Annons

Resultatet från veckans omröstning i miljöutskottet tas nu vidare till hela EU-parlamentet där ledamöterna kan föreslå ytterligare förändringar i parlamentets position. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-utskott skärper klimatförslag

Miljöutskottet i EU-parlamentet vill på flera punkter gå längre och snabbare än kommissionen i att få ned klimatutsläppen. Men den slutliga utgången är alltjämt osäker. Se hur de svenska ledamöterna kommenterar utfallet.

EU-parlamentets miljöutskott röstade på måndagen och tisdagen om ett sex delar i unionens stora klimatpaket som ska minska utsläppen till 2030 med minst 55 procent. Bland dessa finns de tre viktigaste och styrande komponenterna som rör unionen handel med utsläppsrätter, fördelningen av hur mycket varje enskilt medlemsland ska minska utsläppen och hur mycket skog och mark ska bidra till att lagra in koldioxid. 

Utskottet vill på flera punkter gå längre än kommissionens ursprungsförslag. I reformen av EU:s handel med utsläppsrätter (ETS) – unionens enskilt viktigaste verktyg för att få ned utsläppen – vill utskottsledamöterna minska antalet utsläppsrätter i en högre takt än kommissionen. Färre utsläppsrätter innebär att priset på rättigheterna stiger vilket minskar utsläppen av växthusgaser.

Det skulle innebära att de sektorer som täcks av utsläppshandeln – främst stora industri- och energianläggningar – skulle minska sina utsläpp med 67 procent till 2030 jämfört med kommissionens föreslagna 61 procent. Utskottet vill även att avfallssektorn ska omfattas av systemet och att utsläppsrätter som delas ut gratis fasas ut fem år tidigare än vad kommissionen vill.

Flyg, hus och bilar

Miljöutskottet enades om en mer ambitiös plan för flyget där man vill sluta dela ut fria utsläppsrätter 2025 – två år tidigare än ursprungsförslaget. Ledamöterna vill även att handeln ska omfatta alla flyg som lämnar en flygplats i EU och inte bara flyg mellan EU-länderna.

En av de kontroversiellare frågorna i klimatpaketet är förslaget om att sätta upp en ny utsläppshandel för vägtransport och byggnader. Flera politiker i EU-parlamentet och medlemsländerna oroas för att detta skulle kunna leda till alltför höga priser för vanliga hushåll som i slutänden måste stå för högre drivmedels- och uppvärmningskostnader. I miljöutskottet landade kompromissen i att privata bostäder och vägfordon inte ska inkluderas innan 2029 och då först efter ett eventuellt nytt lagförslag.

Medlemsländernas ansvar

Den andra viktiga delen rör vilket ansvar de enskilda medlemsländerna har att minska utsläppen i de sektorer som inte täckas av utsläppshandeln vilket är ungefär 60 procent av alla utsläpp. Huvudansvarig i utskottet är Moderaternas Jessica Polfjärd vars linje i frågan låg nära kommissionens. Hon ville initialt att EU-länder som inte nådde upp till sina mål skulle kunna få böter. Detta förslag fick, trots stöd av en majoritet, dock stryka på foten efter att EU-parlamentets rättstjänst gjort tummen ned.

Utskottet stödde Polfjärds förslag om att göra det svårare att ”låna” utsläppstillstånd från sig själva och från andra medlemsländer.

Snävt för kolsänkor

Det tredje och sista bärande benet i klimatpaketet styr hur mycket koldioxid varje medlemsland ska lagra in i skog och mark. Även här gick utskottet på samma nivå som kommissionen. Förslaget stöddes dock av en svag majoritet.

Klimattullar ska upp snabbare

När utsläppskraven på företag ökar riskerar det deras konkurrenskraft och skapar incitament att flytta verksamheten från EU. För att undvika det har en klimattull föreslagits som ska ta ut en avgift på import in i EU av varor som medför stora utsläpp. Miljöutskottet vill här gå snabbare fram än kommissionen och att den är fullt verksam tredan 2030 – fem år tidigare än kommissionen föreslagit.

