Medlemsländernas EU-ambassadörer diskuterade på måndagen inför veckans EU-toppmöte förslaget om att ge Ukraina och Moldavien kandidatstatus till EU. Ingen av ambassadörerna ska under mötet ha invänt mot förslaget, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Frågan kommer behandlas av EU-ländernas stats- och regeringschefer på torsdagens och fredagens toppmöte i Bryssel.

I Georgien har tiotusentals personer gått ut på gatorna för att stödja landets ansökan om medlemskap i EU, bara dagar efter att EU-kommissionen rekommenderade att landets kandidatur ska skjutas upp, skriver TT/Sydsvenskan.

EU-kommissionen kommer att rekommendera medlemsländerna att ge Ukraina officiell status som EU-kandidatland. Det uppger Politico som samtalat med flera källor efter en debatt bland kommissionärerna på måndagen. Debatten i kommissionärskollegiet följde på ett överraskningsbesök av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i lördags i Kiev där hon diskuterade Ukrainas medlemskapsansökan med president Volodymyr Zelenskyj. Zelenskyj har vädjat om officiellt erkännande som ett EU-kandidatland och sagt att utnämningen skulle ge en oöverskådligt värdefull krigsmoral.

Kosovo kommer att ansöka om medlemskap i EU i slutet av året – det meddelade Kosovos premiärminister Albin Kurti på en presskonferens på fredagen, rapporterar Agence Europe. – Europa är vårt öde, Europa är vår framtid, sade Kurti. EU har flera gånger upprepat att en normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien – som är kandidatland sedan 2014 – är nödvändig för att båda länderna ska kunna gå vidare på den europeiska vägen. Fem EU-medlemsstater erkänner inte Kosovos självständighet.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har träffat president Volodymyr Zelenskyj i Ukraina. På en pressträff i förra veckan sade hon att ett förslag till beslut om att ge landet kandidatstatus för EU-medlemskap kan fattas i slutet av denna vecka, skriver TT/GP.

Visa mod! Maningen kommer från EU-parlamentets gruppledare till medlemsländerna, som bestämmer i frågan, om att ge Ukraina och Moldavien kandidatstatus, enligt TT/Sydsvenskan. Men Georgien får vänta.

Ett diplomatisk genombrott är den enda vägen för att stoppa Rysslands invasion. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som varnar för förhoppningar om militär seger – och hoppas på EU-medlemskap, rapporterar TT/GP.

Ukrainas process för att gå med i EU kan inte skyndas på trots Rysslands invasion, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. 

– Det finns inga genvägar in i EU, säger Scholz enligt TT/GP och lägger till att ett undantag för Ukraina skulle vara orättvist mot länderna på västra Balkan som också har ansökt om medlemskap. Ett kandidatland kan själv i stor utsträckning korta ner väntetiden genom att snabbt genomföra de förändringar som ett medlemskap skulle kräva.

Ukrainas EU-ansökan kommer att vara högsta prioritet för Tjeckien när de i juli tar över ministerrådets roterande ordförandeskap från Frankrike. Det sade utrikesminister piratpartisten Jan Lipavský till Bloomberg på måndagen.

– Ukrainare dör bokstavligen för att vara en del av det västerländska samhället, för att vara en del av EU – det ska vi inte ignorera, sade Lipavský.

Flera länder på västra Balkan har flera år försökt gå vidare i förhandlingarna om att få gå med i EU men andra medlemsländer har av olika anledningar blockerat. Senast i raden är Bulgariens nej till Nordmakedonien. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sade på tisdagen att han söker en lösning så att processen fortgå.

– Det är strategiskt viktigt för EU att vi snabbt enas om att stödja alla sex länder på västra Balkan och kunna besluta om deras vidare närmande till EU. EU måste hålla sina löften. Vi måste därvid göra utvidgningsförhandlingarna mer dynamiska och övervinna de hinder som finns. Det är en fråga om trovärdighet och geostrategiskt förnuft, sade Olaf Scholz.

Inför EU:s utrikesministermöte på måndag, då Västra Balkan står på dagordningen, kritiserar Sverige den bulgariska regeringen för att den sedan en tid blockerar Nordmakedoniens medlemskapsförhandlingar. I ett beslutsunderlag till riksdagens EU-nämnd betonar regeringen att “det är hög tid att Bulgarien släpper sin blockering av Nordmakedoniens förhandlingsstart, inte minst i rådande säkerhetspolitiska läge”.

Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg säger till FT att EU måste överväga en radikal fördragsändring om man menar allvar med Ukrainas medlemskap och vill förhindra att landet faller under rysk dominans.

Som en direkt följd av Rysslands invasion av Ukraina har den tidigare Sovjetrepubliken Moldavien ansökt om medlemskap i EU. Moldavien är helt beroende av rysk gas och har dessutom en olöst konflikt kring den Rysslandsstödda utbrytarregionen Transnistrien.

