Fartyg över 5 000 bruttoton måste börja minska sina klimatutsläpp 2025. Arkivbild.

 

Hoppa till artikelns andra spalt.

Politiker tar sjövägen till minskade klimatutsläpp i EU

Jörgen Warborn (M), Europaparlamentets föredragande, stödjer kommissionens förslag om att tvinga stora fartyg att minska utsläppen med tre fjärdedelar men varnar för konsekvenserna att gå längre än så.

För att nå EU:s lagstadgade mål om att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2030 har kommissionen presenterat ett dussintal lagförslag med konkreta åtgärder på hur det ska gå till. Ett av få områden där utsläppen ökat är inom transport så flera av förslagen riktar in sig på vägfordon, sjöfart och flyg. EU-parlamentariker Jörgen Warborn (M) har fått ansvar för att samla en majoritet i parlamentet bakom det förslag som handlar om att minska utsläppen från fartyg som idag står för 3-4 procent av alla klimatutsläpp i EU. 

Enligt det ska alla fartyg över 5 000 nettoton behöva minska sina utsläpp stegvis – inledningsvis långsamt för att sedan öka takten – till 2050 med minst 75 procent av dagens nivåer. De ska även behöva stänga av motorerna och koppla in sig på landström när de ligger i hamn för att minska utsläppen.

sitt utkast till förslag till parlamentets ståndpunkt ställer sig Warborn bakom de bärande punkterna i kommissionens plan.

– Jag tycker att det är ett balanserat förslag. Själva grundförslaget är väldigt ambitiöst. Att göra mer än [vad klimatlagen kräver] skulle kosta extra mycket mer pengar, sade Warborn på fredagen.

Han varnar för att alltför höga krav på sjöfarten kan få negativa konsekvenser på EU:s konkurrenskraft och att de mest utsatta företagen och hushållen får betala ett för högt pris. Warborn ser också en risk i att godstransport skulle flyttas från hav till land med betydligt större utsläpp som följd.

– Vi behöver snarare flytta gods från land till sjöss. Det är billigare och bättre för klimatet, sade Warborn.

Teknikneutralt – rederierna ska hitta lösningar

Kommissionen föreslår att det blir upp till rederierna själva att hitta sätt att få ned sina utsläpp. Denna teknikneutralitet stöds av Warborn som även föreslår att den stärks i förslaget. 

Det innebär att rederierna avgör vilka typer av bränslen man väljer eller att få ned utsläppen genom olika typer av effektiviseringar. 

– Det kan vara både vilka vägar man väljer, när man väljer [att fara] beroende på om du går mot ström och på väder- och vindförhållanden. Det är upp till rederiet att välja vilket sätt de vi göra för att nå utsläppsminskningen.

Kompensation: Kommissionen måste hitta lösningar

Annons

Kommissionen räknar med att kraven på fartygen att få ned utsläppen kommer kosta närmare 90 miljarder euro fram till 2050. Warborn vill att dessa ska kompenseras och vill ålägga kommissionen att komma på ett sätt att göra detta.

– Jag gör det enkelt för mig och svårt för kommissionen, sade Warborn med hänvisning att han själv inte föreslår några konkreta åtgärder.

Bland möjliga åtgärder som kommissionen skulle kunna vidta är att minska regelbördan för rederier på andra områden eller föreslå utbetalningar av reda pengar till dem för att kompensera de ökade kostnaderna.

Isgående fartyg ska kompenseras

En förändring jämfört med kommissions förslag är att Jörgen Warborn vill införa en viss lättnad för fartyg som navigerar på isbetäckta farvatten eftersom detta medför en större kostnad som är runt fem procent högre än isfritt farande. Detta är något som främst väntas röra svenska och finska fartyg.

Landström i hamn

En annan del i kommissionens förslag är att de berörda fartygen måste koppla upp sig på landström när de ligger i hamn. Det minskar inte bara utsläppen utan ökar även luftkvaliteten. Här vill Warborn se ett undantag för mindre hamnar som inte har landströmsuppkoppling. Kommissionen å sin sida anser att kravet ska gälla även de hamnarna.

Konflikt om utsläppsminskning och om enskilda bränslen

Representanter för de politiska grupperna i EU-parlamentet ska nu förhandla fram en gemensam ståndpunkt inför slutförhandlingarna med ministerrådet. Warborn räknar med två konfliktytor i de förhandlingarna. Den ena är hur mycket fartygen ska minska utsläppen till 2050 där vissa kräver kraftigare minskningar än den kommissionen. Vissa ledamöter vill även sänka tröskeln på 5 000 bruttoton för vilka fartyg som ska omfattas av det nya regelverket.

Den andra knäckfrågan kan bli huruvida olika typer av bränslen ska främjas eller förbjudas. Enligt honom är vissa parlamentariker kritiska till att rederier föreslås kunna välja flytande vätgas som ett mindre utsläppande bränslealternativ.

– Jag ser inte det [användningen av flytande vätgas] som en möjlighet. Jag tror att det skulle skapa stora problem för sjöfartsnäringen och fördyra. Fokus är på klimatet och är det så att man under en övergångsperiod […] är väl det okej så länge vi klarar målsättningen, sade Warborn.  Han hänvisade till beräkningar att flytande vätgas kan användas som alternativt bränsle till 2040 men att det efter det inte skulle gå sett till de höga utsläppsminskningskraven som då träder i kraft.

Sverige kan leda slutförhandlingar

Enligt planen ska det huvudansvariga utskottet rösta som positionen någon gång innan sommaren och hela EU-parlamentet strax efter sommaren. När medlemsländerna i ministerrådet enats om sin ståndpunkt kan slutförhandlingar inledas. I bästa fall hoppas Jörgen Warborn att de två lagstiftarna kan enas om lagens slutliga utformning under hösten. I annat fall kan det bli upp till det kommande svenska ordförandeskapet första halvåret 2023 att försöka sy ihop en överenskommelse.