Bild: Europaparlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: (V)i slåss för kvinnors rättigheter i EU

Högerkonservativa krafter arbetar i flera EU-länder och i EU-parlamentet för att pressa tillbaka kvinnors rättigheter. Därför finns ett stort behov av vårt feministiska arbete i EU-parlamentet. Men mycket positivt har också hänt de senaste 20 åren. Det skriver Europaparlamentariker Malin Björk (V) inför Internationella kvinnodagen 8 mars.

Vi arbetar framför allt med att påverka utan lagstiftning därför att vi anser att medlemsländerna i största möjliga mån ska behålla sitt självbestämmande. När det handlar om utmaningar som går över gränserna arbetar vi även för EU-lagstiftning.

EU-parlamentet domineras idag av högern. Många högerledamöter och högerextremister uttrycker direkt kvinnohat och hat mot hbtqi-personer och lägger kvinnoförtryckande lagförslag.

När parlamentet röstade om att förespråka (inte lagstifta) om säkra och tillgängliga aborter, sexualundervisning i skolan och tillgång till preventivmedel protesterade denna höger, understödd av konservativa katolska krafter. De lyckades stoppa ett viktigt betänkande.

Men våra exempel på framgång är fler. Med envist arbete flyttar vi på politikens tyngdpunkt.

Skrattar bäst som skrattar sist

Marianne Eriksson var EU-parlamentariker 1995-2004. Hon ställde sig 1997 upp i plenum och krävde att utnyttjandet av kvinnor i prostitution måste stoppas genom att sexköparen kriminaliseras. Hon möttes av gapskratt. Men sedan 2014 ställer sig EU-parlamentet bakom betänkanden som förordar den så kallade nordiska modellen, där det just är sexköparen som begår ett brott.

Eva-Britt Svensson var vår EU-parlamentariker 2004-2011. Hennes strategiska betänkande om våld mot kvinnor antogs 2011. Parlamentet röstade därmed för första gången för kravet på ett EU-direktiv för att bekämpa det könsbaserade våldet. EU-parlamentet har sedan under ett decennium fortsatt kräva sådan lagstiftning. Nu har EU-kommissionen äntligen utfäst sig att lägga fram ett förslag till direktiv mot könsbaserat våld i mars 2022.

Och här välkomnar vi att EU agerar. EU är rätt nivå för gränsöverskridande problem som vi behöver lösa gemensamt, som miljö och klimat. Det gäller också könsbaserat våld, som inte stannar vid gränserna. Fördraget ger EU rätt att införa minimiregler för hur vi bättre ska arbeta mot allvarliga problem och även brottslighet med gränsöverskridande inslag.

Svenssons betänkande är ett exempel på hur vårt arbete påverkar även när det inte stiftas lagar. Det blev en signal till kvinnor som lever i våldet: Det är ett brott som du utsätts for, det är kriminella handlingar som utförs mot dig, det är inte ditt fel att det händer, du har ingen skuld i det. Dessa signaler används sedan flitigt av alla som kämpar mot våldet - se här vad EU-parlamentet säger!

Mikael Gustafsson var EU-parlamentariker 2011-2014 och en föregångare när han genom sitt särskilda betänkande lyfte in ett feministiskt perspektiv i miljö- och klimatpolitiken.

Jag valdes till EU-parlamentariker 2014. Jag har fortsatt driva dessa frågor och är en av dem som leder arbetet i EU-parlamentet för att försvara aborträtten, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, och hbtqi-rättigheter.

2021 röstade EU-parlamentet för mitt betänkande som kräver att EU gör mer för att bekämpa våld mot kvinnor, EU-lagstiftning mot det könsbaserade våldet och satsningar på kvinnojourer, utbildning, kompetenshöjning i rättsväsendet, och som lyfter vikten av sexuella och reproduktiva rättigheter som aborträtten. Parlamentet slår också fast att även hbtqi-personer utsätts för könsbaserat våld.

Jämställdhet och kvinnors rättigheter är ett ständigt pågående arbete med återkommande utmaningar. I januari 2022 valde parlamentet till exempel EPPs kandidat Roberta Metsola till talman, en politiker som konsekvent har röstat mot abort. Högergruppen EPP brukar aldrig föreslå kandidater till talmansposten som står upp för aborträtten så det är inget nytt. Däremot är det nytt att det blev en debatt och stark kritik kring dessa delar av kandidatens politiska bakgrund.

I flera EU-länder har det de senaste åren lagts fram lagförslag som försämrar eller avser förbjuda aborträtten. Vänsterpartiet har varit mycket aktiva i solidaritet med kvinnornas kamp i dessa länder, till exempel Spanien och Polen.

Vänsterpartiets jämställdhetspolitik i EU

Vi arbetar för rätten till abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva rättighetsfrågor (SRHR).

Vi står upp för hbtqi-personers rättigheter som också hotas av högerkonservativa krafter i flera EU länder. Sexismen och homofobin går hand i hand.

Vi vill stoppa alla former av våld mot kvinnor. Prostitution är en form av våld mot kvinnor och vi vill främja att den nordiska modellen för att stoppa prostitution används i fler länder. Irland, Frankrike, Norge, och Island har redan valt vår väg.

Vi vill stoppa åtstramningspolitiken som drabbar kvinnor och välfärden extra hårt. Alla kvinnor ska ha stärkta sociala och ekonomiska rättigheter. Vi vill förbättra kvinnors arbetsvillkor. Vi jobbar för rätt till säkra anställningar och heltid och för offentligt finansierad barnomsorg och äldreomsorg.

Vi arbetar för att en feministisk politik för klimaträttvisa.

Vi vill se en feministisk handelspolitik som främjar jämställdhet. Vi vill stärka rättigheterna för kvinnor på flykt och migrantkvinnor. Vi arbetar mot militarisering och krigshets.

Vi arbetar för ståndpunkten att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Det borde vara självklart.

Malin Björk (V) 
EU-parlamentariker