag ersatt av ny lagstiftning.


1985
EU-ländernas regeringar inledde samarbete, den så kallade trepartsmodellen, med fackföreningar och arbetsgivare i arbetsmiljöfrågor. Detta ledde bland annat fram till det centrala ramdirektivet för arbetstagares hälsa och säkerhet 1989.

1983
Om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet, 83/477/EEG. I dag ersatt av ny lagstiftning.


1982
Skydd för arbetstagare mot risker vid exponering i arbetet för blymetall och dess joniska föreningar, 80/605/EEG. I dag ersatt av ny lagstiftning.

 

1980
Om minimiskydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet, 80/1107/EEG. I dag ersatt av ny lagstiftning.

 

1974
Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor inrättades för att bistå EU-kommissionen.

 

Källa: Europaparlamentets faktablad

 

EU.S SAMTLIGA ARBETSMILJÖ- OCH ARBETSTIDSDIREKTIV

Källa: EU.  Sammanställning: Europaportalen

  1. Ramdirektivet 1989 för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet - direktivet
  2. Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen - särdirektiv 1
  3. Arbetsutrustning - särdirektiv 2
  4. Användning av personlig skyddsutrustning - särdirektiv 3
  5. Skador, särskilt i ryggen - särdirektiv 4
  6. Bildskärmsarbete - särdirektiv 5
  7. Cancerrisker - särdirektiv 6
  8. Biologiska agens i arbetet - särdirektiv 7
  9. Tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser - särdirektiv 8
  10. Varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet - särdirektiv 9
  11. Gravida, nyligen har fött barn eller ammar - särdirektiv 10
  12. Utvinningsindustrin som utnyttjar borrning - särdirektiv 11
  13. Utvinningsindustri ovan och under jord - särdirektiv 12
  14. Fiskefartyg - särdirektiv 13
  15. Kemisk exponering - särdirektiv 14
  16. Explosiv atmosfär - särdirektiv 15
  17. Vibrationer - särdirektiv 16
  18. Buller - särdirektiv 17
  19. Elektromagnetiska fält - särdirektiv (18) 20
  20. Artificiell optisk strålning - särdirektiv 19
  21. Exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser - direktivet
  22. Tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande - direktivet
  23. Medicinsk behandling ombord på fartyg - direktivet
  24. Minderåriga i arbetslivet  - direktivet
  25. Första förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  26. Andra förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  27. Tredje förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  28. Fjärde förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  29. Femte förteckning yrkeshygieniska gränsvärden - kemiska agenser  - direktivet
  30. Maskindirektivet hälso- och säkerhetskrav  - direktivet
  31. Asbest  - direktivet
  32. Hantering av GMOdirektivet
  33. Utrustning i explosionsfarliga omgivningar - direktivet
  34. Personlig skyddsutrustning-  - direktivet
  35. Stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården - direktivet
  36. Hantering av kristallin kvarts - direktivet
  37. Anställningsvillkor på fiskefartyg, ILO - direktiv
  38. Anställningsvillkor för sjömän,  ILO - direktiv
  39. Arbetstider - direktivet
  40. Arbetstider för mobila arbetstagare förare och andra  - direktivet
  41. Arbetstider förare körtider, raster och viloperioder - förordningen
  42. Arbetstider vid gränsöverskridande tågförbindelser - direktivet
  43. Arbetstider på inre vattenvägar - direktivet
  44. Arbetstider sjömän, tillsyn - direktivet
  45. Arbetstider flygpersonal - direktivet

 

Hoppa till relaterade artiklar.

Sidor