– Ett EU-medlemskap har alltid varit viktigt för oss men nu är det av största vikt, säger Mihai Popsoi som är vice talman i Moldaviens parlament till Ekot.

Serbien är ett av fem nuvarande kandidatländer att gå med i EU. En opinionsmätning visar nu för första gången att motståndet i landet att gå med i unionen är större än stödet: 44 mot 35 procent. Marko Uljarević, chef för Ipsos som genomfört undersökningen, säger till tidningen Blic att trycket från EU på Belgrad att ställas sig bakom sanktionerna mot Ryssland är en bidragande orsak till motståndet. Serbien har ett nära samarbete med Ryssland när det gäller inte minst energi och synen på Kosovo.

Moldaviens president Maia Sandu lämnade i förra veckan in första delen av sina svar på det frågeformulär som EU-kommissionen för två veckor sedan skickade ut. Landet har, liksom Ukraina och Georgien, ansökt om medlemskap i EU och formuläret är en del av den utvärdering som kommissionen gör för att medlemsländerna senare ska kunna ta ställning till huruvida länderna ska klassas som kandidater och därmed på sikt kunna inleda medlemskapsförhandlingar.

Riksdagens utrikesutskott beslutade på torsdagen att se positivt på ansökningarna om EU-medlemskap från Ukraina, Georgien och Moldavien. Utskottet anser att EU bör ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och att de som potentiella kandidatländer bör få tillgång till det stöd till reformer som blivande medlemsländer kan få. Inga av riksdagens åtta partier vände sig emot utskottsbeslutet. I nästa vecka ska riksdagen ta ställning. De skarpa förhandlingarna om EU-medlemskap, om de blir av, rör 35 olika politiska, rättsliga och ekonomiska områden och väntas ta många år att genomföra.

Den italienske premiärministern Mario Draghi meddelade på tisdagen att han stödjer Ukrainas ansökan om att gå med i EU.

– I dag försvarar Ukraina inte bara sig självt. Det försvarar vår fred, vår frihet och vår säkerhet. Italien vill att Ukraina ska gå med i EU. Jag vill säga till president Zelenskyj att Italien står vid Ukrainas sida i denna process, sade Draghi i samband med att den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj talade till det italienska parlamentet, rapporterar FT.

Sedan tidigare har Irland, Lettland, Litauen, Estland, Polen, Tjeckien, Slovenien, Slovakien, Bulgarien och Kroatien uppgett att de vill att Ukraina bör få gå med i EU.

Ukraina vill bli medlemmar i EU, de har ansökt och frågan ska upp på EU-toppmötet.

Men ett medlemskap kommer inte bli aktuellt just nu, tror Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S).

– Vi måste hålla på regelverket och inte ha några snabbspår, säger Hans Dahlgren till Ekot.

Medlemsländernas EU-ambassadörer i Bryssel enades i går måndag om att ge kommissionen i uppdrag att utvärdera Ukrainas, Moldaviens och Georgiens medlemskapsansökningar som lämnades in i förra veckan. Historiskt sett ha sådana utvärderingar tagit allt från ett par månader till flera år att bli klara. Först därefter kan medlemsländerna enhälligt besluta om att ge länderna så kallad kandidatstatus. Frågan ska även diskuteras av medlemsländernas stats- och regeringschefer under veckans informella EU-toppmöte i franska Versailles.

Rysslands invasion i Ukraina gör att flera länder i Öst- och Centraleuropa vill att EU öppnar famnen för Ukraina. Det är dags att lova ukrainarna att de senast 2030 kan få bli medlemmar av unionen, anser dessa EU-länder, enligt DN.

Serbien röstade på söndagen om förändringar av landets författning för att stärka rättsstatligheten – ett av kraven för att på sikt kunna gå med i EU.

”EU välkomnar slutförandet av detta viktiga steg i den konstitutionella reformen i syfte att stärka rättsväsendets oberoende i linje med Serbiens strategiska val att ansluta sig till Europeiska unionen”, heter det i ett uttalande från EU:s utrikestjänst.

Enligt preliminära uppgifter röstade 60 procent för förändringarna och 40 procent mot. Valdeltagandet låg runt 30 procent.

EU:s utvidgningskommissionär, ungraren Olivér Várhelyi, tonar ned oron för bristande rättsstatlighet och respekt för mänskliga rättigheter i kandidatländer till EU, enligt flera källor som Politico pratat med. Det gäller i synnerhet Serbien vars president Aleksandar Vučić står nära Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

–  Han följer agendan för sina uppdragsgivare i Budapest, han myser med auktoritära ledare och ignorerar till stor del frågor som rör rättsstatsprincipen, sade en anonym diplomat till tidningen.

Medlemskap i EU är fortfarande Serbiens strategiska mål, eftersom två tredjedelar av handelsutbytet sker med EU. Men Serbien har också närmat sig Kina under de senaste åren på en rad områden. I dag står Kina för nio procent av de utländska direktinvesteringarna i landet, rapporterar Euractiv.

