Översta raden:Heléne Fritzon (S), Ilan De Basso (S), Jytte Guteland (S), Erik Bergkvist (S), Evin Incir (S), Tomas Tobé (M). Andra raden: Jessica Polfjärd (M), Jörgen Warborn (M), Arba Kokalari (M), Peter Lundgren (SD), Jessica Stegrud (SD), Charlie Weimers (SD). Tredje raden: Alice Bah Kuhnke (MP), Jakop Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP), Abir Al-Sahlani (C), Emma Wiesner (C), Sara Skyttedal (KD). Fjärde raden: David Lega (KD), Malin Björk (V), Karin Karlsbro (L).

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-parlamentarikerna: Klimatet viktigast 2022

Klimatet står i topp när de svenska EU-parlamentarikerna listar sina politiska prioriteringar under 2022. Jämställdhet, migration och demokrati är andra återkommande frågor. Se listan över vilka frågor din parlamentariker vill driva.

Klimatet är den enskilt viktigaste frågan bland de svenska EU-parlamentarikerna under 2022. Det framgår när Europaportalen bett alla svenska EU-parlamentarikerna att lista sina politiska prioriteringar för 2022. 

En majoritet av de 21 svenska ledamöterna nämner klimatet och den gröna omställningen i sina svar. För Jytte Guteland (S), Pär Holmgren (MP), Jakop Dalunde (MP) och Emma Weisner (C) är klimat och miljö klart dominerande bland deras prioriteringar. Under året ska 12 rättsakter i EU:s klimatpaket behandlas och flera av de svenska ledamöterna har nyckelroller inom sin partigrupp eller i EU-parlamentet i förhandlingarna.

Politikerna har ofta olika ingång i klimatfrågan utifrån i vilka utskott de sitter; Erik Bergkvist (S) vill fokusera på energipolitikens roll i klimatförändringen, Karin Karlsbro (L) på hur de nya reglerna påverkar EU:s globala handel och Jessica Polfjärd (M) på innovationer och nya tekniker i den gröna omställningen. Jessica Stegrud (SD) vill fokusera på klimatpaketets effekter på ekonomin och medborgarnas vardag, som exempelvis energipriser, transport och skogen. 

Skogsfrågan, hur EU:s klimatarbete kommer påverka det svenska skogsbruket, är något som nämns av flera ledamöter från de olika politiska lägren. 

Demokrati och rättsstatens principer 

Demokrati och rättsstatens principer är en annan het fråga bland de svenska EU-politikerna. Utvecklingen i bland annat Polen och Ungern engagerar och flera ledamöter trycker på för att den så kallade rättstatsmekanismen, regler som är tänkta att göra det möjligt att stoppa utbetalningar från EU:s budget till medlemsländer som inte respekterar rättstatssprincipen, ska börja användas. 

– Jag hoppas att 2022 är året vi en gång för alla konstaterar att EU är ett samarbete, inte en bankomat, säger Karin Karlsbro (L). 

Även främjande av demokrati i EU:s omvärld lyfts fram av flera av ledamöterna. 

Mänskliga rättigheter 

Jämställdhet och kvinnors rättigheter är också ett återkommande tema bland politikernas prioriteringar. Vikten av att bekämpa våld mot kvinnor och flickor lyfts fram av politiker från vänsterpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet och moderaterna. Ett lagförslag om könsbaserat våld väntas från EU-kommissionen. 

Att främja mänskliga rättigheter för andra utsatta grupper i samhället, som exempelvis för hbtq-personer, och att jobba mot rasism och diskriminering, är något som står högt bland prioriteringar hos Malin Björk (V), Evin Incir (S) och Alice Bah Kuhnke (MP) men också hos David Lega (KD) som specifikt kommer jobba för att främja barns rättigheter. 

Migration

Ett annat framträdande tema är frågan om migration. EU-kommissionens förslag från 2020 om en ny migrationspakt är något som flera svenskar i EU-parlamentet vill komma framåt med. Tomas Tobé (M) är Europaparlamentets huvudförhandlare för asyl- och migrationshanteringsförordningen och vill se en mer kontrollerad europeisk migrationspolitik. 

Charlie Weimers (SD) betonar behovet av EU-finansiering av fysiska gränsbarriärer vid EU:s yttre gränser och kommer engagera sig mot förslaget till migrationspakt som han anser skulle öka migrationstrycket mot Sverige.

Malin Björk (V) säger att hon vill fortsätta att ta strid för en human flyktingpolitik på EU-nivå. 

– Det viktigaste här är att parlamentet antar positioner som ser till att vi får en verklig solidaritetmekanism, det vill säg en omfördelningsmekanism, säger hon. 

