Annons

Chefsåklagaren för Europeiska åklagarmynidgheten Eppo, rumänskan Laura Kövesi. Arkivbild.

 

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-åklagare på plats – Avvaktande Sverige på väg in

Misstänkta bedrägerier mot EU-budgeten har redan börjat komma in till nya Europeiska åklagarmyndigheten som i dag slår upp dörrarna. Sverige står utanför samarbetet men regeringen arbetar för svenskt deltagande nästa år.

I dag tisdag invigs Europeiska åklagarmyndigheten Eppo med säte Luxemburg. För första gången får EU rättsliga möjligheter att åtala personer som begår brott mot unionens budget.

– Detta är ett historiskt tillfälle. Vårt mål är ekonomisk och finansiell brottslighet […] som är det vanligaste hotet mot alla demokratiska samhällen. Det är underrapporterat, underskattat och ofta även tolererat, sade Eppos första chefsåklagare Laura Kövesi som rönt tydliga framgångar som tidigare chef för den rumänska anti-korruptionsmyndigheten.

Hon meddelade att misstänkta fall redan kommit från bland annat Tyskland och Italien. Totalt räknar myndigheten arbeta med runt tre tusen fall per år – en siffra som närmsta åren väntas bli högre eftersom även brott mot EU:s coronafond på 750 miljarder euro ska granskas.

Fram till nu har EU-byrån kallad Olaf, som utreder bedrägerier mot EU, endast kunna utfärda rekommendationer om att inleda åtal för brott mot budgeten. Under 2019 beräknades att motsvarande 4,7 miljarder kronor svinnats bort ur EU:s budget. Momsbedrägerier, som även de ska granskas av Eppo, låg under 2018 på närmare 1,5 miljarder kronor.

Svåra förhandlingar – Sverige tvekande

Diskussioner om ett åklagarsamarbete på EU-nivå – inte minst för att komma åt gränsöverskridande brottslighet – har pågått i över 20 år. Förhandlingarna mellan medlemsländerna om Eppo inleddes 2013 och pågick till 2017. Frågan kräver enighet och eftersom Sverige tillsammans med en handfull andra länder som Ungern och Polen valde att inte gå med har myndigheten satts upp inom ett så kallat fördjupat samarbete mellan intresserade medlemsländer.

– Det har inte alltid varit lätt att övertyga medlemsländerna att gå med, sade EU-kommissionär Věra Jourová som var med under förhandlingarna.

Sedan det svenska nejet har regeringen bytt ställning i frågan och hoppas kunna ansluta sig nästa år. Även Moderaterna har svängt och är positiva till att Sverige går med. En rad remissinstanser har dock haft vissa invändningar mot svenskt deltagande. Frågan behandlas just nu i regeringskansliet.

Slovenien och Finland krånglar

För att kunna undersöka situationen i varje deltagande land ska dessa utse minst två delegerade åklagare. Finland och Slovenien har dock ännu inte gjort det. Laura Kövesi ser det slovenska agerandet som ”en brist på uppriktigt samarbete” men att det inte hindrar Eppo från att inleda sin verksamhet. EU:s justitiekommissionär Didier Reynders räknade med att Finland inom några veckor kommer att utse sådana åklagare och håller samtal med Slovenien.

– Om vi inte får ett positivt svar i nära framtid kommer vi att undersöka alla tillgängliga sätt att tvinga Slovenien att leva upp till kraven i förordningen, sade Reynders.

 

Europaportalen har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S) för en kommentar.