Europaparlamentariker Heléne Fritzon (S).

Bild: Mikael Landelius

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Vi behöver ett feministiskt EU

Det är krig i Europa, vi har precis påbörjat vägen ur en pandemi samtidigt som klimatkrisen fortgår i en rask takt. Det kommer krävas en nystart där varje beslut, dokument och diskussion måste integrera jämställdhet. För oss Socialdemokrater är det självklart - när EU stakar ut kursen för de kommande åren måste jämställdhet vara avgörande för unionens prioriteringar. Det skriver Europaparlamentariker Heléne Fritzon (S).

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) bjuder på både glädjande och dyster läsning i den årliga rapporten. Glädjande är att Sverige fortsätter att toppa listan över EU:s mest jämställda medlemsstater. Men det är dystert att utvecklingen i EU går skamligt långsamt.

Sverige får 83,9 av 100 maximala poäng i den senaste  mätningen medan genomsnittet för hela EU är 68 poäng. Sverige må vara i topp men inget land i EU har ännu uppnått jämställdhet och vi rör oss i snigelfart framåt. Den pågående pandemin har inneburit försämrat jämställdhetsarbete under lång tid framåt.

Det är skrämmande att EIGE:s statistik gick obemärkt förbi. Intresset från media var svagt. Intresset från beslutsfattare verkar nästintill obefintligt. Samtidigt är siffrorna tydliga - i nuvarande takt kommer det att ta tre generationer innan EU är jämställt.

Mitt barnbarn – en ännu ovetande flicka

Jag har ett barnbarn som började skolan i höstas. En envis och nyfiken flicka med hela livet framför sig.

Hon är ännu ovetandes om att hon med största sannolikhet kommer att tjäna mindre än pojkarna i hennes klass.

Hon är ovetandes om att hon löper större risk att utsättas för könsrelaterat våld.

Hon är ovetandes om att hon fram tills att hon går i pension kommer att ha sämre förutsättningar att påverka beslutsfattande i såväl arbetslivet som samhället.

Förutom kön kommer andra faktorer att påverka henne och hennes klasskompisar så som utbildning, ekonomisk bakgrund, hudfärg, könsidentitet eller sexualitet.

I EUs strategi för barnets rättigheter understryks att alla barn i Europa och runt om i världen ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter och leva fritt från diskriminering, våld och hot. Strategins övergripande ambition är att skapa bästa möjliga liv för barn i EU och globalt. I dessa tider när vi har krig i Europa är denna strategi viktigare än någonsin.

Om EU menar allvar med strategin och målet om en union där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv krävs att jämställdhetsarbetet blir centralt. Det räcker inte med strategier, långsiktiga mål och vackra ord - det krävs konkreta åtgärder och rätt prioriteringar.

Kampen för jämställdhet inte given

I Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyens nästan timslånga tal den 15 september 2021 om tillståndet i EU  nämndes inte begreppet jämställdhet en enda gång.

Trots det senaste årets nästan obefintliga utveckling mot en union där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv saknas åtgärder och politisk vilja att snabba på arbetet.

Trots att vi ser kränkningar av rätten till abort och sexuell och reproduktiv hälsa i vissa medlemsländer ser inte kommissionen hur viktigt det är att vi prioriterar kvinnors rättigheter.

Trots att en tredjedel av Europas kvinnor inte har ett eget jobb att gå till yttrades i talet inga löften om åtgärder för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt.

Jämställdhet sker inte av sig självt och de framsteg som gjorts kan aldrig tas för givna - inskränkningar av aborträtten i Polen är ett tydligt exempel.

I dag 8 mars kommer kommissionen presentera ett direktiv för att bekämpa våld mot kvinnor. Det är bra och helt nödvändigt. Vi socialdemokrater har i flera år arbetat för en sådan lag och fler åtgärder på EU-nivå för att förebygga och få ett stopp på det könsrelaterade våldet.

Könsrelaterat våld är både en orsak till och en följd av bristande jämställdhet. Om vi ska få ett stopp på våldet måste EU både lagstifta om könsrelaterat våld och se till att jämställdhetsperspektivet finns med i alla politikområden.  

Inte en kvinnofråga

Jämställdhet är inte en kvinnofråga. Det är en fråga för alla EU:s invånare, barn som vuxna, oavsett kön. Det handlar om människors lika värde och rättigheter men också om hållbara, hälsosamma samhällen liksom om tillväxt och sysselsättning. Enligt en beräkning från 2017 för EU 28 skulle ökad jämställdhet kunna skapa 10,5 miljoner arbetstillfällen fram till 2050 och öka EU:s ekonomi med mellan 1,95 och 3,15 biljoner euro.

Våren 2020 presenterade kommissionen en jämställdhetsstrategi som lovar målinriktade åtgärder kombinerat med förstärkt jämställdhetsintegrering. Det räcker inte med en strategi - nu kräver vi socialdemokrater att kommissionen går från ord till handling.

Vi vet att i kriser är det alltid kvinnor och barn som far mest illa, inte minst av dess konsekvenser. Det har vi sett under, finanskrisen, pandemin, klimatkrisen och vi kommer också se det i det krig som pågår i Europa. Rysslands invasion av Ukraina har medfört ett stort mänskligt lidande, inte minst för kvinnor och barn som nu flyr för sina liv.

Strategiskt och moraliskt rätt

Återuppbyggande av Europa efter pandemin, krigets konsekvenser och klimatomställningen medför stora förändringar av samhället. En återuppbyggnad av Europa där klimatomställningen och jämställdhet går hand i hand möjliggör ett starkare, mer rättvist samhälle. Vill vi framgångsrikt bygga ett nytt Europa måste vi integrera jämställdheten i allt vi gör. Om vi inte gör det saknar vi halva pusslet och riskerar att missa en holistisk lösning som är långsiktigt hållbar. För oss socialdemokrater är det centralt i vårt arbete, att jämställdhetsglasögonen alltid är på.

Jämställdhet är strategiskt och moraliskt rätt för alla invånare och EU i stort. Jag kommer fortsätta arbeta för ett jämställt och jämlikt EU - ett feministiskt EU.

 

Heléne Fritzon (S) 
Delegationsledare för socialdemokraterna i Europaparlamentet