Zoran Zaev, mannen som avlägsnade Nordmakedoniens nationalistiska ledare och hanterade ett historiskt namnavtal med Grekland, är tillbaka som premiärminister efter en koalitionsavtal med landets albanska minoritetsparti, rapporterar EUobserver.

Det har skett en ökning av antalet migranter som försöker ta sig från Grekland till Central- och Nordeuropa med hjälp av flyktingsmugglare. I Nordmakedonien har den senaste veckan två lastbilar med sammanlagt 148 migranter på stoppats, uppger Ekot. Enbart i juli stoppades 567 migranter i Nordmakedonien vilket ledde till att nio personer, både serber och nordmakedonier, greps misstänkta för flyktingsmuggling.

Medlemsländernas EU-ministrar gav på onsdagen grönt ljus till att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien som sedan ett par år enligt kommissionen uppnått de villkor som ställts. Några länder med Frankrike i spetsen har dock tidigare blockerat sådana förhandlingar men efter att en ny förhandlingsprocess föreslagits har de dragit tillbaka sitt veto. Onsdagens beslut väntas få klartecken från högsta politiska nivå under eftermiddagens EU-toppmöte på videolänk.

Ett historiskt misstag. Så beskriver Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev EU:s besked tidigare i höst att inte ge klartecken för att inleda förhandlingar om ett medlemskap i EU. I en intervju med Sveriges Radio säger Zaev att alternativet riskerar att bli förnyade konflikter i det krigshärjade västra Balkan.

Under förra veckans EU-toppmöte stoppade Frankrike, Nederländerna och Danmark kandidatländerna Albanien och Nordmakedonien från att inleda medlemskapsförhandlingar. På torsdagen röstade EU-parlamentet för ett icke-bindande fördömande av beslutet. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för fördömandet förutom Sverigedemokraternas tre ledamöter.

EU-länderna kunde i förra veckan inte enas om att inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien. Som en konsekvens av detta har landets partier enats om ett nyval 12 april för att avgöra vilken riktning landet ska ta.

Medlemsländernas EU-ministrar lyckades på tisdagen inte nå enighet kring att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien som enligt EU-kommissionen uppfyllt alla villkoren. Frankrike blockerar beslutet vilket gör att frågan flyttas upp en politisk nivå till stats- och regeringscheferna vid veckas EU-toppmöte.

Om halvannan vecka ska EU-länderna åter ta ställning till om man ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien. En handfull länder blockerar i dag ett sådant beslut som kräver enhällighet. I ett gemensamt brev uppmanar nu fyra ledare – EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-parlamentets talman David Sassoli och tillträdande kommissionsordförande Ursula von der Leyen – medlemsländerna att rösta för förhandlingar med de båda länderna.

Den tyska förbundsdagen röstade på torsdagen för att inleda medlemskapsförhandlingar med medlemskaps länderna Albanien och Nordmakedonien. Ett beslut i frågan väntas på EU-ministermötet 15 oktober och kräver att alla medlemsländer ger grönt ljus. Vissa EU-länder som Nederländerna är dock fortsatt tveksamma.

EU-kommissionen har två år i rad slagit fast att Nordmakedonien uppfyllt kraven för att inleda förhandlingar för ett framtida EU-medlemskap, men medlemsländer som Nederländerna, Frankrike och Danmark har hittills sagt nej. På tisdagen vädjade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk till ledarna att ändra sig.

– Nu får ni göra er del för Nordmakedonien har redan gjort sin, sade Tusk. 

Ett nytt beslut om huruvida EU ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien väntas i oktober.

EU-länderna beslutade på tisdagen att skjuta upp beslutet om huruvida man ska inleda medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien till senast i oktober i år. EU-kommissionen rekommenderade i slutet av maj – för andra året i rad – att de båda kandidatländerna uppfyllt alla krav för att inleda förhandlingarna. Men ett sådant beslut kräver att alla medlemsländer ger sitt godkännande och bland annat Frankrike och Nederländerna tvekar.

