Annons

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Arbetsmarknadens parter: Lönereform i EU krockar med svensk modell

Svenska fack och arbetsgivare anser ett EU-förslag om att minska löneskillnader mellan könen gör alltför stort intrång på den svenska arbetsmarknadsmodellen. Något som kan bli ytterligare problematiskt om EU-parlamentet nu skärper förslaget.

I morgon torsdag ska EU-parlamentets sysselsättnings- respektive kvinnoutskott för första gången debattera sin förhandlingsposition i det så kallade lönetransparensdirektivet. Kommissionen lade i våras sitt ursprungliga förslag med motiveringen att lönegapet mellan män och kvinnor under det senaste årtiondet knappt har minskat alls trots en EU-rekommendation från 2014. 

På arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är man kritisk till ett sådant förslag på EU-nivå, även om man står bakom tanken med minskade löneskillnader. Karolina Löf, arbetsrätts- och processjurist på organisationen, pekar på den för Sverige och övriga nordiska länders unika modell där arbetsvillkor och löner sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare utan politisk inblandning. 

– Vi ser inte samma medicin för alla medlemsstater. Det är fel väg att gå med ett bindande lagförslag, säger Löf.

Hon kritiserar flera delar i förslaget. Bland annat att det är alltför detaljerat och för oklart med få utrymmen för anpassning till olika nationella system i EU. Kravet på större företag att offentligt redovisa löner är också, enligt Löf, problematiskt sett utifrån företagshemligheter och administrativ börda.

Kommissionens förslag består av två delar: öppenhet och information för arbetstagare om lönesättning och rättsliga konsekvenser för arbetsgivare som inte följer direktivet. Karolina Löf ser den andra delen – om rättsliga konsekvenser vid misstanke om ojämställd lön – som ”ännu värre”.

Tvistelösning i Sverige traditionellt sker genom förhandling mellan fackliga företrädare och arbetsgivare men ska enligt förslaget alltmer avgöras i domstol, menar Löf. Enligt henne förskjuts bevisbördan dessutom när det gäller att visa att någon fått en lägre lön på grund av sitt kön alltför mycket över på arbetsgivaren som även riskerar stora rättegångskostnader.

– Arbetsgivaren kommer som huvudregel aldrig kunna få sina rättegångskostnader ersatta oavsett om man vinner framgång i domstol eller inte [när det gäller lönediskriminering], säger Karolina Löf.

LO: Alltför detaljerat

Den fackliga paraplyorganisationen LO är tvärtemot Svenskt Näringsliv inte negativ till idén om ett EU-direktiv för att minska löneskillnader men invänder mot hur kommissionen utformat förslaget.

– Vi är inte emot hela direktivet. Däremot finns det problem i hur direktivet är utformat som gör att det kan bli modellstörande om det skulle antas i sin nuvarande utformning. Det är för detaljrikt, säger Karla Wixe, utredare EU-frågor på LO. 

LO är också kritiskt hur förslaget är utformat när det gäller eventuella rättsliga konsekvenser. Man ser en risk att skrivelsen om bevisbördan på företag riskerar att resultera i till att mindre överträdelser får alltför stora konsekvenser och leda till en stor mängd onödiga rättsprocesser, något som den svenska modellen försöker undvika genom partsförhandlingar. 

LO håller även med Svenskt Näringsliv om det problematiska i att det i princip alltid är arbetsgivaren som skulle stå för rättegångskostnaderna om förslaget blir verklighet.

”Utformningen innebär att det närmast blir ekonomiskt riskfritt att processa i dessa mål”, skrev LO i sin första analys av kommissionens förslag.

Parlamentets förslag – ”går åt fel håll”

I sitt utkast till förslag till parlamentsståndpunkt har de två huvudansvariga EU-parlamentarikerna lagt en rad ändringar jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Man bland annat minska spärren för antal arbetstagare ett företag eller organisation måste ha för att omfattas av kravet på regelbundna och offentliga rapporter om lönesättningen från 250 till 10 anställda. Företrädare för LO och Svenskt Näringsliv anser dessutom att förslaget riskerar att bli än mer detaljerat än kommissionens.

– Det går åt fel håll. Vår analys av förslaget är att det blir ännu mer detaljerat och otydligt, säger Karolina Löf, arbetsrätts- och processjurist på Svenskt Näringsliv.

– Det är mycket mer långtgående och går för oss åt fel håll, säger LO:s Karla Wixe.

EU-parlamentarikerna har fram till den 8 oktober att lämna ändringsförslag till sin gemensamma ståndpunkt. De två ansvariga utskotten väntas därefter rösta om ståndpunkten under andra veckan i december.

Regeringen kritisk – förhandlingar bland medlemsländerna

Regeringen har liknande invändningar mot direktivförslaget. Den anser att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till den svenska modellen. I Sverige finns exempelvis inte någon generell rätt för alla arbetstagare att ta del av uppgifter om lönenivåer. Förslaget är dessutom alltför detaljerat och oflexibelt och riskerar att kosta mer än vad kommissionen beräknat, enligt regeringen som är med och förhandlar medlemsländernas ståndpunkt inför kommande slutförhandlingar med EU-parlamentet. Medlemsländerna väntas dock ha en bra bit kvar innan de kan komma överens som sin förhandlingsståndpunkt.