Genom vårt skarpa förslag om höjda anslag till försvaret efter 2025 finns nu möjligheten för övriga partier att ansluta till det förslaget och undvika att Sverige återigen fattar ett underfinansierat försvarsbeslut. Det skriver Pål Jonson, (M) försvarspolitisk talesperson och Mikael Oscarsson, (KD)försvarspolitisk talesperson. Arkivbilder.

Bild: Moderaterna/Kristdemokraterna

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Försvarsläget kräver starkare långsiktig finansiering

Sverige lägger idag lägst andel av BNP på försvaret av länderna runt Östersjön. Det bygger inte en långsiktigt hållbar svensk försvarsförmåga. Vi föreslår därför idag förstärkt försvarsbudget fram till 2030. Det skriver de försvarspolitiska talespersonerna Pål Jonson, (M) och Mikael Oscarsson, (KD).

Moderaterna och Kristdemokraterna vill se en ökad ambition i det försvarsbeslut som kommer att fattas av riksdagen idag den 15 december. Vi går därför fram med förslag på långsiktiga anslagsökningar som säkerställer att de åtgärder som Försvarsberedningen föreslagit också kan finansieras. 

Regeringen å sin sida väljer att skjuta frågan om finansieringen av en lång rad åtgärder på framtiden. Det försämrar försvarets möjligheter att planera sin verksamhet och skapar frågetecken kring trovärdigheten i svensk försvarspolitik. 

Den svenska beredskapsinsatsen som genomfördes i höst som ett svar på den intensifierade ryska övningsverksamheten i Östersjön är ett tydligt symptom på det försämrade säkerhetsläget. Närområdet präglas av stor osäkerhet i kölvattnet av oroligheterna i Belarus och det pågående kriget i Ukraina. Utvecklingen i vår del av världen kräver att Sverige stärker sin nationella försvarsförmåga som en signal till omvärlden att vi tar vår säkerhet på allvar.  

I det läget är det viktigt med en brett förankrad svensk försvarspolitik som stärker försvaret både vad gäller innehåll och finansiering. Därför är det olyckligt att det inte gått att enas om att genomföra helheten i Försvarsberedningens rapporter trots att alla åtta riksdagspartier stod bakom dessa. Regeringen är inte beredd att besluta om tillräckliga medel för perioden 2026-30 och därmed blir långsiktigheten i försvarspolitiken lidande.

Det förslag till försvarsbeslut som nu ligger på bordet innehåller viktiga reformer som kommer att stärka den svenska försvarsförmågan. Bland annat handlar det om att krigsorganisationen ska utökas och att nya utbildningsenheter ska byggas upp. Alla stridskrafter – armén, marinen och flygvapnet – stärks. Ny materiel som artilleri, långräckviddig bekämpningsförmåga och nya ytstridsfartyg tillförs. Dessutom görs satsningar på cyberförsvar och underrättelseförmågan. 

Viktiga åtgärder kräver finansierng

Ett antal viktiga åtgärder som Försvarsberedningen föreslog ryms dock inte i de ekonomiska ramar som försvarspropositionen innebär. Bland att kommer det att saknas förmåga att återställa broar för att upprätthålla förbindelserna mellan norra och södra Sverige. Inte heller kommer ett buret luftvärnssystem kunna anskaffas. En helt nödvändig förmåga i ljuset av hur beväpnade drönare idag blivit ett allvarligt hot mot alla markstridsförband. Något som tydligt illustreras av de pågående striderna i Nagorno Karabach.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer därför driva att det behövs ytterligare resurser till försvaret åren efter 2025. Vi står fast vid den långsiktiga planeringsram vi gick fram med i de försvarsförhandlingar som pågått hela året med regeringen. Det behövs enligt vår mening en anslagsökning på 5 miljarder kronor 2026 och ytterligare 5 miljarder kronor för 2027. Sammanlagt skulle det innebära 45 extra miljarder kronor till försvaret i försvarsbeslutsperioden 2026 – 2030. 

Överbefälhavaren, Micael Bydén, har varit tydlig när det gäller behovet av långsiktighet gällande försvarsekonomin. Försvarsmyndigheterna behöver långsiktiga besked för kunna planera tillväxt av personal, materiel och övning för att bygga försvarsförmåga. Med de extra resurser vi föreslår kan helheten i försvarsberedningens förslag förverkligas och hela ÖB:s militära råd genomföras fram till 2030. Att som regeringen försökte, men misslyckades göra – driva igenom försvarsinriktningen i ett ettårigt budgetbeslut hade varit förödande för svensk säkerhet.

Sverige lägger idag lägst andel av BNP på försvaret av länderna runt Östersjön. Det är inte hållbart – varken utifrån det rådande säkerhetsläget eller utifrån behovet att bygga en långsiktigt hållbar svensk försvarsförmåga. På sikt behöver Sverige därför gå mot försvarsutgifter som motsvarar två procent av BNP och bidra till säkerhet i närområdet istället för att behöva luta sig mot andra som tar sitt ansvar.

Nu är det upp till bevis för regeringen och deras samarbetspartier. Genom att Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt ett skarpt förslag i riksdagen om höjda anslag till försvaret efter 2025 finns nu möjligheten för övriga partier att ansluta till det förslaget och undvika att Sverige återigen fattar ett underfinansierat försvarsbeslut. 

Att än en gång hamna i ett läge där pengarna inte räcker till vore förödande för Sveriges säkerhet.

Pål Jonson (M) försvarspolitisk talesperson
Mikael Oscarsson (KD) försvarspolitisk talesperson