Annons

Europeiska rådets ordförande Charles Michel och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU till medlemskapssugna länder: Välkomna – men inte än på ett tag

EU-länderna försäkrar länderna på västra Balkan att de ska kunna gå med i unionen när de lever upp till alla krav. Men man vill inte sätta någon tidsgräns och utvidgningsförhandlingarna står i princip stilla. Samtidigt lovar EU investera närmare 30 miljarder euro i regionen.

EU-ländernas stats- och regeringschefer träffade i går onsdag i slovenska Brdo ledarna för de sex länderna på västra Balkan. Syftet med toppmötet från EU:s håll var att visa att de fortfarande har ett långsiktigt engagemang i regionen trots att medlemskapsförhandlingarna med länderna som bäst går trögt.

”EU bekräftar sitt entydiga stöd för det europeiska perspektivet för västra Balkan. EU bekräftar sitt engagemang för utvidgningsprocessen”, heter det i slutsatserna från mötet.

EU:s nuvarande ordförandeland Slovenien fick dock inte sin vilja igenom att sätta 2030 som datum för när länderna skulle kunna gå med i slutsatserna. I EU-länder som Frankrike, Danmark och Nederländerna är motviljan att ta mot nya medlemsländerna överhängande. I slutsatserna finns ordet ”utvidgning” bara med en gång.

Bulgarien blockerar samtidigt Nordmakedonien från att gå vidare i medlemskapsförhandlingarna. Tvisten handlar bland annat om olika syn på ländernas historia och språk. Och eftersom Nordmakedonien och Albanien hanteras som ett paket i förhandlingarna har inte heller Albanien gjort några framsteg, något som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beklagade efter mötet.

– Avsaknaden av ett beslut om att inleda förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien äventyrar vår ställning och vårt inflytande i regionen, sade von der Leyen.

Oron finns bland många EU-ledare att länder som Ryssland och Kina ska stärka sitt inflytande i regionen om hoppet om ett framtida EU-medlemskap helt släcks.

30 miljarder euro i EU-stöd

EU-ledarna ställde sig samtidigt bakom ett investeringspaket för att hjälpa de sex västra Balkanländerna i deras klimatomställning. Sammanlagt rör det sig om närmare 30 miljarder euro varav nio miljarder i bidragsfinansiering och 20 miljarder i investeringar, under de kommande ju åren.

Informell diskussion om stärkt oberoende

Dagen innan västra Balkantoppmötet träffades EU-ländernas stats- och regeringschefer på en informell middag. Där diskuterades EU:s roll i världen. En viktig balansgång för ledarna är hur stort oberoende EU ska söka på bekostnad av minskat internationellt samarbete inom områden som försvar, energi och handel. Europeiska rådets ordförande Charles Michel, som leder stats- och regeringschefernas toppmöten, sammanfattade efteråt några av ståndpunkterna de kunde enas kring.

– EU är öppet gentemot världen och avvisar protektionism. Vi är fast beslutna att samarbeta med våra allierade och likasinnade partner, särskilt USA och Nato, som utgör hörnstenen för vår säkerhet.

– Vi drar lärdom av den senaste tidens kriser, och står fast beslutna att befästa våra starka sidor och stärka vår motståndskraft genom att minska våra kritiska beroenden. För att bli effektivare och agera mer beslutsamt på den internationella arenan måste EU öka sin förmåga att agera självständigt, sade Charles Michel.

I november ska EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell lägga fram ett diskussionsunderlag för en global EU-strategi. Den ska därefter debateras på EU:s decembertoppmöte i Bryssel.