Utrikesminister Ann Linde i samspråk med sina kollegor från Tyskland, Annalena Baerbock, och Danmark, Jeppe Kofod. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Krav på fler EU-sanktioner mot Ryssland

Flera EU-länders utrikesministrar vill se ytterligare sanktioner mot Ryssland. Det höjs även krav på att ministrarna börjar diskutera möjligheten till att gå in militärt. – Vi kan inte undvika den debatten om Ryssland eskalerar med massförstörelsevapen, sade den litauiske utrikesministern Gabrielius Landsbergis vars idé dock avvisas av svenska utrikesministern Ann Linde.

I dag måndag träffas EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel. Högst på dagordningen står Rysslands krig i Ukraina. På väg in på mötet lyfte flera länders utrikesministrar vikten av att fortsätta införa nya sanktioner mot Ryssland.

– Från svensk sida vill vi ha ytterligare sanktioner och vi jobbar för det. Vi ser gärna att man stoppar import av gas och olja, sade utrikesminister Ann Linde (S) på väg in på mötet.

Danmarks och Sloveniens utrikesministrar, Jeppe Kofod och Anže Logar, vill hindra ryska fartyg från att lägga till i hamnar i medlemsländerna. Rumäniens utrikesminister Bogdan Aurescu vill arbeta för att isolera Ryssland och Belarus från internationella organisationer och Tjeckiens Jan Lipavský vill se ett fullt uteslutande av Ryssland från bankbetalningssystemet Swift. Slovakiske Ivan Korčok pekade på att hans land behöver mer tid på sig men att det är ett politiskt rätt steg att ta att sluta köpa rysk energi.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock uttalande inget krav på ytterligare sanktioner inför mötet men ville se att man inrättar en möjlighet att flyga ukrainska flyktingar till alla EU-länder och att Tyskland stegvis ska göra sig mindre beroende av rysk gas, ett arbete som redan inletts.

– Under högtryck försöker vi avsluta vårt beroende av import av fossila bränslen, sade Baerbock.

Lägst i sina krav på ytterligare EU-sanktioner går Polen och baltländerna. De vill bland annat se en total handelsblockad inklusive importstopp för ryska olja, kol och gas.

– Finns en känsla i rummet att vi behöver sitta ned och andas in för att de tre-fyra första veckorna har varit mycket svåra för européerna. Det är ett mycket dåligt budskap till dem som faktiskt slåss i Ukraina, sade Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis som även vill att ministrarna börjar diskutera möjligheten till att gå in militärt.

– Vi kan inte undvika den debatten om Ryssland eskalerar med massförstörelsevapen. Västs trovärdighet står på spel, sade Landsbergis.

Ann Linde är inte redo att gå så långt.

– Vill vi bidra till att det blir ännu större lidande i Europa? Kan vi leva med att ha startat ett tredje världskrig, frågade sig Linde.

För att införa nya sanktioner på EU-nivå krävs att alla medlemsländer ställer sig bakom dem.

Utrikesministrarna från sex EU-länder – Litauen, Slovenien, Tjeckien, Rumänien, Estland och Slovakien – nämnde uttryckligen att EU bör skynda på arbetet med att ge Ukraina en tydlig signal om att de ska kunna gå med i unionen. Utvidgningskommissionär Olivér Várhelyi sade att kommissionen arbetar ”så fort det går” med att ta fram ett yttrande om Ukrainas möjlighet att gå med.

Strategisk kompass

Senare under måndagen ansluter även medlemsländernas försvarsministrar för ett så kallat jumbomöte. De ska ta ställning till den så kallade strategiska kompassen – en vägkarta för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik för de kommande fem åren. Utrikesminister Ann Linde kallar dokumentet för ”oerhört viktigt”.

– Det är mer långtgående än vad EU haft tidigare när det gäller försvars- och säkerhetspolitik, sade Linde.

Den kanske mest kontroversiella delen är huruvida man ska sätta upp en europeisk insatsförmåga på 5 000 man som ska kunna sättas in i konflikter runt om i världen. Sverige har tidigare varit skeptisk till idén. Linde sade på måndagen att hon är tveksam till om förslaget kommer i kompassen men att det ryska kriget ”kastat så mycket på ända”.

Biden till EU-toppmöte

På torsdag och fredag träffas medlemsländernas stats- och regeringschefer på det ordinarie EU-toppmötet i Bryssel. Även USA:s president Joe Biden kommer att delta. Ledarna väntas enligt uppgift bland annat diskutera en ny solidaritetsfond för Ukraina.