Nordmakedonien och Grekland har uppgraderat diplomatiska beskickningar i sina respektive grannländer till ambassader, rapporterar flera medier, enligt TT/GP.

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man anser att Albanien och Nordmakedonien är redo att inleda förhandlingar som på sikt kan leda till EU-medlemskap för de två Balkanländerna. Samma rekommendation gjordes förra året men medlemsländerna har ännu inte gett klartecken till några utvidgningsförhandlingar.

I juni kommer den första Pridefestivalen någonsin att hållas i Nordmakedonien, som är ett av de sista Balkanländerna att arrangera Pride, skriver BalkanInsight.

Turkiet kommer att ratificera Nordmakedoniens ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det lovar landets biträdande utrikesminister Faruk Kaymakci, uppger Balkan Insights.

Stevo Pendarovski, från regerande socialdemokraterna, har utropat sig som segrare i det nordmakedonska presidentvalet. Det innebär att de som hoppats på en försvarare av landets nya namn kan pusta ut. Frågan är infekterad och har överskuggat andra frågor i valkampanjen, enligt TT/SVT.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras har anlänt till grannlandet Nordmakedonien på officiellt besök. Det är första gången en grekisk ledare besöker Nordmakedonien efter närmare tre decennier av dålig kommunikation mellan de båda länderna, uppger Yle.

Enligt EU:s utrikeschef Federica Mogherini planeras medlemskapsförhandlingar med Nordmakedonien att inledas i juni, skriver Kathimerini. Fram till landet bytt namn har dispyten med grannlandet Grekland stoppat sådana förhandlingar. Nordmakedonien fick status som kandidatland 2005.

136 statsstödda institutioner som centralbanken, nationalorkestern, tv-kanaler och muséer ska under de kommande fyra månaderna anpassa sig till landets nya namn: Nordmakedonien, rapporterar Kathimerini. Nationalsången – ”I dag över Makedonien” – kommer dock inte att ändras.

Nu har Makedonien officiellt tagit namnet Nordmakedonien, meddelar regeringen i ett uttalande, enligt TT/GP.

Grekland har som första Natoland ratificerat anslutningsprotokollet för det blivande Nordmakedonien. Beslutet att låta grannlandet ta klivet in i försvarsalliansen togs med 153 röster för och 140 emot i det grekiska parlamentet, rapporterar TT/GP.

Försvarsalliansen Nato tar i veckan första steget i processen att ta med Nordmakedonien som medlem. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg twittrade i helgen ut att Nato-länderna och landets utrikesminister Nikola Dimitrov signerar ett anslutningsprotokoll nu på onsdag.

153 av de 300 ledamöterna i det grekiska parlamentet röstade på onsdagen för ett avtal med Makedonien. Det innebär att grannlandet nu kan byta namn till Nordmakedonien och gå vidare med sina ansökningar om att gå med i EU och Nato, skriver Kathimerini. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker välkomnade efter omröstningen beslutet.

På torsdag kväll tar det grekiska parlamentet ställning till avtalet mellan Grekland och Makedonien, som låter den senare byta namn till Nordmakedonien. Det är ett avtal som har backats av EU som kräver en lösning på den långdragna konflikten mellan länderna för möjliggöra ett makedonskt EU- och Nato-medlemskap. Men den grekiske EU-kommissionären Dimitris Avramopoulos uttalade sig i onsdags kritisk till avtalet och bröt därmed mot EU:s officiella linje, uppger Euractiv. Avramopoulos tillhör det grekiska konservativa oppositionspartiet Ny demokrati som har sagt att de ska rösta nej till avtalet i parlamentet.

Tusentals greker protesterade på söndagen ännu en gång mot landets namnavtal med Makedonien, men demonstrationerna urartade och slutade med stenkastning och tårgas, rapporterar TT/SVT.

Den tidigare makedonske premiärministern Nikola Gruevski, som i sitt hemland är dömd för maktmissbruk men hann fly innan domen verkställdes, har fått uppehållstillstånd i Ungern enligt hans Facebooksida. De socialdemokratiska EU-parlamentarikerna Tanja Falon och Knut Fleckenstein vill att EU-kommissionen ska utreda om det brutits mot någon EU-lag i samband med detta.

