Utrikesminister Ann Linde i Bryssel på måndagen, svarar på frågor innan utrikesministrarnas EU-möte. I bakgrunden närmare sig EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Bild: Charlotta Asplund Catot

Hoppa till artikelns andra spalt.

Linde om Rysslandskrisen: Väldigt allvarligt läge

Utrikesminister Ann Linde ser ett eventuellt toppmötet mellan USA och Ryssland som "ett litet, litet hopp i mörkret". Samtidigt ber Ukraina om försvarshjälp och att man redan nu sätter in sanktioner mot Ryssland.

I dag måndag träffas EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel för att diskutera den senaste utvecklingen i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

– Det är ett väldigt allvarligt läge. Vi ser nu varje dag hur antalet brott mot vapenvilan längs kontaktgränsen ökar, sade utrikesminister Ann Linde (S) innan mötet.

Hon pekade på uppgifter om ytterligare militär i områden i Ukraina som inte kontrolleras av regeringen i Kiev och på vad hon kallar ”hårt språk” från Ryssland om att det skulle pågå ett folkmord, något hon avvisade som osanning.

Den franske presidenten Emmanuel Macron meddelade sent på söndagen att han ordnat ett toppmöte mellan Rysslands Vladimir Putin och USA:s Joe Biden. USA ska ha tackat ja under förutsättning att Ryssland inte invaderar Ukraina ytterligare. Från Kreml säger man dock att det inte finns några konkreta planer för ett sådant möte. 

Utrikesminister Linde ser det som positivt att de diplomatiska kanalerna alltjämt är öppna.

– Ett litet, litet hopp i mörkret, sade Linde om det eventuella toppmötet mellan USA och Ryssland.

Hon varnade samtidigt för att konflikten kan bli långdragen men att man inte får slappna av.

– Vi vet att Ryssland har både vilja och möjligheter att ta andra länders territorium och ofta har de gjort det på ett överraskande sätt, sade Ann Linde.

Den tyska utrikesministern Annalena Baerbock anklagade den ryska ledningen för att spela ett hel oansvarigt spel med människor i Ukraina och manade till ytterligare förhandlingar.

– Det är upp till Ryssland att lösa denna kris, sade Baerbock.

Ukraina vill se sanktioner och försvarshjälp

EU har tillsammans med USA, Kanada och Storbritannien förberett ett omfattande sanktionspaket att sätta in vid ett nytt ryskt anfall mot Ukraina. Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod kallade dem för ”de mest förödande sanktioner som någonsin setts”. Enligt Lettlands utrikesminister Edgars Rinkēvičs rör det sig om bland annat sanktioner mot finanssektorn, exportförbud och att stoppa överföring av teknologi till Ryssland. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i en intervju på söndagen att Ryssland i praktiken kommer att skärs av från de internationella finansmarknaderna.

På måndagens EU-möte deltar även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba som krävde ”tydliga besked till Ryssland om att en eskalering inte kan tolereras och att Ukraina inte kommer lämnas ensamt”. Han uppmanande även EU att redan nu sätta in sanktioner mot Ryssland.

– Det finns goda och legitima skäl att införa åtminstone några av sanktionerna nu för att visa att EU inte bara pratar utan även agerar, sade Kuleba som även bad om stöd til Ukrainas militära försvar och cybersäkerhet.

Han fick stöd av två EU-länders utrikesministrar: Lettlands och Litauens som både manar till att man redan nu sätter in sanktioner och inte bara sitter och väntar på att Ryssland ska anfalla militärt.

Irlands utrikesminister Simon Coveney menade däremot att de i detta läget är viktigare att fokusera på hur man ska förhindra att det blir krig än på sanktioner.