Désirée Pethrus (KD) och Hampus Hagman (KD) efterlyser en samhällsdebatt om hur EU:s återhämtningsfond ska användas i Sverige.

Bild: Riksdagen

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Regeringen måste ha större öppenhet kring EU:s coronastöd

Regeringens otydlighet kring hur Sverige ska använda EU:s coronastöd på 37 miljarder kronor imponerar inte. Här framträder Finland som ett föredöme när det gäller öppenhet och dialog mellan olika aktörer i samhället. Det skriver Désirée Pethrus (KD) och Hampus Hagman (KD).

Coronapandemin har drabbat Europa skoningslöst och så även EU:s ekonomier. Sveriges ekonomi är starkt kopplad till den europeiska ekonomins återhämtning, vilket kräver gemensamma lösningar. Men det kunde ha gjorts på ett betydligt bättre sätt. 

Även om återhämtningspaketet inte utformades som vi hade önskat är det viktigt att pengarna används på rätt sätt. För Sveriges del handlar det om att vi får ungefär 37 miljarder kronor i stöd. Det är pengar som kan bidra till att vi går stärkta ur krisen, exempelvis genom att förbättra vår konkurrenskraft.

Den finska statsministern Sanna Marin har aviserat att deras del av återhämtningspaketet ska användas för att ”påskynda modernisering inom industrin, digitaliseringen av samhället och omställningen till en koldioxidsnål ekonomi”. Den finska regeringen ska samtidigt utarbeta en egen återhämtningsplan.

Vad är då den svenska regeringens strategi för användningen av vår del av återhämtningspaketet? På en fråga från kristdemokraterna svarar finansminister Magdalena Andersson att Sveriges del ska gå till åtgärder i budgetpropositionen för 2021, vår- och höständringsbudgetarna samt de extra ändringsbudgetar som lagts fram. 

Även om vi, likt regeringen, var kritiskt inställda till fondens utformning och storlek, menar vi att det finns bättre ändamål för pengarna. I stället för att ta chansen och investera i digitalisering, innovation och ny grön teknik vill regeringen täppa till hålen i januariavtalet. Det är inte ansvarsfullt. Ännu en gång låter man partipolitik och kohandel avgöra i stället för att fråga sig vad som nu krävs för att återstarta ekonomin och öka Sverige konkurrenskraft och motståndskraft framöver. 

En grundläggande fråga för oss kristdemokrater i förhandlingarna om EU:s återhämtningspaket och långtidsbudget var ett få till en mekanism för att kunna frysa EU-stöd till länder som inte respekterar rättsstatens principer.  På samma sätt måste man i högre utsträckning säkerställa att EU-stöd går till ändamål som de är till för och gör verklig skillnad för unionens medborgare. Frågan om transparens och att kunna redovisa var pengarna går till måste därför genomsyra hela processen. Även i Sverige.

Därför är det bekymmersamt att regeringen inte har aviserat hur man tänker använda de 37 miljarder kronor från EU:s återhämtningspaket.  Inte heller verkar det finnas något intresse av att involvera andra aktörer, eller riksdagen, för att ta in synpunkter på hur dessa pengar används på mest lämpligt sätt i enlighet med de krav som ställs av förordningen. 

I Finland förs en öppen dialog med olika aktörer såsom företag, regioner och civilsamhället för att utarbeta en plan. Därefter kommer den finska regeringen att lämna en redogörelse till den finska riksdagen om återhämtningsplanen för landet. 

Denna otydlighet från regeringens sida imponerar inte. Man borde följa det finska exemplet och redovisa för riksdagen hur medlen ska användas. I slutändan är det skattebetalarnas pengar som, precis som alla andra medborgare i EU, förtjänar att veta vad pengarna ska gå till och vilka prioriteringar man har gjort utifrån de krav som ställs.   

  


Désirée Pethrus 
Riksdagsledamot (KD) gruppledare i EU-nämnden
 
Hampus Hagman 
Riksdagsledamot (KD) ledamot i Skatteutskottet och ersättare i EU-nämnden