”Asyllagar är utformade för att skydda människor som flyr krig och förföljelse, men istället använder den ungerska regeringen dem för att skydda en politisk allierad från följderna av sina handlingar,” sade de två i ett uttalande.

Makedonien ska begära att Ungern utlämnar Gruevski.

Makedoniens regering kräver att Ungern lämnar ut landets tidigare premiärminister Nikola Gruevski – som i veckan sökt politisk asyl i Ungern. Gruevski skulle ha börjat avtjäna ett fängelsestraff för maktmissbruk men flydde landet. En talesperson för det styrande ungerska partiet Fidesz sa igår att Gruevski förföljs och hotas av en vänsterregering uppbackad av George Soros, uppger Ekot.

Den ungerska regeringen har bekräftat att den förre makedonske premiärministern Nikola Gruevski lämnat in en ansökan om politisk asyl i landet. Gruevski väntar ett tvåårigt fängelsestraff i Makedonien för korruption. Den ungerska regeringen skriver att man inte kommer att delge någon ytterligare information om ansökan så länge den behandlas.

Makedoniens tidigare premiärminister Nikola Gruevski ska enligt BBC ha sökt politisk asyl i Ungern efter att ha flytt sitt hemland där ett två års fängelsestraff för korruption väntar honom. Gruevski ska ha meddelat sitt beslut i ett Facebookinlägg som nu håller på att kontrolleras av makedonska myndigheter.

Frågan om vad landet Makedonien i framtiden ska heta väcker starka känslor i Grekland och många är mycket kritiska till regeringens uppgörelse från i somras - om att låta landet heta Nordmakedonien. Frågan kan också leda till förtida val i Grekland nästa år, rapporterar Ekot.

Efter 12 år av avstängd flygtrafik mellan Grekland och Makedonien flög återigen ett direktflyg från Aten till Makedoniens huvudstad Skopje på torsdagen. Flyglinjen är ett tecken på de förbättrade relationerna mellan grannländerna som är på väg att lösa konflikten om Makedoniens namn, skriver The Guardian.

Det avtal som tecknades mellan Grekland och Makedonien i juni apropå den senare nationens namnändring är nu hotat, rapporterar Financial Times. Det lilla nationalistpartiet Oberoende greker, som sitter i regering tillsammans med vänsterpartiet Syriza, vägrar nämligen acceptera att grannlandet heter något som har med “Makedonien” att göra. Makedoniens planerade namnbyte till Nordmakedonien är tänkt att lösa en konflikt som har pågått mellan de två länderna i 30 år och möjliggöra för Makedonien att gå med i Nato och EU.

Med minsta möjliga marginal röstade 80 av de 120 ledamöterna i Makedoniens parlament i fredags för att byta namn till Nordmakedonien i syfte att lösa den mångårig namnkonflikten med grannlandet Grekland, skriver De Volkskrant.

Makedonien och Nato inledde på torsdagen regelrätta förhandlingar om ett medlemskap för landet i den västliga försvarsalliansen. Förberedelserna påbörjades i juli och parterna diskuterar förutsättningarna för ett medlemsavtal.

Nato kräver att Makedonien i lag genomför namnändringen till Nordmakedonien innan man kan signera ett avtal. Makedonien deltar sedan 1995 i Nato:s vänprojekt Partnerskap för fred.

Grekland utrikesminister vänsterpartisten Nikos Kotzias avgår efter oenighet inom regeringen till följd av den kontroversiella namndispyten med grannlandet Makedonien. 

Premiärminister Alexis Tsipras har accepterat utrikesministerns avskedsansökan och tar nu själv över ledningen av utrikesministeriet.

Osäkerheten kvarstår kring det avtal som innebär att Makedonien byter namn till Nordmakedonien. I Grekland hotar ett av regeringspartierna att bryta sig loss om saken går till parlamentarisk omröstning, skriver TT/GP.