Albanien, Nordmakedonien och Serbien, tre länder på Balkan som söker EU-medlemskap, har i frustration med att processen att kunna gå med inte verkar gå framåt enats om att sätta upp en egen passfri zon, rapporterar FT. Det ska bland annat bli lättare att rese mellan länderna för både privatpersoner och transporter. På sikt hoppas man även att Montenegro och Bosnien-Hercegovina går med.

– Det är i Europeiska unionens egna intresse att driva frågan vidare, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter ett möte med de sex länder på västra Balkan som söker medlemskap i EU, enligt TT/GP.

EU-parlamentet och medlemsländerna enades på onsdagen preliminärt om så kallat föranslutningsstöd på motsvarande drygt 140 miljarder kronor fram till år 2027 till de fem kandidatländerna Albanien, , Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet och de två potentiella kandidatländerna Bosnien-Hercegovina och Kosovo. Pengarna ska användas för att reformera länderna för ett eventuellt framtida EU-medlemskap.

Med en tillfällig övergångsregering på plats i Bulgarien hoppas EU nu kunna få loss den blockering som stoppat formella förhandlingar om EU-medlemskap med grannlandet Nordmakedonien, skriver TT/GP. Bulgariens förra regering ville inte inleda förhandlingar på grund av en infekterad tvist med Nordmakedonien om ländernas ursprung, språk och kultur. 

I mars förra året godkände EU-länderna ett nytt regelverk för processen att bli medlem i unionen efter ett franskt krav. De nya reglerna ska nu användas i Montenegros och Serbiens medlemskapsförhandlingar, enligt ett beslut på tisdagen i ministerrådet. Förhandlingar med de två länderna inleddes 2012 respektive 2014.

Nordmakedonien och Albanien väntar på förhandlingar om EU-medlemskap. Det är dags nu, manar utrikesminister Ann Linde – och hoppas att Bulgariens regeringskris kan öppna upp, skriver TT/Aftonbladet.

Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan sade på tisdagen att Turkiet fortfarande siktar på fullt medlemskap i Europeiska unionen, rapporterar Reuters. För närvarande ligger medlemskapsförhandlingarna nere på grund av allt sämre politiska relationer mellan EU och Turkiet sedan landet gått i en auktoritär riktning och på olika sätt hotat sina grannländer.

Förra året gav EU:s medlemsländer grönt ljus för Nordmakedonien att börja förhandla om EU-medlemskap. Men förhandlingarna dröjer, eftersom Bulgarien stoppar processen med sitt veto. Som en orsak anges bland annat att Nordmakedonen underblåser hat mot bulgarer och att de beskrivs som nazister i skolböckerna, rapporterar Ekot.

Ett av Europas fattigaste länder, Albanien, fick tidigare i år grönt ljus för att börja förhandla om ett framtida medlemskap i EU. Men företrädare för landets romer befarar att EU:s krav på förbättringar för romerna ska få låg prioritet i förhandlingarna, rapporterar Ekot.

Medlemsländernas EU-ministrar gav på onsdagen grönt ljus till att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien som sedan ett par år enligt kommissionen uppnått de villkor som ställts. Några länder med Frankrike i spetsen har dock tidigare blockerat sådana förhandlingar men efter att en ny förhandlingsprocess föreslagits har de dragit tillbaka sitt veto. Onsdagens beslut väntas få klartecken från högsta politiska nivå under eftermiddagens EU-toppmöte på videolänk.

Ministerrådet kommer på tisdagen att diskutera en eventuell start på medlemskapsförhandlingar med både Nordmakedonien och Albanien. EU-ländernas stats- och regeringschefer kommer att ta ställning till frågan under ett videosamtal på torsdag, rapporterar tidningen Politico.

Några EU-länder med Frankrike i spetsen har blockerat medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. Men efter ett nytt förslag på utvidgningsprocess kan blockeringen komma att hävas, enligt läckta dokument inför ett möte mellan medlemsländernas EU-ministrar i nästa vecka.

EU-kommissionen lade på onsdagen fram ett förslag om nya regler för länder som vlll bli medlemmar i EU. Detta efter att Frankrike i fjol blockerat att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien och samtidigt begärt nya regler. Kommissionens förslag bygger till stora delar på ett franskt inspel från i höstas med effektivare morötter och piskor för de kandidatländer som uppfyller kraven respektive backar från åtaganden.

I december lade Frankrike in sitt veto mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien som enligt EU-kommissionen uppfyllt alla krav för detta. President Emmanuel Macron krävde nya regler för förhandlingarna och enligt FT ska sådana presenteras inom kort. Förslaget väntas bland annat göra det lättare att avbryta förhandlingar om kandidatlandet inte rör sig i demokratisk riktning. 

Frankrike kan komma att mjukna och säga ja till att påbörja förhandlingar om EU-medlemskap för Nordmakedonien och Albanien. Det säger Andrej Plenković, premiärminister i Kroatien, EU:s nya ordförandeland.

