Hoppa till artikelns andra spalt.

Granskare: Oroväckande tecken för korruption i EU

Korruptionsgranskaren Transparency International varnar för att arbetet mot korruption i EU-länderna inte bara stannat av utan på många håll backat, i synnerhet under coronapandemin.

Organisationen Transparency International, TI, granskar varje år nivån av uppfattad korruption i offentlig sektor i världens länder. I EU-länderna, som är den minst korrupta regionen i världen, ser man en trend där där arbetet mot korruption inte längre verkar ge resultat. I och med coronapandemin slår TI fast ytterligare försämringar.

”Covid-19-pandemin hotar öppenhet och ansvarsskyldighet i hela [EU] vilket har gjort att inget land har lämnats helskinnat och att oroväckande tecken på att till och med de bästa länderna i regionen har gått bakåt”, skriver organisationen i den senaste rapporten som publicerades på tisdagen.

”I hela regionen används den verkställande makten för att kringgå viktiga mekanismer för ansvarsutkrävande som ska hålla korruptionen i schack”, heter det.

På den hundragradiga skalan är Sverige med 85 poäng det tredje minst korrupta landet i EU, efter Danmark och Finland.

EU-länderna drar fötterna efter sig

TI pekar vidare på att bara fem medlemsländer har infört den överenskomna EU-lagstiftningen om skydd för visselblåsare i tid. De kritiseras även för att ”dra sina fötter efter sig” när det gäller att införa EU-lagstiftning mot penningtvätt, ställa sig bakom ett förslag om att införa en nya myndighet mot penningtvätt och att göra mer för att stoppa gränsöverskridande korruption.

Går hand i hand med demokrati

Organisationen gör en tydlig koppling mellan graden av korruption å ena sidan och demokrati och mänskliga rättigheter å andra.

”Korruption möjliggör kränkningar av de mänskliga rättigheterna och sätter igång en ond och eskalerande spiral. I takt med att rättigheter och friheter urholkas minskar demokratin och auktoritärt styre tar plats, vilket i sin tur möjliggör högre nivåer av korruption.”

Slovenien i farozonen

Som exempel på detta pekas Slovenien ut som i år nått sin bottennotering för korruption trots att landet har ett ”solitt ramverk mot korruption”. Den nationalkonservativa regeringen under premiärminister Janez Jansa får mycket av skulden

”Det har avslöjats att regeringen under pandemin försummade tillämpningen av befintliga regler som garanterar öppenhet, effektivitet och likabehandling av leverantörer vid offentlig upphandling. Samtidigt har det förekommit påtryckningar på oberoende tillsynsorgan, hot mot den fredliga mötesfriheten och oproportionerliga begränsningar av rätten att protestera”, skriver rapportförfattarna.

Även Ungern lyfts fram som exempel på tydliga försämringar i demokrati och korruption. Landet är tillsammans med Bulgarien och Rumänien de mest korrupta i EU.

Det styrande Fidesz-partiet har utökat sitt inflytande över alla delar av makten och använt sin supermajoritet i parlamentet för att ge regeringen befogenhet att inskränka grundläggande rättigheter under undantagstillstånd och ytterligare inskränka de oberoende institutionernas förmåga att hålla den verkställande makten under kontroll”, heter det.

Ljusglimtar i EU

Sedan de första jämförbara mätningarna 2012 har den upplevda korruptionen minskat mest Italien, Grekland, Estland och Lettland.