EU:s eurokommissionär Valdis Dombrovskis och ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-råd till Sverige: Minska skulderna, fixa elnätet och öka integrationen

EU-kommissionen ger medlemsländerna ytterligare ett år på sig att spendera mera för att möta de ekonomiska utmaningarna från klimatförändringar och det ryska anfallskriget. Sverige är ett av tio EU-länder där kommissionen identifierar ekonomiska risker.

I maj varje år presenterar EU-kommissionen sina rekommendationer för hur medlemsländerna ska sköta sina ekonomier för att nå och följa gemensamt satta mål och regler.   

I dag måndag lade kommissionen fram sitt senaste så kallade ekonomiska vårpaket. Det tar fokus på två huvudfrågor – investeringar i den gröna och digitala omställning och konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina.

– Rysslands brutala invasion av Ukraina fortsätter att chockera världen.  Denna aggression pressar försörjningskedjorna och driver upp inflationen. Det har skapat en enorm osäkerhet. EU:s ekonomi har drabbats hårt, sade EU:s eurokommissionär Valdis Dombrovskis.

Han pekar dock på att utgångspunkter i för ekonomierna i EU är god och att kommissionen fortsatt räknar med tillväxt i alla medlemsländer i år och nästa.

Budgetundantag förlängs

I samband med coronakrisens intåg för drygt två år sedan beslutade kommissionen att införa ett undantag från EU:s budgetregler. Reglerna begränsar i teorin hur mycket EU-länderna får låna och hur stora statsskulder de kan ta på sig. Kommissionen föreslår nu att detta undantag förlängs ytterligare ett år och att de vanliga reglerna börjar gälla först 2024.

– Att vi förlänger [undantaget] ger medlemsländerna mer manöverutrymme. Mycket stora investeringar behövs i medlemsländerna, både för den gröna och digitala omställningen och mot bakgrund mot behovet av röra oss bort från beroendet av ryska fossila bränslen, sade Dombrovskis.

Han tillade att kommissionen inte heller kommer att öppna några nya så kallade förfaranden om alltför stora underskott vilket normalt görs när medlemsländer bryter mot budgetreglerna. Detta kan först ske senare i höst.

Kommissionen varnar dock medlemsländerna för att ta detta som en intäkt på att helt strunta i sunda statliga finanser.

– Vi föreslår inte en återgång till obegränsat spenderande, sade ekonomikommissionär Paolo Gentiloni.

Enligt honom syftar förlängningen av undantaget till att underlätta övergången från de stora offentliga utgifter som coronapandemin gav upphov till, till riktade satsningar på de tre fokusområdena: klimatet, digitaliseringen och att göra EU oberoende av rysk energi.

Sverige har fortsatt obalanser

I vårpaketet ingår även granskningar av potentiella ekonomiska risker i medlemsländerna. I år har kommissionen identifierat sådana risker i tio länder (se faktaruta). Liksom tidigare år pekar kommissionen på vad man ser som risker i Sverige med de höga och ökande bostadspriserna och den höga privata skuldsättningen. De politiska åtgärder som svenska regeringar vidtagit är enligt kommissionen inte tillräckliga för att komma till rätta med problemet.

”De redan existerande makroekonomiska obalanserna på bostadsmarknaden har förvärrats, och bostadspriserna och den privata skuldsättningen har ökat ytterligare” heter det i rapporten om Sverige.

Alla  medlemsländer får skräddarsydda rekommendationer för vad de bör göra för att stärka ekonomin och motverka eventuella riskfaktorer. I rekommendationerna till Sverige nämns förutom ytterligare åtgärder mot höga bostadspriser och hög privatskuldsättning även bland annat att Sverige bör göra mer för att få in personer med invandrarbakgrund på arbetsmarknaden och att stärka det svenska elnätet och dess kapacitet.

Vårpaketet och dess rekommendationer skickas nu till medlemsländernas finansministrar för diskussion.