Att inledda rättsprocesser mot kritiska röster i syfte att tysta dem, så kallade SLAPPs, har blivit allt vanligare. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-krav på skydd för journalister mot rättsliga trakasserier

EU-parlamentariker vill förhindra att mäktiga organisationer och personer kan tysta kritiska röster genom att inledda kostsamma och tidskrävande rättsprocesser. – Det är bra att EU-parlamentet försöker ta tag i detta, säger Erik Halkjaer, ordförande för organisationen Reportrar utan gränser.

I dag tisdag presenterade de två EU-parlamentarikerna Roberta Metsola, en konservativ maltes, och Tiemo Wölken, en socialdemokratisk tysk, sitt första utkast på hur en EU-lag som att stoppa så kallade SLAPPs – rättsliga processer mot journalister, civilsamhällsorganisationer och andra som försöker avslöja oegentligheter.

– Syftet med SLAPP är inte att vinna utan att tysta, sade Metsola som drog paralleller till den mördade maltesiska grävande journalisten Daphne Caruana Galizia som hade ett 50-tal sådana SLAPP-stämningar mot sig.

– SLAPP är en form av rättsliga trakasserier, sade Tiemo Wölken.

De två pekar på att sådana processer inte sällan är gränsöverskridande. För svensk del finns exempelvis en stämning som affärsmannen Svante Kumlin, folkbokförd i Monaco och vars företag är registrerat i Storbritannien, inlett i Storbritannien mot två granskande journalister vid svenska finanstidningen Realtid.

Wölken menar att antalet SLAPP-fall ökat och pekar ut ett antal: den tyska miljöorganisationen Umweltinstitut München som stämts för att den kritiserat användning av bekämpningsmedel i fruktplanteringar i Sydtyrolen och EU-tidningen EUobserver som stämts i Luxemburg av en brittisk PR-firma efter en kritisk artikel.

I sitt utkast till rapport vill de två ledamöterna göra det möjligt för domare att snabbt kunna avvisa uppenbara SLAPP-stämningar. Bevisbördan ska ligga på den som stämmer att visa att det inte rör sig om en SLAPP, snarare än att den anklagade måste bevisa att det är en SLAPP.  Individer eller företag som inleder sådana ska kunna straffas.  

De vill även inrätta möjligheter till rådgivning och finansiellt stöd till journalister och organisationer som utsätts för SLAPP-stämningar. Risken att stämmas från flera olika länder ska minskas.

Välkommet initiativ – brexit problematiskt

– Det är bra att EU-parlamentet försöker ta tag i detta. Det är ett problem som vi till och med upplever i Sverige nu, säger Erik Halkjaer, ordförande för organisationen Reportrar utan gränser, till Europaportalen.

Halkjaer håller med de två EU-parlamentarikerna om att SLAPP blivit allt vanligare.

– Det är ett väldigt effektivt sätt att göra livet svårt för framför allt frilansjournalister, säger han och tillägger att kunskapen om SLAPP i Sverige är ”väldigt liten” i dag.

Erik Halkjaer pekar dock på svårigheter att få genom ett effektivt skydd. Ett av dessa är att Storbritannien lämnat EU. Tillsammans med Irland hör Storbritannien till de länder varifrån många SLAPP-stämningar görs mot journalister i EU-länder.

– Storbritanniens system är så bra [för att ge sig på journalister] för att det är så fruktansvärt dyrt. Det handlar om miljonbelopp, säger Erik Halkjaer.

Förslag i slutet av året

De två EU-parlamentarikerna hoppas kunna bli klara med sin rapport i slutet av juni. I oktober väntas hela parlamentet ta ställning till den. EU-parlamentet har ingen rätt att lägga fram egna lagförslag men rapporten uppmanar kommissionen att göra det. 

Förhoppningen är att kommissionen ska inspireras av den och lägga fram ett skarpt lagförslag. Sedan tidigare har ansvarig kommissionär, den tjeckiska liberalen Věra Jourová, lovat att innan årets slut lägga fram förslag om ett EU-skydd för journalister och pressfrihet.