Finansminister Magdalena Andersson (S).

Hoppa till artikelns andra spalt.

Svenskt flyktingmottagande: Inte mycket pengar att vänta från EU

Sverige hoppas få extra pengar ur EU:s flyktingfond men finansiellt skulle en omflyttning av flyktingar ha en större betydelse meddelar finansministern.

Den senaste tiden har finansieringen av det svenska flyktingmottagandet seglat upp som en svensk EU-fråga.  Medlemsländer som befinner sig i särskilt ansträngt läge i sitt flyktingmottagande kan söka extra EU-pengar från Asyl-migration och integrationsfonden, AMIF.

– Jag tycker att Sverige har ett väldigt starkt case. Vi är det land som har gjort allra mest av alla EU-länder när det gäller flyktingsituationen, säger migrationsminister Morgan Johansson (S) på fredagen efter sitt sammanträde med riksdagens EU-nämnd.

Frågan är hur mycket det svenska flyktingmottagandet kommer att kosta i år. Finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte ge besked utan avvaktar hur många flyktingar som  kommer till Sverige. Migrationsverket tror att det vid årets kan röra sig om 160 000 personer.

– Det får vi se, det är fortfarande osäkra siffror, säger Magdalena Andersson som nyligen lovat de svenska kommunerna att låna upp nästan 10 miljarder för att stödja det lokala flyktingmottagandet.

På torsdagen kom EU-kommissionen med sin prognos för flyktingmottagandets kostnader. För svensk del beräknar kommissionen den i år till 0,5 procent av BNP. Med 2014 års svenska BNP-siffror skulle det motsvara 20 miljarder kronor. En uppgift som finansminister inte ville kommentera.

– Jag behöver göra lite huvudräkning så att jag inte svarar fel, säger Andersson.

Regeringen har givit migrationsverket uppdraget att söka nödpengar ur AMIF-fonden.  Men Morgan Johansson vill inte spekulera i hur mycket pengar det skulle ge.

– Vi får se hur långt vi kommer i förhandlingarna. Pengarna börjar ta slut för i år men det finns mer nästa år, Jag vill inte säga några siffror, säger Johansson.

Hittills i år har fonden betalat ut drygt 550 miljoner kronor i nödpengar till tio EU-länder och senast i dag fick Slovenien över 90 miljoner kronor.

Hur mycket som kan bli aktuellt för svensk del är oklart men som en fingervisning kan konstateras att Österrike och Italien har i år har fått motsvarande närmare 60 respektive 128 miljoner kronor.

Finansministern menar dock en omflyttning av flyktingar från Sverige till andra EU-länder, vilket  Sverige har begärt, har en finansiellt mycket större betydelse än eventuella nödpengar.  

– Vi ska använda alla möjligheter som finns att få EU-finansiering i det här läget. Men något som är finansiellt mycket viktigare är att vi har en fungerande omfördelningsmekanism, säger Magdalena Andersson.

På måndag ska Morgan Johansson träffa sina ministerkollegor i Bryssel i extrainsatt möte. Bland annat ska de diskutera hur de ska få snurr på redan beslutade omflyttningar av asylsökande från Italien och Grekland, det som officiellt kallas omfördelningsmekanismen. Hittills har bara 116 personer av närmare 100 000 flyktingar omflyttats till andra EU-länder.

– Det går fortfarande alldeles för långsamt, säger Morgan Johansson som hoppas att mötet ska öka trycket på andra EU-länder att följa vad som beslutats. Något som kommer att bli ännu viktigare för regeringen om EU-länderna senare går med på att omflytta flyktingar från Sverige.

– Europa är större än bara Sverige, Tyskland och Österrike. Du har Frankrike, Spanien, Portugal, du har hela östra Europa. Dessa länder måste också ta ett större ansvar. Det finns ingen svensk lösning eller tysk lösning det finns bara en europeisk lösning, säger Johansson.