Nato:s dörr är öppen för Makedonien men bara om landet byter namn till Nordmakedonien, uppgav Jens Stoltenberg, Nato:s generalsekreterare, för journalister i går, rapporterar Euractiv. Han uppger också att samtal om medlemskap pågår med Makedonien och de kan komma att avslutas 2019. Grekland har tidigare blockerat medlemskap i Nato för Makedonien på grund av namnstriden mellan länderna.

Ja-sidan vann i folkomröstningen om namnbytet till Nordmakedonien i Makedonien på söndagen, ett val som kan öppna dörren för medlemskap i både EU och Nato. Men endast 37 procent av de röstberättigade deltog, och det är därför osäkert hur resultatet ska tolkas.

I parlamentet krävs två tredjedelars majoritet och lyckas inte regeringen baxa igenom namnbytet där stundar nyval, enligt premiärministern Zoran Zaev. Det rapporterar Ekot.

EU-kommissionen konstaterade på måndagen att folkomröstningen var “fredlig och demokratisk” och kallade den för "en historisk möjlighet för Makedonien att fortsätta på vägen till EU". Man kommenterade dock inte det låga valdeltagandet. 

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, USA:s vicepresident Mike Pence och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurs har rest till Makedonien i helgen för att hjälpa ja-sidan när landet folkomröstar om namnförslaget Nordmakedonien på söndag.

Ett namnbyte banar väg för att landet i framtiden kan bli medlem i både EU och Nato eftersom Grekland då inte kommer att hindrar det med veto. Samtidigt uppmanar landets president Gjorge Ivanov till bojkott av omröstningen, enligt Ekot.

Tonläget mellan USA och Ryssland trappas upp inför Makedoniens folkomröstning om huruvida landet ska byta namn till Nordmakedonien. Ett namnbyte skulle kunna bana väg för att Makedonien blir medlem i både EU och Nato, rapporterar TT/GP.

Det känns som hemma, tycker Makedoniens premiärminister i talarstolen i EU-parlamentet. Intensiva resor både hit och dit ska hjälpa ja-sidan till seger i ödesfolkomröstningen den 30 september, skriver GP/TT.

Marken skakar under den grekiska koalitionsregeringen när dess partier är helt oeniga i frågan om staten Makedoniens nya namn. Men det är inte aktuellt med något extraval – den kommer att hålla ihop, försäkrar premiärminister Alexis Tsipras, enligt TT/SvD.

Parlamentet i Makedonien har nu bestämt sig för att hålla en folkomröstning den 30 september om landets nya föreslagna namn, Nordmakedonien. Efter flera års bråk med Grekland om namnet Makedonien, kom parterna överens om det nya namnet Nordmakedonien. Vid sidan av att rösta om nationens namn ska folket också få rösta om huruvida man vill vara med i EU och i den västliga militära försvarsalliansen Nato.

Det makedonska parlamentet väntas inom kort rösta om att hålla en folkomröstning kring huruvida landet officiellt ska byta namn för att bryta den långa konflikten där grannlandet Grekland blockerar makedonskt medlemskap i EU och Nato, skriver BalkanInsight. Regeringen hoppas att folkomröstningen kan hållas runt månadsskiftet september-oktober. Minst 50 procents valdeltagande krävs för att omröstningen ska bli giltig.

Efter att Makedonien skrivit under ett avtal med Grekland att de ska byta namn till Nordmakedonien bjuder nu Nato in landet till medlemssamtal, skriver nyhetsbyråerna AP och Reuters, enligt SVT.

Makedoniens president Gjorge Ivanov vägrar att underteckna det avtal som skulle innebär att den forna jugoslaviska republiken byter namn till Republiken Norra Makedonien (förenklat Nordmakedonien), uppger TT/SvD.

EU:s medlemsländer ger tummen upp för att inleda formella medlemskapsförhandlingar med Albanien och Makedonien – men först nästa år, skriver TT/GP.

