Ukrainska krisflyktingar på ett mottagningscenter vid tågstationen i Przemyśl i Polen. Över 2,5 miljoner ukrainare har anlänt till Polen sedan kriget började.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Viktigast i veckan: Nya ryska krigsbrott och ökade EU-sanktioner

Europaportalen sammanfattar veckans händelser i europeisk politik.

Veckan inleddes med nya avslöjanden om misstänkta grova ryska krigsbrott i form av en massaker på civila i staden Bucha utanför Kiev. EU-ordförande Charles Michel sade sig vara “chockad av bilderna som visar grymheter begångna av rysk armé” och utlovade ny sanktioner mot Ryssland vilka också antogs på fredagen. Även runt 150 misstänkta ryska spiondiplomater utvisades från EU. Med röstsiffrorna 93 för, 24 emot och 58 länder som avstod uteslöts Ryssland ur FN:s råd för mänskliga rättigheter som en direkt reaktion mot de misstänkta krigsbrotten. I en resolution uppmanade Europaparlamentet i stor enighet medlemsländerna att införa ett totalt energiembargo mot Ryssland. På fredagen kom rapporter om nya ryska krigsbrott som bomdandet av järnvägsstationen i Kramatorsk i östra Ukraina där 50 människor dödades. Fram till och med torsdagen har 4 382 316 människor lämnat Ukraina som krigsflyktingar.   

De ungerska väljarna gav den sittande premiärministern Viktor Orbáns illiberala regeringen ökat förtroende. Valövervakarna i OSSE var dock inte lika imponerade och pekade på frånvaro av rättvisa spelregler i valrörelsen till regeringspartiets favör. Inte heller EU lät sig bländas av Orbáns nya mandat utan meddelande på tisdagen att man går vidare i processen som slutändan kan betyda att landet mister rätten till EU-bidrag på grund av brister i rättsstatlighet och korruptionsbekämpning

Till sist noteras

… att tre av de fyra främsta kandidaterna i det franska presidentvalet på söndag är EU-skeptiker och att den slutliga valomgången om två veckor kan stå mellan proeuropeén och liberalen Emmanuel Macron och EU-skeptikern Marine Le Pen från extremhögern – och det ser ut att bli jämnt 

… att en stor majoritet i Europaparlamentet valde att permanenta “det svenska förslaget” som infördes tillfälligt 2018 och som innebar att 24 procent av alla överblivna utsläppsrättigheter tas bort varje år för att öka priset och få ner utsläppen

… att ett finskt avgörande i Natofrågan kan vara nära förestående och att SD nu anser att Sverige ska hänga på om Finland väljer att gå med i Nato