– Jag ser en tendens, en möjlighet att Frankrike kan ändra sin hållning, jämfört med det senaste toppmötet i december, sade premiärminister Andrej Plenković på en pressträff i Zagreb på torsdagen, rapporterar Ekot.

Frankrike har hittills blockerat att sådana förhandlingar inleds.

En opinionsundersökning visar att 54 procent av turkarna är för ett EU-medlemskap medan 35 procent är emot, skriver EUobserver. Turkiet är formellt sett ett kandidatland men medlemskapsförhandlingarna ligger sedan många år på is och inget talar i dagsläget för att de skulle återupptas inom överskådlig tid.

Att Ungerns kandidat till EU-kommissionen blivit godkänd är landets största diplomatiska framgång de senaste tio åren, enligt den ungerske premiärministern Viktor Orbán, som ser större möjligheter till inflytande. Det säger Orbán i en intervju i ungersk radio, enligt TT/GP. 

Frankrikes käpp i hjulet för Nordmakedoniens och Albaniens EU-ambitioner har väckt stor besvikelse, "näst intill sorgsenhet", vittnar utrikesminister Ann Linde från sin resa på Balkan, skriver Aftonbladet/TT.

Ett historiskt misstag. Så beskriver Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev EU:s besked tidigare i höst att inte ge klartecken för att inleda förhandlingar om ett medlemskap i EU. I en intervju med Sveriges Radio säger Zaev att alternativet riskerar att bli förnyade konflikter i det krigshärjade västra Balkan.

EU-länderna kunde i förra veckan inte enas om att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien. Som en konsekvens av detta har landets partier enats om ett nyval 12 april för att avgöra vilken riktning landet ska ta.

Medlemsländernas EU-ministrar lyckades på tisdagen inte nå enighet kring att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien som enligt EU-kommissionen uppfyllt alla villkoren. Frankrike blockerar beslutet vilket gör att frågan flyttas upp en politisk nivå till stats- och regeringscheferna vid veckas EU-toppmöte.

Om halvannan vecka ska EU-länderna åter ta ställning till om man ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. En handfull länder blockerar i dag ett sådant beslut som kräver enhällighet. I ett gemensamt brev uppmanar nu fyra ledare – EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-parlamentets talman David Sassoli och tillträdande kommissionsordförande Ursula von der Leyen – medlemsländerna att rösta för förhandlingar med de båda länderna.

Den tyska förbundsdagen röstade på torsdagen för att inleda medlemskapsförhandlingar med medlemskaps länderna Albanien och Nordmakedonien. Ett beslut i frågan väntas på EU-ministermötet 15 oktober och kräver att alla medlemsländer ger grönt ljus. Vissa EU-länder som Nederländerna är dock fortsatt tveksamma.

EU-kommissionen har två år i rad slagit fast att Nordmakedonien uppfyllt kraven för att inleda förhandlingar för ett framtida EU-medlemskap, men medlemsländer som Nederländerna, Frankrike och Danmark har hittills sagt nej. På tisdagen vädjade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk till ledarna att ändra sig.

– Nu får ni göra er del för Nordmakedonien har redan gjort sin, sade Tusk. 

Ett nytt beslut om huruvida EU ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien väntas i oktober.

EU-länderna beslutade på tisdagen att skjuta upp beslutet om huruvida man ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien till senast i oktober i år. EU-kommissionen rekommenderade i slutet av maj – för andra året i rad – att de båda kandidatländerna uppfyllt alla krav för att inleda förhandlingarna. Men ett sådant beslut kräver att alla medlemsländer ger sitt godkännande och bland annat Frankrike och Nederländerna tvekar.

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man anser att Albanien och Nordmakedonien är redo att inleda förhandlingar som på sikt kan leda till EU-medlemskap för de två Balkanländerna. Samma rekommendation gjordes förra året men medlemsländerna har ännu inte gett klartecken till några utvidgningsförhandlingar.

Enligt EU:s utrikeschef Federica Mogherini planeras medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien att inledas i juni, skriver Kathimerini. Fram till landet bytt namn har dispyten med grannlandet Grekland stoppat sådana förhandlingar. Nordmakedonien fick status som kandidatland 2005.

EU-parlamentet uppmanade på onsdagen medlemsländerna att formellt avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Turkiet ansökte om att få gå med i unionen 1987 och blev ett kandidatland 1999. Förhandlingarna inleddes 2005 men har under de senaste åren i praktiken legat på is.

Utrikesutskottet i EU-parlamentet uppmanade på onsdagen medlemsländerna att formellt avbryta medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Turkiet ansökte om att få gå med i unionen 1987 och blev ett kandidatland 1999. Förhandlingarna inleddes 2005 men har under de senaste åren i praktiken legat på is. Hela EU-parlamentet ska ta ställning i frågan i mars.

