Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson listar fem punkter, se nedan, på vad som bör ske för att möta ett alltmer aggressivt Ryssland.

Bild: Pelle Zackrisson

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Europas demokratier måste stå upp mot rysk aggression

Det nya säkerhetspolitiska läget, som Europa befinner sig på grund av Rysslands ageranden, kräver en stärkt militär förmåga hos Europas demokratiska stater, sanktioner mot Ryssland och ett minskat europeiskt beroende av rysk gas. Det skriver Aron Emilsson, utrikespolitisk talesperson (SD).

Rysslands agerande de senaste månaderna och särskilt efter att landet presenterade sin kravlista den 17 december gör att Europa befinner sig i ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge. Kravlistan skulle innebära att den europeiska säkerhetsordningen såsom den utvecklats de senaste 50 åren ändras markant och listan som sådan är oacceptabel.

Den militära uppladdningen runt Ukraina där fler än 100 000 ryska soldater befinner sig visar att Ryssland i dagsläget har en förmåga att agera militärt. Krigsrisken är större än på många decennier och det gäller att demokratier liksom Sverige har förmågan att motstå ryska militära aggressioner.

Detta måste vara grunden i den politik som Europas demokratier möter Ryssland med. Förhoppningsvis behöver aldrig det militära instrumentet komma till användning, men det måste finnas en beredskap för att så kan ske.

Enighet och tydliga konsekvenser

I det nuvarande läget behöver Europas demokratier visa en enighet inför Ryssland och olika insatser samordnas. USA har visat en tydlig vilja att man inte kommer att förhandla med Ryssland över de europeiska staternas huvuden utan att dessa ska finnas med i alla förhandlingar som berör dem. Det är ett mycket positivt besked och Europa behöver inte minst nu värna den transatlantiska länken. Samtidigt är det viktigt att inte EU och Nato får dubbla roller i försvaret, utan de bör komplettera varandra och någon separat överstatlig militär verksamhet inom EU motsätter sig Sverigedemokraterna. Däremot ser vi positivt på ett utökat militärt samarbete mellan Europas demokratiska stater.

Det ryska agerandet behöver få tydliga konsekvenser och Sverigedemokraterna anser att sanktionsinstrumentet behöver skärpas gentemot Ryssland. Sanktioner mot enskilda befattningshavare såsom möjliggörs med så kallade Magnitskijsanktioner behöver införas. Sverige kan precis som Litauen gå före i detta och införa sanktioner mot Ryssland innan EU inför dessa på bredden. Det vore en viktig signalpolitisk markering.

Ett längre perspektiv

I ett längre perspektiv är det nödvändigt att återuppta förhandlingar och återta de rustningsbegränsande och förtroendeskapande avtal som tidigare funnits i Europa, men nu avvecklats. Sådana avtal är exempelvis INF-avtalet om medeldistansrobotar, Open sky-avtalet om överflygningar för kontroll av varandras territorium och CFE-avtalet som begränsar konventionella styrkor i Europa.

Det är också viktigt att Europa inte är beroende av rysk energi utan att det finns ren och säker energi som alternativ till den ryska gasen som nu importeras till Europa. I detta sammanhang ser vi kärnkraft som ett viktigt alternativ för att klara energiförsörjningen utan att klimatet påverkas eller beroendet av Ryssland fortgår.

Sverigedemokraterna ser följande förslag som viktiga för att stärka Europas säkerhet och möta ett aggressivt Ryssland:

  • Stärk Europas demokratiers militära förmåga utan att för den delen dubblera existerande militära strukturer.
  • Utveckla de militära samarbetena i Europa, för Sveriges del handlar det främst om samarbete med Finland och mellan de nordiska staterna.
  • Inför sanktioner mot ett aggressivt Ryssland exempelvis så kallade Magnitskijsanktioner.
  • Minska Europas energiberoende av Ryssland genom att bland annat satsa på kärnkraft.
  • På längre sikt bör målet vara att återupprätta de rustningsbegränsande avtalen som tidigare funnits i Europa.

Aron Emilsson (SD)
Utrikespolitisk talesperson