Statsminister Magdalena Andersson (S) i Bryssel. Arkivbild.

Bild: Europeiska rådet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Viktigast i veckan: “EU-enighet”, rättsstatsdom och fallande demokratigrad

Europaportalen sammanfattar veckans händelser i europeisk politik.

Det säkerhetspolitiska läget i östra Europa är fortsatt högst osäkert. Ryssland trappar upp ordkriget och anklagar Ukraina för “etnisk rensning”. Samtidigt varnar USA för att Ryssland söker en förevändning för att gå in i Ukraina. Statsminister Andersson var dock nöjd efter torsdagens EU-toppmöte om Rysslandskrisen och betonade att “unionen står enad och beslutsam”. I Sverige fortsatte Natomedlemskapsdiskussionen vid riksdagens utrikespolitiska debatt utifrån väl kända och låsta positioner.

På ekonomi- och arbetsmarknadsområdet rapporterades att Belgien öppnar upp för flexiblare arbetstider utan att sänka dagens veckomått på 38 timmar. En av möjligheterna blir att jobba fyra dagar istället för fem dagar. Återhämtningen från coronakrisen fortsätter och i slutet av förra året stärktes både BNP och sysselsättningen i EU.

Som väntat gav EU-domstolen grönt ljus för att dra in EU-bidrag till medlemsländer, som likt Polen och Ungern, bryter mot rättsstatsprincipen.  Samtidigt rapporteras att graden av demokrati i Europa fallit  till den lägsta nivån sedan The Economist började mäta och att hatretoriken mot hbtq-personer ökat.  

Till sist noteras

… att de två stora unionerna EU och AU möts för första gången på fem år och enats om en så kallad vision för 2030 

… att det idag helt saknas en övergripande bild i EU över hur djur som föds upp till slakt behandlas eller mår 

… att det är oklart vem som har mest makt mellan EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen när lagar stiftas, men att ett tidigt engagemang innan förslagen formellt läggs kan vara ett vinnande koncept för ökat inflytande

… att  diktatorn i Belarus, Aleksandr Lukasjenko, öppnar för att låta ryska kärnvapen placeras ut i landet