Ledamöterna vill även att fler varor som aluminium, vätgas och plaster ska ingå utöver de som kommissionen föreslagit (bland annat järn, stål, cement och gödningsmedel). Intäkterna från klimattullarna ska gå till EU-budgeten, anser utskottet.

Annons

Slutomröstningarna avgör

Hela EU-parlamentet ska rösta om sin ståndpunkt i frågorna under andra veckan i juni. I vissa avgörande delomröstningar i utskottet var utgången relativt jämn vilket innebär att resultatet kan skilja sig när parlamnetet tar slutlig ställning.

Svenska EU-parlamentariker kommenterar utfallet

Europaportalen har bett de totalt sex svenska EU-parlamentarikerna i miljöutskottet att kommenterar resultaten:

Jytte Guteland (S) riktar kritik mot den konservativa EPP-gruppen där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår som enligt henne “håller industrin under armarna”.

– Det är glädjande att vår socialdemokratiska grupp under gårdagens omröstning visade vägen för en mer ambitiös ETS i stark kontrast till den konservativa gruppen, EPP, som håller industrin under armarna i en konstgjord andning som både är negativ för nyindustrialisering och som undergräver den gröna omställningen, säger Guteland.

Miljöpartiets Pär Holmgren kritiserar Jessica Polfjärd för att vilja försvaga delar av lagstiftning.

– Överlag är jag nöjd med miljöutskottets resultat. Mer bekymrad är jag över förordningen om ansvarsfördelning där Jessica Polfjärd som huvudförhandlare lämnat fler kryphål än hon täppt igen. Här hade vi kunnat ta chansen att stärka lagstiftningen och därmed EU:s klimatpolitik, säger Holmgren.

Centerpartiets Emma Wiesner stödde beslutet om koldioxidlagring som enligt henne gav “stora vinster för svenska skogen”. Däremot gick Wiesner emot utskottets yttrande till förslaget om andelen förnybar energi som hon menade bland annat innebär en “oerhörd detaljstyrning” av biomassa. 

– Tyvärr blev förnybartdirektivet något som jag i slutändan inte kunde rösta för. Flera av kompromisserna går väldigt långt, med oerhörd detaljstyrning av hur, och till vad, biomassa får användas till. Lägg sen till en halvering av mängden biodrivmedel från livsmedelsgrödor, och rigida men luddiga definitioner av skoglig biomassa, så blir det ett nej från oss, säger Emma Wiesner.

Malin Björk (V) lyfter fram de skärpta klimattullarna.

– Jag är stolt över vad jag åstadkommit med klimattullarna. Vi föreslår att klimattullarna ska gälla större delar av handeln än i kommissionens förslag. Vi har format en majoritet för att fasa ut de fria tilldelningarna snabbare än kommissionens förslag, även om vi i vänstergruppen hade velat gå längre, säger Björk.

Karin Karlsbro (L) kritiserar de konservativa för passivitet när det gäller det globala klimatarbetet.

– Jag är glad över den höga ambition för EU:s klimatarbete som syns i Fit for 55-förslagen från miljöutskottet. Men det är framförallt ett stort orosmoln att den konservativa partigruppen EPP inte samlat sluter upp bakom förslagen för att ta täten i det globala klimatarbetet, säger Karlsbro.

Jessica Polfjärd (M) är glad för stödet till ansvarsfördelningen mellan medlemsländerna men är samtidigt kritisk till övriga svenska ledamöter i utskottet som vars ställningstagande “riskerar att slå undan benen för det svenska skogsbruket”.

– För egen del ser jag väldigt positivt på det breda stödet för min rapport om ansvarsfördelningen mellan medlemsländerna. Vi ser tyvärr [..] en rad orimliga förslag som i praktiken öppnar upp för en detaljreglering av det svenska skogsbruket och i värsta fall kan leda till att skogsbruket måste minska. Det är oacceptabelt, varför jag valde att rösta emot förslagen i miljöutskottet, säger Polfjärd.