Vid ett möte i grekiska Prespes har Greklands och Makedoniens utrikesministrar skrivit under ett avtal gällande Makedoniens namnbyte till Nordmakedonien, rapporterar SVT. Nu väntar en folkomröstning i Makedonien samt omröstningar i de båda ländernas parlament. 

Grekland och Makedonien är överens om ett nytt namn för Makedonien, men förslaget är långt ifrån godkänt. Ländernas överenskommelse ska förbi många hinder innan det historiska beskedet som sätter punkt för en 27-årig konflikt kan klubbas igenom, rapporterar SVT.

Bland annat finns motstånd inom den makedonska oppositionen och i Grekland saknar premiärminister Tsipras stöd från koaltionspartiet.   

 

 

En historisk uppgörelse nåddes på tisdagen mellan Greklands och Makedoniens ledare då man kom fram till att Makedonien ska byta namn till "Republiken norra Makedonien”, uppger Ekot. Namnkonflikten mellan länderna har pågått i över ett kvarts sekel och har bland annat hindrat ett makedonskt Natomedlemskap.

Makedonien har fått omvärldens ögon på sig efter att landet blivit något av ett centrum för fejkade nyheter om amerikansk politik, rapporterar Ekot.

Inför presidentvalet i USA 2016 tjänade unga makedonier stora pengar på att sprida sanna och falska artiklar till stöd för främst Donald Trump.

Makedoniens största oppositionsparti, nationalistiska VMRO-DPMNE, säger nej till att kalla landet Republiken Ilinden Makedonien vilket är det senaste förslaget för att lösa namnkonflikten mellan Makedonien och Grekland. Det försvårar förhandlingarna med den grekiska regeringen, skriver Reuters.

Den över 20 år långa namnkonflikten mellan grannländerna Grekland och Makedonien kan vara nära en lösning. Det säger Makedoniens premiärminister Zoran Zaev i en intervju med Ekot.

I dag möts ländernas utrikesministrar för samtal. Tvisten har stoppat Makedonien från att gå med i Nato och EU.   

EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn sade på tisdagen att han räknade med att namntvisten mellan Grekland och Makedonien är löst inom två veckor. Makedoniens premiärminister Zoran Zaev avvisade dock Hahns förhoppning om en snar lösning och det grekiska utrikesministeriet bad Hahn ”sluta underminera” de pågående förhandlingarna, rapporterar Kathimerini.

Greklands utrikesminister Nikos Kotzias flög på torsdagen in till den makedonska huvudstaden Skopje, det första direktflyget från Aten på tolv år tack vare att namnet på flygplatsen ändrats från Alexander den Store. Enligt Kathimerini är de två länderna allt närmare än lösning på den gamla dispyten om vad Makedonien ska heta.

Ett hotfullt brev har skickats till Greklands utrikesminister Nikos Kotzias, som är inblandad i förhandlingarna kring landets namnbråk med Makedonien. Enligt en poliskälla innehöll försändelsen en kula samt en text som handlade om namnbråket, skriver TT/GP.

Tusentals makedonier protesterade i helgen i huvudstaden Skopje mot planerna att byta namn på landet för att hitta en lösning på den mångåriga konflikten med grannlandet Grekland, skriver Balkan Insight.

Den makedonske premiärministern Zoran Zaev har föreslagit fyra nya namn på Makedonien för att lösa tioårslånga namnstriden med Grekland. Förslagen är: Nordmakedonien, Övre Makedonien, Vardarmakedonien och Makedonien (Skopje), skriver The Guardian.

Redan inom de kommande veckorna kan EU-kommissionen rekommendera medlemsländerna att Makedonien och Albanien ska få status som kandidatländer och inleda förhandlingar om att på sikt gå med i EU. Det sade EU:s grannskapskommissionär Johannes Hahn i en intervju med Die Welt.

Makedonien och Grekland har under de senaste månaderna närmat sig varandra i frågan om vad Makedonien ska heta i internationella sammanhang eftersom grekerna anser att Makedonien är en region i Grekland. Tysklands förbundskansler Angela Merkel berömde framstegen efter ett möte med den makedonske premiärministern Zoran Zaev på onsdagen.