Parlamentet i Ukraina har antagit förändringar av landets konstitution som pekar rakt mot en ansökan om medlemskap i både EU och försvarsalliansen Nato, skriver TT/GP. Ändringen fastslår att landet ska söka fullt medlemskap i EU och Nato och att presidenten, regeringen och parlamentet ska hålla fast vid det.

Ukraina kommer att ansöka formellt om ett EU-medlemskap år 2024, säger president Petro Porosjenko, samtidigt som han som väntat ställer upp för omval, enligt TT/SvD.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan anser att en folkomröstning om EU-medlemskap skulle kunna ”passa” Turkiet, enligt Reuters/Kathimerini och att han ska diskutera frågan med kollegor. Medlemsförhandlingarna med Turkiet har tillsvidare lagts på is från EU:s sida på grund av den odemokratiska riktning som man menar landet rör sig i.

Ledare från Albanien, Kosovo, Montenegro, Serbien, Slovakien, Bulgarien, Turkiet, Tyskland och Schweiz möttes på tisdagen i Geneve för att diskutera ett djupare ekonomiskt, industriellt  och socialt samarbete på västra Balkan inom ramen för Världsekonomiskt forum. Man ska bland annat hålla en rad temakonferenser nästa år.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s vicepresident Mike Pence och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurs har rest till Makedonien i helgen för att hjälpa ja-sidan när landet folkomröstar om namnförslaget Nordmakedonien på söndag.

Ett namnbyte banar väg för att landet i framtiden kan bli medlem i både EU och Nato eftersom Grekland då inte kommer att hindrar det med veto. Samtidigt uppmanar landets president Gjorge Ivanov till bojkott av omröstningen, enligt Ekot.

Det känns som hemma, tycker Makedoniens premiärminister i talarstolen i EU-parlamentet. Intensiva resor både hit och dit ska hjälpa ja-sidan till seger i ödesfolkomröstningen den 30 september, skriver GP/TT.

EU kan komma att hjälpa Makedonien att stoppa inflödet av flyktingar till landet genom att placera ut gränsvakter. Det möjliggörs via det avtal som på onsdagen undertecknades mellan EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos och Makedoniens inrikesminister Oliver Spasovski. Makedonien har ansökt om medlemskap i Europieska unionen.

EU:s medlemsländer ger tummen upp för att inleda formella medlemskapsförhandlingar med Albanien och Makedonien – men först nästa år, skriver TT/GP.

På EU-toppmötet i slutet av månaden ska medlemsländernas stats- och regeringschefer besluta om huruvida man ska inleda förhandlingar med Albanien och Makedonien om att de två Balkanländerna ska kunna få gå med i unionen, skriver TT/GP.

Makedonien har fått omvärldens ögon på sig efter att landet blivit något av ett centrum för fejkade nyheter om amerikansk politik, rapporterar Ekot.

Inför presidentvalet i USA 2016 tjänade unga makedonier stora pengar på att sprida sanna och falska artiklar till stöd för främst Donald Trump.

När EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i dag med ledarna från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien gäller det framför allt att hålla ångan uppe, rapporterar TT/GP. EU söker närmare förbindelser med länderna men något EU-medlemskap är inte aktuellt förrän tidigast 2025.

EU ger över 90 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Turkiet på landets väg till att eventuellt gå med i unionen. Pengarna, som utbetalas mellan 2007 och 2020, används till att bland annat stärka kandidatlandets rättsväsende och infrastruktur. Europeiska revisionsrätten har granskat stöden och kommer i en rapport fram till deras nytta ”endast varit begränsad”.

”Resultatens hållbarhet är hotad på grund av att den politiska viljan saknas”, heter det i revisorernas rapport.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling räknar i sitt mest pessimistiska scenario med att det kan ta 200 år för länderna på västra Balkan – Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien – att komma i kapp EU-länderna när det gäller ekonomiskt välstånd, skriver Euractiv.

Redan inom de kommande veckorna kan EU-kommissionen rekommendera medlemsländerna att Makedonien och Albanien ska få status som kandidatländer och inleda förhandlingar om att på sikt gå med i EU. Det sade EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn i en intervju med Die Welt.

EU:s utrikesministrar var djupt splittrade när det gäller löftet till länderna på västra Balkan att få bli medlemmar i EU, när de möttes i Bulgariens huvudstad Sofia på torsdagen, uppger Ekot.

EU-kommissionen väntas på tisdag i nästa presentera en plan för att blåsa nytt liv i unionens utvidgning med ett förslag om att sex nya länder ska kunna gå med till 2025, skriver Financial Times. De sex länderna är Serbien, Montenegro, Albanien, Makedonien, Bosnien-Herzegovina och Kosova. När det gäller EU-utvidgning har alla medlemsländer veto.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan siktar på en nystart i de ansträngda relationerna till Europa under besöket i Paris. Men ett EU-medlemskap är det inte i nuläget inte tal om, enligt Frankrikes president Emmanuel Macron, skriver TT/GP.

EU-länderna beslutade på måndagen att öppna sammanlagt fyra nya förhandlingskapitel – olika områden där kandidatländer måste närma sig EU för att kunna gå med – för Serbien och Montenegro.

