Rysslands president Vladimir Putin. Arkivbild.

Bild: Kreml

Hoppa till artikelns andra spalt.

Sanktioner mot Ryssland på väg

EU-länderna, Storbritannien och USA väntas inom kort införa sanktioner mot Ryssland för dess aggression mot Ukraina. EU:s sanktioner väntas bland annat rikta in sig på ryska banker och Rysslands tillgång till finans- och kapitalmarknader. Tyskland stoppar Nord Stream 2.

Den ryske ledaren Vladimir Putin erkände på måndagen de två ukrainska utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk. Ryska trupper rapporteras samtidigt ha gått in i de ukrainska regionerna i ”fredsbevarande” syfte.

Sanktioner från bland annat EU, USA och Storbritannien mot Ryssland väntas komma i dag tisdag. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel fördömde den ryska attacker ”i starkast möjliga ordalag”.

”Detta steg är ett uppenbart brott mot internationell rätt och mot Minsköverenskommelsen.Unionen kommer att reagera med sanktioner mot dem som är inblandade i denna olagliga handling”, heter det i ett uttalande.

Medlemsländernas utrikesministrar träffas under tisdagseftermiddagen i Paris för att diskutera unionens sanktioner. De kommer att rikta in sig på enskilda ansvariga personer med frysta tillgångar och inreseförbud i EU och göra det svårare för ryska företag och militär att finansiera sina verksam. Sanktionerna kommer att godkännas formellt senare under tisdagen.

Vid ytterligare rysk upptrappning har EU-länderna förberett ett större sanktionspaket

I Storbritannien presenterade premiärminister Boris Johnson vid lunchtid landets sanktioner som bland annat riktar in sig på fem ryska banker. 

USA kommer införa sanktioner, uppger Reuters. Även Japan har sagt sig redo att ställa sig bakom internationella sanktioner.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz meddelade på tisdagen att man stoppar den pågående certifieringen av den kontroversiella tysk-ryska gasledningen Nord Stream 2.

Europeisk reaktioner

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock uppmanar Ryssland att häva sitt beslut och återgå till en politisk och diplomatisk konfliktlösning.

”Vi förnyar också vår brådskande uppmaning till Ryssland att avveckla det militära hotet vid Ukrainas gräns. Vi varnar uttryckligen för ytterligare militär upptrappning från Rysslands sida”, heter det i ett uttalande från Baerbock.

Även Frankrikes president Emanuel Macron fördömer det ryska beslutet att erkänna de två ukrainska regionerna och menar att det bryter mot internationell rätt.

”[Macron] kräver ett krismöte i FN:s säkerhetsråd så väl som att riktade EU-sanktioner antas”, heter det.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sade på tisdagsmorgonen att landets sanktioner kommer att slå till mot de ”ekonomiska intressen som har stött Rysslands krigsmaskin”.

– De kommer att slå väldigt hårt mot Ryssland och det återstår mycket mer vi kan göra om det sker en invasion, sade Johnson, enligt BBC.

Svenska EU-parlamentariker kommenterar

Även svenska EU-parlamentariker vill se sanktioner mot Ryssland.

Arba Kokalari (M) vill att Sverige går med i Nato.

– EU måste enat visa att Rysslands brott mot europeisk säkerhetsordning får konsekvenser. Jag vill att EU inför kännbara sanktioner mot Putins inre krets, stoppar gasledningen Nord Stream 2 och slår till mot den ryska energisektorn. EU behöver samordnat med Nato öka det finansiella och militära stödet till Ukraina. Från svensk sida behöver vi också snabbrusta vårt försvar och gå med i Nato. Om vi inte agerar mot nu kommer vi se en försämrad säkerhetssituation framöver, sade Kokalari.

Karin Karlsbro (L) begär att Europaparlamentet inkallas för ett extrainsatt sammanträde. 

– Europaparlamentet måste uttala sitt fulla stöd för Ukrainas rätt till integritet och suveränitet och fördöma Rysslands angrepp mot landet. Putins agerande är kriminellt och omvärlden får aldrig acceptera den ryska propagandateatern. Den som inte står på Ukrainas sida står på Putins, sade Karlsbro.

Abir Al-Sahlani (C) vill se beredskap på en eventuell flyktingvåg.

– Jag tycker att situationen är oerhört allvarlig. EU måste nu ha krisberedskap för de migranter som kommer att behöva söka skydd. Där vill vi i Centerpartiet se att medlemsländerna också står enade och tar ett gemensamt ansvar. Putin är inte intresserad av en lösning eller hantering av Minsk-avtalet utan att bygga imperium, det var oerhört tydligt från talet igår. Vi vill att EU tillsammans med Nato och USA nu agerar snabbt för kraftfullare sanktioner, sade Abir Al-Sahlani (C).

David Lega (KD) efterfrågar fortsatt enighet från EU och allierade.

– Efter att Putin erkände Luhansk och Donetsk som självständiga stater kom beskedet att EU inför nya sanktioner mot Ryssland. Det är bra. Det är nu ytterst viktigt att EU och våra allierade fortsätter att uppvisa enighet. Vi får inte acceptera Rysslands aggressioner. Vi måste dessutom tillsammans göra allt vi kan för att stoppa en fullskalig invasion av Ukraina, sade Lega.

Jytte Guteland (S) vill se sanktioner.

– Rysslands agerande är oacceptabelt. Det krävs sanktioner. Ryssland ska veta att deras agerande får konsekvenser och att EU är samlat, sade Guteland.

Malin Björk (V) anser att EU måste trycka på för politiska lösningar.

– Putin fortsätter att bryta mot folkrätten, och det är därför viktigt att EU förbereder ytterligare sanktioner. Samtidigt vill jag se att både Sverige och EU tydligt signalerar att det inte finns någon militär lösning på konflikten och att alla parter måste tillbaks till förhandlingsbordet nu med en gång, sade Björk.

Charlie Weimers (SD) vill se sanktioner mot närmaste kretsen kring Vladimir Putin.

– Detta är ett brott mot internationell rätt. Sverige bör bilateralt och via EU:s fredsfacilitet ge Ukraina militärt bistånd. Kännbara sanktioner bör införas mot Putin-regimen inklusive dess familjemedlemmar och tillgångar i väst, sade Weimers.

Jakop Dalunde (MP) solidaritet med det ukrainska folket

– EU måste agera snabbt och resolut för att få på plats skarpa sanktioner mot Putin och den ryska makteliten som står bakom beslutet. Vi måste visa det ukrainska folket solidaritet och stötta deras kamp för självständighet och demokrati. Internationell rätt kan inte inskränkas utan allvarliga konsekvenser, sade Dalunde.