– Inte under de senaste tio åren har en lösning varit så nära som nu och det vore fantastiskt om de kvarvarande svårigheterna kunde överbryggas, sade Merkel, enligt Kathimerini.

Tiotusentals människor demonstrerade tidigare i dag i Greklands huvudstad Aten mot att grannlandet Makedonien ska få kalla sig just Makedonien. Just nu pågår förhandlingar mellan ländernas regeringar för att lösa den mer än 25 år långa konflikten där man från grekisk sida hävdar att namnet Makedonien tillhör Grekland, rapporterar Ekot. 

I dag onsdag möts representanter för Grekland och Makedonien på FN-högkvarteret i New York för att inleda nya samtal om den mer än 25 år långa namnkonflikten länderna emellan, rapporterar Ekot.

– Ingenting är viktigare för vårt land än integrationsprocessen med EU och Nato, sade den makedonske premiärministern Zoran Zaev till Ekot.

Makedoniens premiärminister Zoran Zaev meddelar efter ett möte mellan landets och Greklands utrikesministrar att ”ett stort steg” tagits i det namnbråk som pågått sedan Makedoniens självständighet 1991, rapporterar Euractiv. Grekland har lovat att släppa sin blockering av framtida makedonskt medlemskap i EU och Nato om namnfrågan löses.

För att uppnå målet om ett framtida Nato- och EU-medlemskap är Makedoniens nya regering beredd att gå grannlandet Grekland till mötes bland annat i den känsliga namnkonflikten länderna emellan. Det säger Makedoniens utrikesminister i en exklusiv intervju med Sveriges Radio.

En ny vänskapspakt mellan EU-landet Bulgarien och EU-kandidatlandet Makedonien ska lägga gammalt groll åt sidan. Samtidigt lovar Bulgarien att stötta Makedonien på dess väg mot medlemskap i EU och Nato. Det skriver Euractiv.

I EU-kandidatlandet Makedonien har åklagare väckt åtal mot en lång rad högt uppsatta politiker ur den tidigare regeringen, uppger Ekot. Bland de anklagade finns den före detta premiärministern Nikola Gruevski som nu riskerar fängelse för bland annat korruption, maktmissbruk och valfusk.

Makedoniens regering överväger att byta namn på landet för att komma förbi den grekiska blockeringen mot Natomedlemskap, rapporterar Financial Times. I internationella sammanhang som exempelvis EU heter landet i dag officiellt före detta jugoslaviska republiken Makedonien.

Makedoniens socialdemokratiske ledare Zoran Zaevs nya regering har godkänts i parlamentet med knapp marginal. Den nye premiärministern fick stöd av 62 av parlamentets 120 ledamöter och Makedonien har nu en ny regering efter år av politisk instabilitet, skriver TT/SVT.

Den akuta politiska krisen i Makedonien ser ut att gå mot en lösning. Fem månader efter nyvalet i december beslutade landets president i dag att ge i uppdrag åt oppositionen att bilda ny regering, uppger Ekot.

Enligt bedömare i Makedonien var stormningen av parlamentet i slutet av april iscensatt av det tidigare styrande partiet med målet att hindra oppositionen från att ta över regeringsmakten.

– Planen var att skapa en mycket allvarlig situation, kanske till och med att döda och därmed ge landets president en förevändning att utlysa undantagstillstånd, sade journalisten och den politiska analytikern Sasjo Ordanovski till Ekot. 

Tusentals nationalistiska demonstranter återupptog på tisdagen sina protester mot planerna på en koalitionsregering i Makedoniens huvudstad Skopje, skriver TT/SvD. Demonstranterna anser att uppgörelsen, där socialdemokratiska SDSM kommit överens med tre albanska partier, kommer att hota den nationella enigheten.

Nationalistiska demonstranter tog sig på torsdagen in i Makedoniens parlament och bland andra Socialdemokraternas ledare har skadats, rapporterar Ekot. Totalt skadades åtta personer och händelsen fördjupar nu ytterligare den politiska kris som pågått i landet i två års tid.

