Rättsstatens principer omfattar bland annat domare och domstolars oberoende och likhet inför lagen.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Ungern och Polen står ut i rättsstatsranking

I inga andra EU-länder har rättsstatens principer försämrats så mycket som i  Ungern och Polen, visar en färsk ranking. I topp hamnar de nordiska länderna.

Regeringarna i Polen och Ungern har under senare år kritiserats för att underminera demokratin. Flera av varandra oberoende vetenskapliga rankingar har visat att demokratin har urholkats i länderna. Ungern ses i två av demokratimätningarna inte längre vara en demokrati och Polen spås inom ett till två år gå samma öde till mötes.

I fokus, i synnerhet i Polens fall men även i Ungerns, står de så kallade rättsstatens principer. Det är grundläggande lagar som reglerar statens makt och skydda mot godtycke, korruption och allmän ineffektivitet. En viktig aspekt är domstolars och domares oberoende från politiska påtryckningar.

The World Justice Project, WJP, rankar sedan 2015 just rättsstatligheten i världens länder utifrån åtta olika aspekter. Den senaste upplagan av rankingen visar att just Ungern och Polen haft den klart sämsta utvecklingen i EU jämfört med för sex år sedan. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

I tre andra EU-länder – Frankrike, Bulgarien och Österrike – har det skett en försämring av rättsstaten. I tretton länder är läget för rättsstaten bättre i dag än för sex år sedan. I två medlemsländer har ingen förändring skett. För övriga finns inga uppgifter från 2015 att jämföra med.

Norden i topp

I 2021 års rättsstatlighetsranking hamnar Danmark, Finland och Sverige i topp i EU. I botten återfinns Ungern följt av Bulgarien.