Kandidatländer som Serbien och Montenegro kan få vänta till mitten av 2030-talet innan de kan gå med i EU, enligt en studie som baseras på den förra stora utvidgningen 2004 och som återges i Euractiv. Andra kandidater som Bosnien–Herzegovina och Albanien kanske inte är redo ens 2050 enligt studieförfattaren.

– Jag hoppas att både Turkiets och EU:s vägar leder åt samma håll och att Turkiet i slutänden kan få fullt medlemskap i EU, sade Polens president Andrzej Duda i samband med ett möte med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan på tisdagen, rapporterar Politico.

Tysklands kristdemokratiska förbundskansler Angela Merkel ska försöka stoppa Turkiets medlemskapsförhandlingar med EU.

– Faktum är att Turkiet inte borde bli medlem i EU, Merkel i helgen, rapporterar TT/SVT.

I en intervju med tyska Bild kritiserade utrikesministern socialdemokraten Sigmar Gabriel den turkiska president Recep Tayyip Erdogans styre. ”Erdogan och hans regering avlägsnar sig med enorm hastighet från allt som utgör Europa. Men hur skulle ett land som begränsar friheten, som sätter oskyldiga människor i fängelse och bekämpar oppositionen någonsin bli med i EU?, sade utrikesministern och varnade i sammanhanget semesterfirare att åka till Turkiet, rapporterar Die Welle.

 

"Första september, om en vecka, kommer associeringsavtalet mellan Ukraina och EU att träda i kraft och bli en färdplan för reformer för oss”, sade Ukrainas president Petro Porosjenko i ett tal på landets självständighetsdag på torsdagen. Presidenten tillade: "Det här är den enda vägen vi har: en bred euro-atlantisk autobahn, vilket leder oss till EU- och NATO-medlemskap”, rapporterar Euronews.

Enligt EU:s utvidgningskommissionär konservative österrikaren Johannes Hahn tvingar Turkiets beteende, där det senaste är president Erdogans försök att påverka valutgången i Tyskland, EU att förändra sin inställning mot kandidatlandet. "Jag tror att det är dags för medlemsstaterna att diskutera de strategiska konsekvenserna av detta beteende. Att bara rycka på axlarna är inte en politisk strategi på lång sikt.”, sade Hahn på måndag till Süddeutsche Zeitung.

För att uppnå målet om ett framtida Nato- och EU-medlemskap är Makedoniens nya regering beredd att gå grannlandet Grekland till mötes bland annat i den känsliga namnkonflikten länderna emellan. Det säger Makedoniens utrikesminister i en exklusiv intervju med Sveriges Radio.

En ny vänskapspakt mellan EU-landet Bulgarien och EU-kandidatlandet Makedonien ska lägga gammalt groll åt sidan. Samtidigt lovar Bulgarien att stötta Makedonien på dess väg mot medlemskap i EU och Nato. Det skriver Euractiv.

– EU kan aldrig i livet smälta ett turkiskt inträde rent ekonomiskt. Det är helt enkelt inget kandidatland, sade Österrikes socialdemokratiske förbundskansler Christian Kern till FAZ.

Om den författningsändring som med liten marginal röstades igenom i Turkiet i april införs utan ändringar vill EU-parlamentet efter en omröstning på torsdagen att medlemskapsförhandlingarna med landet avbryts. De anser att förändringarna är i strid med kriterierna för att få gå med i EU.

Om den författningsändring som med liten marginal röstades igenom i Turkiet för två månader sedan införs utan ändringar vill ledamöterna i EU-parlamentets utrikesutskott att medlemskapsförhandlingarna med landet avbryts. Resolutionen antogs med 51 röster mot 3. Hela parlamentet väntas rösta om frågan i juli.

Det är sannolikt att Turkiet aldrig kommer att bli medlem i EU, eftersom varken Turkiet eller EU vill se landet som medlem.  Det skriver Turkietexperten och statsvetaren Svante Cornell i en rapport som presenterades på tisdagen. Enligt Cornell är det “en grundlös myt att EU behöver Turkiet mer än vad Turkiet behöver EU”.

EU-kommissionen avser sätta utvidgning på dagordningen igen och att nya medlemmar kan komma att ansluta sig till EU under nästa mandatperiod 2019-2024.

– Jag är naturligtvis enormt glad för EU-kommissionens förnyade satsning på utvidgning. Nu måste länderna på Balkan snabba på genomförandet av de nödvändiga reformerna, sade Europaparlamentariker Jasenko Selimovic (L) i ett uttalande på onsdagen.

”Sverige är och kommer att fortsätta att vara en av de största förespråkarna av EU-anslutning för dessa länder, men det är de själva som sätter takten genom sin vilja och förmåga att genomföra de reformer som krävs. Vi kommer att fortsätta att stödja länderna politiskt och genom vårt omfattande reformsamarbete" skriver utrikesminister Margot Wallström (S) i en kommentar till TT.