Om inte makedonska politiker slutar blockera en regering mellan socialdemokrater och ett parti som företräder etniska albaner kan EU införa sanktioner mot kandidatlandet, rapporterar Financial Times.

Minst 50 000 människor gick ut på gatorna i Makedoniens huvudstad Skopje i protest mot en eventuell koalitionsregering mellan socialdemokraterna (SDSM) och det huvudsakligen etniskt albanska partiet DUI, skriver SvD.

I EU-kandidatlandet Makedonien djupnar den politiska krisen alltmer, rapporterar Ekot. Snart tre månader efter parlamentsvalet i december står man fortfarande utan regering. Nu anklagas landets president för försök till statskupp efter att han i förra veckan nekade oppositionen att bilda ny regering - trots att oppositionen har lyckats forma en majoritet i parlamentet.

Tjänstemän från EU och Ryssland varnar för etniska konflikter och en geopolitisk kris på Balkan efter att Makedoniens president stoppat oppositionsledaren att bilda en regering som fått stöd i parlamentet, skriver Financial Times.

President Gjorge Ivanov vägrar att ge mandat till en regeringskoalition bestående av socialdemokrater och albanska minoritetspartier, rapporterar BBC. Bakgrunden är att koalitionen vill att albanska, som talas av en fjärdedel av befolkningen, ska bli landets andra officiella språk, något som presidenten motsätter sig.

Makedoniens styrande konservativa parti och oppositionen har båda utropat sig till vinnare i valet, som är tänkt att lösa en två år lång djup politisk kris. När rösterna från 85 procent av vallokalerna är räknade hade socialdemokratiska SDSM 52 platser i parlamentet och det konservativa partiet 51, skriver TT-AFP.

President Gjorge Ivanov drog på måndagen tillbaka sin amnesti som han utdelat till en stor grupp korruptionsmisstänkta i en avlyssningsskandal. Amnestin utlöste omfattande protester i Makedonien och EU hotade med att avbryta medlemskapsförhandlingar.

Landets parlament har ställt in nästa månads planerade nyval och ett nytt datum finns inte. Det planerade nyvalet hade riskerat kandidatlandets relation med EU.

En makedonsk domstol menar att nyvalet planerat till juni inte får äga rum eftersom endast ett av fyra partier är registrerat för att delta, regeringspartiet VMRO. EU-kommissionen har varit mycket kritiskt till nyvalsplanerna och flera gånger påpekat att Makedonien under den senaste tiden rört sig allt längre från EU- och Nato-samarbetet.

Tiotusentals makedonier demonstrerar mot regeringen samtidigt som EU-kommissionen ställer in ett planerat möte om krisen i landet i protest mot utvecklingen och varnar för att medlemskapsförhandlingarna kan läggas på is.

Efter att president Gjorge Ivanov benådat toppolitiker som varit involverade i en avlyssningsskandal demolerade och plundrade demonstranter på tisdagen hans kontor.

Det spända läget vid Greklands gräns till Makedonien där över 11 000 flyktingar och migranter är strandsatta har återigen väckt liv i en över 20 år gammal diplomatisk konflikt mellan länderna om vilket namn Makedonien ska ha.

EU:s flyktingorgan UNHCR riktar skarp kritik mot makedonsk gränsvakt som använt gummikulor och tårgas mot migranter som försökt ta sig över gränsen.

I helgen skadades några hundra migranter från det tillfälliga flyktinglägret i Idomeni av makedonska gränsvakter när de försökte ta sig över gränsen från Grekland. – Kommissionen kommer fortsätta skicka budskapet att personerna i Idomeni ska omflyttas eller huserade i mottagningscenter i Grekland och inte försöka sig på en farlig och olaglig fortsatt resa, säger EU-kommissionens talesperson Mina Andreeva på måndagen.■

Fler än 300 migranter behandlas efter skador de ådragit sig efter sammandrabbningar med makedonsk polis. Polisen använde tårgas och gummikulor för att driva tillbaka migranterna från gränsövergången mellan Grekland och Makedonien.

