Hoppa till artikelns andra spalt.

Sverige tvåa i europeiska sysselsättningstoppen

Sverige får nöja sig med en andra plats över EU-länder med störst andel invånare i arbete. EU:s syssselsättningsmål för 2030 stöds av flera svenska partier men målet kräver en viss politik för att nås menar de.

Med en sysselsättningsgrad på nästan 81 procent hamnar Sverige på andra plats efter Nederländerna där nästan 82 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år arbetar. Det visar statistik från Eurostat på torsdagen.

Tillsammans med sju andra EU-länder har man redan uppnått EU:s sysselsättningsmål för 2030 på 78 procent. För unionen som helhet var sysselsättningsgraden förra året drygt 73 procent.

Värre är det för stora länder som Italien, Spanien och Rumänien som tillsammans har över en fjärdedel av EU:s befolkning och en sysselsättningsgrad på mellan cirka 63 till 68 procent av personer i arbetsför ålder. Utvecklingen där kommer sannolikt att påverka möjligheten att nå det gemensamma EU-målet om åtta år.  

EU-mål möjligt men...

De svenska ledamöterna i Europaparlamentets sysselsättningsutskott tror att EU-målet kan nås under vissa förutsättningar.

– Det blir svårt men är inte omöjligt. Att vi lyckas förutsätter att flera europeiska länder tar sig i kragen och genomför nödvändiga reformer av sina ekonomier. Det finns många länder som i flera år aktivt struntat i att lyssna på EU-kommissionens rekommendationer – det måste bli ändring på det. EU måste på det stora hela bli betydligt mer konkurrenskraftigt, säger Jessica Polfjärd (M) i ett uttalande  till Europaportalen.

Även kristdemokraten Sara Skyttedal  är inne på en liknande linje men tillägger att politiken som behövs är i huvudsak nationell där välskötta ekonomier och strukturreformer spelar en avgörande roll. Abir Al-Sahlani (C) vill lyfta fram betydelsen av gröna satsningar och nya gröna jobb.

Ilan De Basso (S) betonar kvinnors roll för att kunna nå sysselsättningsmålet.

– En viktig aspekt för att nå sysselsättningsmålet för 2030 handlar om att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Vi kan exempelvis se i vissa EU-länder, såsom Grekland och Spanien, hur könsklyftan fortfarande är ett stort problem på arbetsmarknaden. Kvinnor tenderar att arbeta färre timmar och jobbar inom mer lågbetalda sektorer, ofta med lägre positioner, vilket synliggör hur de traditionella könsrollerna fortfarande är djupt rotade i våra samhällen, säger Ilan De Basso.