Under 2022 ska EU-kommissionen presentera nya förslag om arbetskraftsinvandring. Abir Al-Sahlani (C) är huvudansvarig för parlamentets ställningstagande i frågan och kommer att engagera sig i frågan och ”se till att den kan bli så bra som möjligt”. 

Minimilönsfrågan fortsätter engagera

Den för Sverige kontroversiella frågan om minimilöner fortsätter att engagera och lyfts fram som viktig både för politikens vänster och höger, där alla vill värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Parlamentet har dock redan satt ner sin fot i frågan och förhandlingarna om en slutlig text har nu inletts mellan parlamentet och ministerrådet

 

NYCKELORD I EU-PARLAMENTARIKERNAS PRIORITERINGAR:

Malin Björk (V)

Human flyktingpolitik
Klimatpaketet
Kvinnors rättigheter (SRHR, våld mot kvinnor)
Hbtqi-rättigheter
Mänskliga rättigheter och demokrati

Heléne Fritzon (S)

Grön och social ekonomi
Jämställdhet och jämlikhet (våld mot kvinnor)
Minimilöner

Ilan De Basso (S)

Minimilöner
Plattformsarbete
Anti-korruption

Erik Bergkvist (S)

Energi
Sociala klimatfonden
Omställning av industrin 
Skogsfrågorna 
Strategi kring Arktisområdet

Jytte Guteland (S)

EU:s utsläppshandel
Klimatarbetets påverkan på skogen
Förnybara bränslen
Gränsjusteringsmekanismen
Fossildrivna bilar

Evin Incir (S)

Demokrati och rättsstat
Jämställdhet (våld mot kvinnor)
Hbtqi-rättigheter
Arbete mot rasism och diskriminering

Alice Bah Kuhnke (MP)

Mänskliga rättigheter
Bekämpa våld mot kvinnor
Värna asylrätten
Anti-diskriminering och jämställdhet
Rättvis klimatomställning

Pär Holmgren (MP)

Höja klimatambitionerna
Nationella klimatmålen inom jordbruk
Skyddet av ozonskiktet
Strategi kring Arktisområdet

Jakop Dalunde (MP)

Sänka utsläppen 
EU:s utsläppshandel
EU:s infrastrukturlag

Abir Al-Sahlani (C)

Ett grönt och fritt Europa
Migration och arbetskraftinvandring
Mediefrihet
Ungerns och Polens brott mot demokratin
Värna svenska arbetsmarkansmodellen

Emma Weisner (C)

Öka EU:s klimatambitioner (utsläppshandel)
Stå upp för den svenska skogen 
Mer hållbart lantbruk och livsmedelssystem

Karin Karlsbro (L)

Klimatet ur ett handelspolitiskt perspektiv
Batterier i cirkulär ekonomi
Gränsjusteringsmekanismen
Demokrati och rättsstatens principer i EU
Ett fritt Belarus

Alba Kokalari (M)

Riva hinder för hållbar handel och cirkulär ekonomi
Bekämpa våld mot kvinnor
Stå upp mot Ryssland och Kina
EU:s nya digitallagar

Jessica Polfjärd (M)

Genomföra målen i EU:s klimatlag
Nya tekniker i den gröna omställningen
Värna svenskt bestämmande över skogen och arbetsmarknaden

Tomas Tobé (M) 

Kontrollerad europeisk migrationspolitik
Bekämpa gränsöverskridande brottslighet (stärka Europol)
Mer kärnkraft i Europa
EU:s bistånd

Jörgen Warborn (M)

Sjöfartens klimatomställning
Artificiell intelligens
Handel, företagande, konkurrenskraft, regelförenkling

Sara Skyttedal (KD)

Värna EU-ländernas självbestämmande i den social pelaren (lönetransparens)
Migration och kontroll över EU:s yttre gränser 
Hitta balans mellan omställning och konkurrenskraft i EU:s utsläppshandel

David Lega (KD)

Stärka minoriteter och utsatta människors fri- och rättigheter (exempelvis barnens)
Bekämpa antisemitism 
Demokrati i Ryssland och Albanien
Taiwans självständighet

Jessica Stegrud (SD)

Klimatpaketet och dess effekter på ekonomin och för medborgarna (energipriser, byggnader, transport och skogspolitik)
Förslag till EU-skatter och egna medel 
Digitala tjänstedirektivet och yttrandefriheten
Bekämpa kvotering till bolagsstyrelser

Charlie Weimers (SD)

Migration (screeningförordningen i migrationspaketen och stärkta yttre gränser)
Finansiering till organisationer med islamistkoppling
Fortsätta bygga relationerna mellan EU och Taiwan
Opinionsbildning mot maktöverföring till Bryssel

Fotnot: Peter Lundgren (SD) har inte svarat på Europaportalens frågor. 

Källa: Mailsvar från de svenska Europaparlamentarikerna, december 2021/januari 2022.