Försvarsminister och ledare för den högerpopulistiska regeringspartiet Oberoende greker, Panon Kammenos, vill att migrationsminister Yannis Mouzalas avgår efter att denne kallat Greklands norra grannland Makedonien och inte före detta jugoslaviska republiken Makedonien.

– Västra Balkanrutten måste absolut förbli stängd, sade Österrikes försvarsminister Hans Peter Doskozil som erbjuder Makedonien hjälp att bevaka sin gräns mot Grekland.

De flyktingar som trotsat avspärrningarna och tagit sig in i Makedonien har handgripligen skickats tillbaka till Grekland.

Hundratals migranter trotsar försök att stänga den så kallade västra Balkanrutten genom att vadande ta sig in i Makedonien.

Inga fler migranter får passera den makedonska gränsen mot Grekland där tusental personer nu sitter fast.

Slovakiens socialdemokratiske premiärminister Robert Fico lovade på onsdagen att pressa EU att minska inflödet av migranter genom att stänga ned gränsen mellan Makedonien och Grekland.

Makedonsk polis avfyrade tårgas mot de migranter som med en hemmagjord murbräcka rev ned en del av det stängsel som myndigheterna satt upp för att minska antalet personer som tar sig genom landet.

Makedonien skjuter nu upp det planerade valet i april till den 5 juni, sedan EU och USA höjt ett varningens finger och menar att det saknas förutsättningar för ett rättvist val.

Den österrikiska regeringen erbjuder i ett försök att minska antalet migranter Makedonien soldater för att bevaka gränsen. I Österrike har närmare 1 500 soldater satts in för att bevaka landets södra gränser.

EU och USA manar myndigheterna i Makedonien att senarelägga nyvalet från april till juni bland annat på grund av hot mot väljare i det politiskt splittrade landet.

Tusentals migranter kommer inte vidare från Grekland efter att makedonska myndigheter slutat släppa genom afghaner.

Makedonien har börjat stänga sin gräns mot Grekland för flyktingar. Afghaner tillåts inte längre att passera genom landet för att ta sig till norra Europa och detta kan var början på en helt stängd gräns mot Grekland.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel anser att det vore ett stort bakslag för EU om gränsen mellan Grekland och Makedonien stängdes för att hindra flyktingar att ta sig vidare.

EU-kommissionen bidrar med närmare 120 miljoner kronor till Grekland för att bland annat skapa mottagningscenter för nyanlända flyktingar. Även Makedonien får närmare 100 miljoner kronor för flyktingpolitiska åtgärder och gränsskydd. ■

Den makedonska armén inledde på måndagen arbetet med att bygga ett 30 km långt stängsel mot Grekland för att kontrollera flödet av flyktingar.

Gränsen mellan Grekland och Makedonien är stängd för många flyktingar. Det är endast irakier, syrier och afghaner som släpps igenom medan övriga avvisas vid kontrollerna.

Makedonien har stängt ned sin gräns mot Grekland efter att Serbien, Slovenien och Kroatien gjort samma sak vilket hindrar flyktingar från att ta sig vidare från Makedonien norrut.

Ledamöterna i det makedoniska parlamentet röstade på måndagen för att den 24 februari upplösa detsamma inför det val som ska hållas i april.

Den makedonske premiärministern Nikola Gruevski meddelar att han kommer att lämna in sin avskedsansökan på fredag, för att bana väg för tidigarelagda val.

Den makedonske premiärministern Nikola Gruevski säger sig vara öppen för att avsluta den 24-åriga långa konflikten med Grekland om vad landet ska heta.

Omkring sex tusen migranter försöker ta sig vidare till Makedonien från Grekland och situationen vid gränsen uppges vara ohållbar.

Bland annat Serbien och Makedonien kommer bara släppa genom flyktingar från Mellanöstern och Afghanistan medan så kallade ekonomiska flyktingar inte kommer vidare.

Makedonien sätter upp ett stängsel mot Grekland för att hindra flyktingar att ta sig genom landet.