– Min bedömning är att EU-domstolen skulle ha respekt för det uttalade syftet i direktivet, att olika länders modeller ska respekteras fullt ut, säger juristprofessor Jörgen Hettne vid Lunds universitet.

Bild: Johan Bävman

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-expert: Minimilön i EU inget hot mot den svenska modellen

Till skillnad mot de flesta bedömare i Sverige tror juridikforskare att EU-förslaget om minimilöner inte utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. I själva verket anser de att förslaget kommer sprida den svenska modellen till övriga EU.

Just nu pågår interna politiska förhandlingarna kring EU-förslaget om adekvata minimilöner i Europaparlamentet och ministerrådet, därefter ska de två lagstiftarna troligtvis senare i år mötas för slutförhandlingar. 

Kommissionens förslag handlar om att i de länder, ej Sverige, som tillämpar lagstiftade minimilöner ska fler arbetstagare omfattas och att regelverket kring minimilöner ska bli tydligare. 

I Sverige finns dock en oro bland arbetsmarknadens parter, politiker och regering att EU-förslaget i sin förlängning kommer att kunna styra delar av svensk lönesättning, inte minst om EU-domstolen gör en tolkning i den riktningen. 

I en analys om huruvida EU-förslaget kan skada den svenska arbetsmarknadsmodellen där fack och arbetsgivare i förhandling bestämmer lönenivåerna och inte politiker, betonar juristerna Jörgen Hettne och Ann-Christine Hartzén att Sverige inte kommer att drabbas negativt av förslaget eftersom det syftar till att reglera lagstadgade minimilöner, något som inte finns i Sverige. I själva verket, menar de, kommer förslaget att gynna Sverige.   

Juristerna ser förslaget som ett skydd mot utländsk låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden och en uppmuntran att sprida den svenska modellen till övriga Europa. Detta eftersom förslaget kräver en utveckling av kollektivavtalssystem i andra EU-länder där sådana i dag är svaga och att minimilöner blir ett krav vid offentlig upphandling. 

Den svenska debatten kokar ner till frågeställningen huruvida EU-domstolen med hjälp av direktivet ges möjlighet att tolka vad som är rätt och fel såsom domstolen gjorde i Lavaldomen 2007 om ett skolbygge i Vaxholm.  

– Här måste man skilja på två saker. Lavaldomen handlar om den fria rörligheten och ett företag som hindrades från att tillhandahålla sina tjänster i Sverige på grund av den svenska lagstiftningen. I det här fallet handlar det om att ett företag måste, oavsett var det befinner sig i EU, betala en skälig lön till sina arbetstagare. Så det går åt andra hållet och dämpar möjligheten till skarp låglönekonkurrens i och med att man försöker höja upp miniminivån överallt. Man försöker inte gynna den fria rörligheten och konkurrensen utan snarare minska konkurrensen, vilket innebär en annan rättsgrund och ett annat utgångsläge för EU-domstolen, säger juristprofessor Jörgen Hettne vid Lunds universitet till Europaportalen.  

Socialdemokraten och Europaparlamentarikern Johan Danielsson menar att Hettne har fel och att lagförslaget hotar den svenska modellen. 

– Han gör en felaktig analys och jag delar den oro som både fack och arbetsgivare uttrycker. Han säger att direktivet inte skulle få effekt på oss för att vi inte har minimilöner och allmängiltiga kollektivavtal, men direktivet säger ju att alla länder ska garantera alla arbetstagare en skälig lön och det bjuder in EU-domstolen att tolka vad som är skälig lön och det skapar en grundläggande osäkerhet i vår arbetsmarknadsmodell som ingen av parterna vill ha, säger Johan Danielsson. 

Jörgen Hettne anser att domstolen är bunden till direktivets syfte.

– Min bedömning är att EU-domstolen skulle ha respekt för det uttalade syftet i direktivet, att olika länders modeller ska respekteras fullt ut. Ingenting i direktivet får ju tolkas som en skyldighet för de medlemsstater där lönesättning säkerställs uteslutande genom kollektivavtal att införa en lagstadgad minimilön eller att göra kollektivavtal allmänt tillämpliga, säger Jörgen Hettne.

Svårt att söka undantag för Sverige

Johan Danielsson säger att taktiken bland svenska Europaparlamentariker över partigränserna sedan en tid är att få undantag för Sverige från direktivet, något man fortsätter att jobba med, inte minst hoppas man inom kort kunna få den fackliga paraplyorganisationen Europafacket med på sin linje, vilket i sin tur antas kunna påverka en majoritet i Europaparlamentet. 

Jörgen Hettne tror att ett direkt undantag blir svårt att få eftersom frågan inte avgörs med vetorätt utan med kvalificerad majoritet där Sverige och Danmark kan hamna i minoritet.

– Man kan ju tänka sig att man lösgör de få länderna som har kollektivavtalsmodell så att de slipper direktivet och får en rekommendation istället. Man kan ju också tänka sig ett rakt undantag för Sverige, men det är ganska ovanligt. När det är kvalificerad majoritet och inte enhällighet som gäller [när direktivet ska antas av medlemsländerna] så är det mycket svårt för ett land att förhandla fram ett eget undantag. Jag tycker att man definitivt ska rikta in sig på större klarhet i skrivningarna i de kommande förhandlingarna och jag tror att man gör fel om man bara säger att vi ska inte omfattas, säger Jörgen Hettne.