På besök i Bryssel på onsdagen manade Turkiets EU-minister Ömer Celik till skillnad från tidigare retorik till närmare relationer och ny fart i förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap.

– Vi vill röra oss framåt mot fullt medlemskap. Det är inte fråga om att avbryta relationerna med EU, sade Celik enligt nyhetsbyrån AFP efter samtal med EU:s utrikeschef Federica Mogherini, rapporterar TT/SvD.

Öppna ett nytt kapitel i förhandlingarna om ett turkiskt EU-medlemskap – annars är det adjöss Europa. Detta dubbeltydiga ultimatum ställer Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan till EU, som i sin tur antar en alltmer avvaktande hållning till den auktoritäre ledaren.

– Från och med nu finns det inga andra alternativ än att öppna de kapitel som ännu inte öppnats. Om ni inte öppnar dem – adjö, sade Erdoğan, enligt TT/SvD.

Ett turkiskt medlemskap i EU är för tillfället inte längre aktuellt. Det säger EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn i en intervju för nyhetsbyrån Reuters, skriver Yle. Enligt kommissionären har Turkiet, under president Recep Tayyip Erdoğans styre, fjärmat sig allt mer från Europa. Hahn säger att EU och Turkiet kan samarbeta ekonomiskt, men att den dåliga människorättssituationen i Turkiet just nu sätter käppar i hjulen för medlemsförhandlingarna.

 

– Det är uppenbart för alla att interna och externa krafter försöker att destabilisera [Västra Balkan]. Vi är inte naiva. Det är därför ledarna bekräftade sitt entydiga stöd för länderna på västra Balkan, och deras europeiska perspektiv.  Jag hoppas att denna positiva signal från EU kommer att höras i regionen. Det sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på fredagen efter att veckans EU-toppmöte avslutats.

– Dagens Polen under [ledaren för det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa] Jarosław Kaczyński hade inte kunnat bli EU-medlem. Polen respekterar inte längre Köpenhamnkriterierna, sade Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn till Der Tagesspigel och syftade på de demokratiska krav som länder måste uppfylla för att gå med i EU.

27 av 28 EU-länder var redo att enas om tuffare skrivningar mot Turkiet i förhandlingarna om medlemskap i EU. Men Österrike krävde ännu mer - och därmed står nu EU utan gemensam linje i utvidgningsfrågan, rapporterar SVT.

– Från vår synvinkel är det ett minimum att det tydligt står att [medlemskaps-]förhandlingarna ska läggas på is på grund av den nuvarande utvecklingen i Turkiet, sade Österrikes utrikesminister Sebastian Kurz till Politico och hotade med att lägga in landets veto om så inte blir fallet.

Turkiets premiärminister Binali Yıldırım avvisade torsdagens votering där EU-parlamentarikerna röstade för att lägga EU:s medlemskapsförhandlingar med landet på is med att den är ovidkommande.

– Vi förväntar oss att EU-ledarna ska sätta sig emot denna brist på vision. EU måste bestämma huruvida det vill fortsätta sin framtida vision med eller utan Turkiet, sade Yıldırım, rapporterar The Guardian.

EU-parlamentarikerna röstade på torsdagen med siffrorna 479 mot 37 och 107 som avstod för att EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet tillfälligt ska läggas på is på grund av den politiska riktningen landet rör sig i. Uttalandet är dock inte bindande och EU:s utrikeschef Federica Mogherini sade tidigare i veckan att förhandlingarna bör fortsätta. Av de svenska EU-parlamentarikerna röstade alla för en frysning förutom Sverigedemokraternas två ledamöter. De tre Moderaterna lade ned sina röster.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sade i ett tv-sänt tal att han ska utlysa en folkomröstning om förhandlingarna med EU ska fortsätta. Erdogan sade också att folkomröstningen ska gälla frågan om dödsstraff. Erdogan har tidigare sagt att han vill att dödsstraff, åtminstone tillfälligt, ska införas för att straffa de som låg bakom försöket till statskupp, rapporterar Ekot. 

EU-kommissionen föreslår att Albanien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. För att det ska kunna ske måste alla medlemsländer ge sitt godkännande. Sedan tidigare är dock bland annat Nederländerna och Grekland emot detta, enligt Politico.

