Hoppa till artikelns andra spalt.

Ljusare tider väntas för ekonomin i EU

EU-kommissionen höjer förväntningarna på hur mycket medlemsländernas ekonomier kommer att växa i år. Men coronaåret 2020 har satt tydliga spår i ländernas skuldsättning.

I början av året räknade EU-kommissionen med att medlemsländernas samlade ekonomier i genomsnitt skulle växa med 3,7 procent. I dag bara tre månader efter den förra prognosen, har de förväntningarna ökat ytterligare till 4,2 procent. Det visar kommissionens ekonomiska vårprognos som presenterades på onsdagen.

För Sveriges del är uppjusteringen än tydligare: från 2,7 procent i vintras till 4,4 procent nu.

I sin rapport pekar kommissionen ut den vaccineringsvåg och därmed minskade restriktioner som nu pågår i alla medlemsländer som den viktigaste förklaringen till att ekonomin vänta öka mer än för bara några månader sedan. Men även förbättringar i världsekonomin, hushållens ökade konsumtion och olika statliga stödinsatser som EU:s coronafond bidrar.

Ökad arbetslöshet – inte lika hög som tidigare

Andelen utan arbete väntas dock fortsätta stiga under året till 7,6 procent för att under 2022 åter minska till 7 procent. De nivåerna är dock klart under arbetslösheten som uppstod efter finans- och eurokrisen där den nådde sin topp 2013 med 10,9 procent. 

Arbetslösheten i Sverige beräknas i år till 8,2 procent och 7,5 procent nästa. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Stora underskott och ökande statsskulder

Bara två medlemsländer – Luxemburg och Danmark – beräknas ligga under EU:s regel om ett budgetunderskott på högst tre procent av BNP. Den budgetregeln har dock tillfälligt upphört att gälla under pandemin då staterna sett sig nödgade att låna stora summor pengar för att kunna rida ut coronakrisen. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Statsskulderna i euroländerna beräknas överstiga 100 procent av BNP.