– Den organiserade brottsligheten är som multinationella företag, oerhört sofistikerade, starka och rika, sade EU-kommissionär Ylva Johansson när hon presenterade EU-kommissionens nya strategi mot grov brottslighet.

Bild: EU-kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Ylva Johansson: Bökigt polissamarbetet måste förenklas

EU-kommissionär Ylva Johansson föreslår en rad olika reformer för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Men ett europeiskt FBI som EU-politiker Tomas Tobé vill se är inte realistiskt menar hon. Tobé anser att dock att EU inte kan fortsätta i gamla hjulspår.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen för första gången sedan 2005 en ny strategi för att bekämpa organiserad brottslighet. För att möta den gränsöverskridande organiserade brottsligheten som enligt Europol fortsätter att breda ut sig föreslår EU-kommissionen en rad olika metoder för att förbättra polissamarbetet inom unionen. 

– Det viktigaste vi behöver göra är att underlätta polissamarbetet och utbytet av information. Vi behöver ett enhetligt system, en EU-standard, för samarbetet, säger ansvarig EU-kommissionen Ylva Johansson. Hon beskriver dagens polissamarbete inom EU som både lite för bökigt och allt för sällan förekommande.  

Därför kommer hon senare i år att lägga fram ett konkret förslag för att underlätta tillgången till andra EU-länders polisregisters information om DNA, fingeravtryck eller fordonsregistrering. 

Även om en polisman som använder det tänkta systemet vid exempelvis ett ingripande på gatan inte kan se varför en person finns i ett annat polisregister så kan det ge en direkt indikation på något som bör undersökas vidare. Ylva Johansson tror att det kommer att få betydelse för polisen eftersom de till skillnad från idag ska  slippa skicka 26 olika förfrågningar till alla enskilda medlemsländer.

– Jag tror att detta kommer att betyda oerhört mycket. Jag vill skapa en hubb på EU-nivå där polisen enkelt kan göra en sökning som går ut till alla länders polisregister på en gång, säger Ylva Johansson.

EU-domstolen har vid flera tillfällen de senaste sju åren, med hänvisning till EU-lag, förbjudit medlemsländerna att tvinga internetleverantörer att lagra data för eventuella brottsutredningar. Kommissionen vill därför se över lagstiftningen.  

Försöker ni nu hantera domstolens nej till datalagring?

– Ja, lite grann faktiskt. Men det är klart att vi respekterar domstolens beslut men samtidigt är domstolen inte en lagstiftare. Det här är något som medlemsländerna efterlyser väldigt starkt medan det finns ett ganska stort motstånd i EU-parlamentet, säger Ylva Johansson och lovar att till sommaren konsultera medlemsländernas regeringar kring ett nytt förslag på datalagringsområdet. 

I samband med att Europol i måndags släppte en rapport om den grova organiserade brottsligheten i EU efterlyste Europaparlamentariker Tomas Tobé (M) bildandet av ett modifierat europeiskt FBI. Hur ser du på det?

– Jag ser inte att det är vad vi behöver idag. Vi behöver stärka Europol och det gör vi både med mer resurser och med ett nytt förstärkt mandat att agera, något som just processas av lagstiftarna Europaparlament och rådet. Vi behöver ett enklare polissamarbete men jag ser inte ett behov att Europol ska bli operativ på marken, utan där tror jag att vi har det bästa i de polisstyrkor som redan finns. Aptiten hos medlemsländerna för en europeisk FBI-styrka är mycket begränsad så jag tror inte att det är ett realistiskt förslag överhuvudtaget, säger Ylva Johansson.

Tomas Tobé menar dock att kommissionen måste tänka nytt.

“Europol har pekat på att den organiserade brottsligheten i Europa är så omfattande att den är systemhotande. Det är oroande om EU-kommissionen inte ser allvaret i detta, utan vill fortsätta i gamla hjulspår.” “Europol har redan en avgörande roll i EU:s brottsbekämpande arbete. Jag menar att vi nu behöver bygga vidare på detta och göra Europol mer operativt”, skriver Tomas Tobé i ett mejl.