Europaparlamentariker Jörgen Warborn (M) är Europaparlamentets huvudförhandlare mot ministerrådet när EU:s nya klimatlag för sjöfart ska förhandlas fram.

 

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Sjöfartens klimatomställning måste bli rättvis

Det är viktigt att EU:s nya klimatregler bygger på rättvisa grunder för EU-rederier kontra övrig internationella sjöfart som anlöper europeiska hamnar. Jag kommer att ta strid för att de allra minsta fartygen och rederierna ska undantas av reglerna, eftersom det vore ett mycket dyrt och ineffektivt sätt att fånga relativt små mängder utsläpp. Det skriver Europaparlamentets föredragande Jörgen Warborn (M).

Sjöfarten är blodomloppet i den globala ekonomin. 75 procent av allt gods som importeras och exporteras från Europa transporteras på fartyg. Sjöfarten är alltså helt avgörande för att vi ska ha varor på butikshyllorna och arbeten att gå till. Utan den skulle det mesta vi tar för givet i ett modernt samhälle sluta fungera.

Samtidigt står sjötransporterna för 3-4 procent av de europeiska utsläppen, en siffra som dessutom förväntas öka om inte åtgärder vidtas. Även sjöfartssektorn måste bidra till att nå våra högt ställda klimatmål. EU-kommissionen har därför lagt fram ett lagförslag till Europaparlamentet och ministerrådet för att tvinga rederierna att gradvis fasa ut de fossila bränslena. Som EU-parlamentets huvudförhandlare är det mitt uppdrag att lotsa parlamentets uppfattning om lagen i hamn och se till att vi får andra stora utsläppsländer till förhandlingsbordet.

Lagförslaget bygger på två delar, där den ena sätter upp utsläppsgränser för de bränslen som rederierna använder i sina fartyg. Växthusgasintensiteten i bränslena måste stegvis minska vart femte år, för att 2050 ha kommit ned med 75 procent från dagens nivåer. Rederierna kommer antingen behöva byta framdrivningsteknik eller kontinuerligt blanda in större andelar koldioxidsnåla bränslen för att uppfylla de gradvis striktare utsläppsgränserna. 

Den andra delen i lagförslaget är skyldigheten för stora fartyg att ansluta sig till landström när de ligger i hamn. Detta är ett sätt att minska de hälsoskadliga luftföroreningarna som är ett stort problem i många hamnstäder. Sammantaget kan den här lagstiftningen minska transportsektorns klimatavtryck betydligt och samtidigt undanröja EU:s beroende av fossila bränslen från skurkstater som Ryssland och opålitliga oljejättar i Mellanöstern.

När vi nu går in i skarpa slutförhandlingar om detaljerna i sjöfartens klimatlag har jag följande prioriteringar för att göra reglerna så effektiva som möjligt:

Höga men rimliga ambitioner

Att åstadkomma klimatomställningen i sjöfarten kommer bli svårt och kosta mycket pengar. Alternativa bränslen är fortfarande mycket dyrare än fossila bränslen. Vi måste skicka en tydlig signal till rederier, hamnar och bränsleleverantörer om i vilken takt vi förväntar oss att de ska ställa om. Genom datumsatta utsläppsgränser får branschen långsiktiga spelregler som främjar innovation, produktion och användning av gröna alternativa bränslen. Att snabbt öka produktionstakten och rulla ut ny tankningsinfrastruktur är helt centralt för att pressa priserna. Ambitionsnivåerna måste vara förankrade i verkligheten - höga men rimliga - så att inte transportkostnaderna ökar på ett sätt som blir outhärdligt för exportindustrier och hushåll.

Rättvis konkurrens 

Sjöfartssektorn är till sin natur global och präglas av stark internationell konkurrens. Jag har därför utformat sjöfartens klimatlag på ett sätt som träffar alla rederier lika, oavsett flagg på fartygen. Vi kan nämligen inte införa lagar som slår undan benen för europeiska rederier och ger fördelar till konkurrenter i andra länder.

Annons

EU ska göra sin beskärda del, men vi kan inte göra allting själva - eller göra resten av världens jobb åt dem. Genom denna lag tvingar vi alla fartyg som anlöper EU-hamnar att anpassa sig till våra utsläppskrav. Det skapar ett helt nytt tryck globalt som inte funnits innan, som tvingar andra stora utsläppsländer till förhandlingsbordet. Förhoppningsvis innebär det att vi snart kan få på plats globala utsläppsregler via Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Det skulle göra allra störst klimatnytta.

 Teknikneutralitet inte centralstyrning

Sjöfartssektorn är en extremt heterogen bransch där vi aldrig kommer hitta någon ”one size fits all”. En klimatsmart framdrivningsteknik som passar utmärkt för en kortdistansfärja fungerar inte på ett containerfartyg som behöver klara hela resan över Atlanten eller till Ostasien.

Därför kan vi inte centralstyra från Bryssel exakt vilka bränslen eller motorer som ska användas, utan istället sätta upp teknikneutrala utsläppsgränser som låter branschens aktörer utforma de mest kostnadseffektiva sätten att nå målen. Med rätt spelregler, utan politisk detaljstyrning, kommer vi få se en fantastisk teknikutveckling i sjöfartssektorn.

Kompensationsåtgärder för att hålla nere kostnadsbördan

Eftersom övergången till klimatsmarta bränslen kommer innebära ökade kostnader för sjöfartssektorn måste kompensationsåtgärder vidtas för att förhindra att den totala kostnadsnivån ökar för mycket. Jag kommer därför föreslå att EU-kommissionen åläggs att presentera ett kompensationspaket där man förenklar eller helt avskaffar befintliga regelbördor. Målet är att kostnadsnivån ska hållas så nära status quo som möjligt

Jag kommer också ta strid mot dem som föreslår att de allra minsta fartygen och rederierna ska omfattas av reglerna, eftersom det vore ett mycket dyrt och ineffektivt sätt att fånga relativt små mängder utsläpp. Det viktiga är att vi kommer åt de stora utsläpparna och sporrar en global beteendeförändring och teknikutveckling.

För att få ut mesta möjliga effekt behöver vi sträva efter att hitta en balans mellan klimat och konkurrenskraft. Vi ska vara ambitiösa, men inte överambitiösa. Omställningen måste utformas så att vi uppnår största möjliga utsläppsminskningar till lägsta möjliga kostnad. Då kan vi bevara Europas konkurrenskraft, skydda europeiska jobb och värna hushållen från stigande priser samtidigt som vi når klimatmålen.

 

Jörgen Warborn (M) 

Huvudförhandlare i Europaparlamentet för EU-lagen om sjöfartens klimatomställning