De gröna och socialdemokratiska partigrupperna i EU-parlamentet vill att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet läggs på is mot bakgrund av de senaste månadernas händelser med bland annat tal om att återinföra dödsstraffet och fängslandet av journalister och oppositionella. ■

Premiärminister Andrej Plenković i EU:s nyaste medlemsland Kroatien har lovat att hjälpa Bosnien-Hercegovina att gå med i unionen, rapporterar Euractiv. >>>

Medlemsländernas regeringar godkände på tisdagen Bosnien-Hercegovinas ansökan om EU-medlemskap vilket innebär att EU-kommissionen nu kan utvärdera huruvida landet kan ges kandidatstatus och därmed börja förhandla om medlemskap. ■

– Europeiska unionen beskriver sig själv som en väktare av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Men dess svaga svar på den allvarligaste attacken mot demokrati i ett kandidatland var en besvikelse, skriver president Recep Tayyip Erdoğans talesman Ibrahim Kalan i en debattartikel i Politico och avslutar: EU-medlemskapet är fortfarande ett strategiskt mål för Turkiet, men it takes two to tango. >>>

Turkiet vill bli fullvärdig medlem i EU senast år 2023, då den turkiska republiken fyller 100 år. Det säger landets EU-ambassadör Selim Yenel i en intervju med den tyska tidningen Die Welt, rapporterar SvD. >>>

Österrikes förbundskansler Christian Kern påpekade tidigare i veckan att medlemskapsförhandlingarna med Turkiet inte kan rättfärdigas. Den turkiske EU-ministern Ömer Çelik menar att Kerns kommentarer är ”störande” och att de ”liknar extremhögerns retorik”. Det rapporterar BBC. >>>

Den österrikiske förbundskanslern Christian Kern säger att ett turkiskt EU-medlemskap inte kan rättfärdigas och ser inte att landet skulle kunna gå med på flera årtionden, rapporterar ORF. >>>

Steffen Seibert, talesperson för den tyska regeringen, menar på måndagen att de turkiska EU-medlemskapsförhandlingarna kommer avbrytas om landet inför dödsstraffet vilket president Recep Tayyip Erdoğan förespråkat. EU:s utrikeschef Federica Mogherini påpekade samtidigt att inget land som har dödsstraff kan gå med i EU. ■

Kroatien drog på måndagen tillbaka sitt veto mot att inleda EU-medlemskapsförhandlingar med Serbien inom områdena som rör rättsväsendet, grundläggande rättigheter och säkerhet. ■

EU och Turkiet öppnade på torsdagen formellt det område, eller kapitel, som rör finans- och budgetfrågor i förhandlingarna om ett framtida turkiskt medlemskap. Ytterligare fem av de sammanlagt 35 förhandlingskapitlen förbereds för öppning. ■

Samtidigt som britterna röstar om huruvida de ska lämna EU föreslår Turkiets president Recep Tayyip Erdogan en folkomröstning om landet ska fortsätta de segdragna samtalen om medlemskap i unionen, skriver SVT. >>>

EU-landet Kroatien har gått med på att låta kandidatlandet Serbien ta nästa steg i medlemskapsförhandlingarna genom att dra tillbaka sitt veto mot kapitel 23 i förhandlingstexten som handlar om rättsväsendet och grundläggande rättigheter.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har tidigare kämpat för att få med Turkiet i EU-gemenskapen. Nu säger han i stället att det inte finns på kartan att Turkiet ska bli en del av unionen i närtid.

Bulgariens utrikesminister Daniel Mitov sade på tisdagen att hans land är redo att bistå kandidatlandet Albanien på den långa reformvägen mot ett EU-medlemskap.

I veckan har Europaparlamentariker Jasenko Selimović (L) i ett enskilt samtal träffat Denis Zvizdić, premiärminister i Bosnien och Hercegovina. Enligt Selimović kretsade samtalet bland annat kring Bosnien och Hercegovinas EU-medlemskapsansökan. – Det var konstruktiva diskussioner där vi konstaterade att det vore väldigt farligt att utvidgningsfrågan marginaliseras i EU, sade Jasenko Selimović i ett uttalande. ■

På ett arbetsgruppsmöte i ministerrådet i torsdags vägrade Kroatien godkänna att Serbien skulle få inleda medlemskapsförhandlingar om det viktiga kapitel 23 som rör rättsväsendet och de mänskliga rättigheterna. Ett av de kroatiska kraven är att den lilla befolkningsgruppen med kroatiskt ursprung i Serbien först ska ha garanterade parlamentsplatser i landet.

Bosnien-Hercegovina lämnade på måndagen in sin ansökan till EU-kommissionen. Utrikesminister Margot Wallström (S) välkomnar beskedet. – Jag tycker det är bra. Vi tillhör ju dem som applåderar utvidgningen och att vi får procedurer som innebär att att Bosnien närmar sig EU, säger Wallström på måndagen. ■

Den 15 februari hoppas Bosnien-Hercegovina kunna skicka in sin ansökan om att få inleda medlemskapsförhandlingar med EU.

Som en del i EU:s överenskommelse med Turkiet om att landet ska hjälpa till i flyktingsituationen enades de två på måndagen om att inleda nya förhandlingar om ett framtida turkiskt EU-medlemskap som pågått sedan 2005.

Enligt Volkan Bozkir ska kapitel 17 om ekonomisk och monetär politik i förhandlingarna om EU-medlemskap med Turkiet öppnas i mitten av december efter att i flera år legat på is.

Genom att underteckna ett samarbetsavtal rör sig Kosovo sig i riktning mot ett eventuellt framtida EU-medlemskap.