Annons

Bilden är inte kopplad till parlamentets omröstning angående Kina och Rysslandresolutionerna. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Hoppa till artikelns andra spalt.

Skärp politiken mot Kina och Ryssland kräver EU-parlamentet

Europaparlamentet rekommenderar medlemsländer att skärpa EU-politiken mot Ryssland och Kina. De svenska Europaparlamentarikerna förutom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade för de två resolutionerna.  – Vi har en skyldighet att stå upp för rättsstatsprincipen, säger David Lega (KD).

Att Europaparlamentet inte bestämmer över EU:s och EU-ländernas utrikespolitik har aldrig hindrat det från att försöka påverka politiken. I själva verket är parlamentet mycket aktivt med regelbundna resolutioner om utvecklingen i världen. 

Den nya EU-politiken som parlamentet vill se gentemot Ryssland och Kina sätter fokus på ländernas bristande respekt för mänskliga rättigheter, att främja demokratiutveckling i länderna samt att fortsätta försöka samarbeta inom olika områden.     

– EU behöver bli mer aktivt på det utrikespolitiska området. Inte minst vad det gäller mänskliga rättigheter och demokrati, sade David Lega i onsdags till Europaportalen. Han är en av två svenska ordinarie ledamöter i parlamentets utrikesutskott.

David Lega beskriver den nya Rysslandpolitiken som lite av både piska och morot. Dels finns möjligheter till införande av nya sanktioner mot Ryssland, dels öppnar det upp till att förhandla om till exempel handel och investeringar i utbyte mot en demokratisk utveckling. Men det som skiljer sig från tidigare politik är tillägget om att motverka Putins förtryck av det ryska folket. 

Legas utskottskollega Charlie Weimers (SD) delar kritiken mot Putin, men lade ner sin röst i utskottets omröstning.

– Rapporten innehåller krav på avskaffad vetorätt [för EU-länderna] på det utrikespolitiska området, säger Charlie Weimers. Men vid Europaparlamentets slutomröstning valde Weimers, efter ett beslut i SD-gruppen, att ändå rösta för Rysslandsresolutionen med förklaringen att det viktigaste var att stödja kritiken mot regimen i Moskva.   

Precis som Ryssland kritiseras ledningen i Kina för bristande respekt för mänskliga rättigheter. Samtidigt konstateras att Kina är en viktig partner för EU.

– Den Kinastrategi vi har haft, har inte räckt till. Det har vi ju sett under den senaste tiden. Därför är det så viktigt att faktiskt våga ha en resultatinriktad Kinastrategi, där man ökar fokuset på mänskliga rättigheter, säger David Lega.

I betänkandet nämns den svenska förläggaren och författaren Gui Minhai som suttit fängslad i Kina sedan 2015. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ingripa på högsta nivå för att säkerställa att alla politiska fångar omedelbart och ovillkorligt friges. 

Malin Björk (V) stödjer kritiken mot länderna men valde att lägga ner sin röst i båda fallen då hon anser att resolutionerna sätter krav på mer EU-överstatlighet i utrikes- och försvarspolitiken, ett stärkt EU-försvar och ett utökat Nato-samarbete.   

– Vikten av att motsätta sig den utvecklingen blev extra tydlig efter Ursula von der Leyens linjetal, för alla oss som inte vill att Sverige ska ta bakvägen in i Nato via EU, säger Malin Björk.  

För David Lega är en gemensam röst det enda som kommer ge resultat. 

– Att Sverige själva ber Kina skärpa till sig har ju inte gett något resultat. Men att EU gemensamt agerar, och dessutom i samklang med USA, kan påverka Kina på ett helt annat sätt, säger David Lega. 

Socialdemokraterna röstade ja till den nya Kinapolitiken. Men la ned sin röst gällande Ryssland. Europaparlamentariker Erik Bergkvist (S) var kritisk till flera krav och speciellt uppmaningen att utesluta Ryssland från internationella sammanhang skulle skada en dialog med landet.   

– Man ska försöka upprätthålla så mycket kommunikation och kontakter som möjligt, för det är då man kan påverka och föra fram ett bra budskap. Att sluta prata och att dessutom motverka att Ryssland kan vara med och prata, det är inte framgångsrikt, säger Erik Bergkvist.