Trots statsminister Stefan Löfvens löften att inte tumma på några medborgerliga rättigheter gick Centerpartiet och Vänsterpartiet emot nya EU-regler för PNR-uppgifter.

Bild: Anders Selnes

Hoppa till artikelns andra spalt.

Stefan Löfvens besked inför EU-toppmötet: Vi tummar inte på grundlagarna

Sverige stödjer toppmötets uttalande om terrorism och nya EU-regler om PNR.

Torsdagens informella EU-toppmöte har officiellt tre frågor på bordet: terroristbekämpning, situationen i Ukraina samt EMU och den ekonomiska politiken. Därutöver lär den nya grekiska regeringens krav på skuldlindring bli en snackis mellan stats- och regeringscheferna. Inte minst sedan euroländerna, trots onsdagens finansministermöte, ännu inte lyckats nå en överenskommelse om Grekland.

I skuggan av attentaten i Paris där journalister och judar mördades av terrorister kommer toppmötet att anta ett uttalande som bygger på tre delar: EU-medborgarnas säkerhet, förebyggande av radikalisering och samarbete med internationella partners.

Enligt statsminister Stefan Löfven (S) får arbetet mot terrorismen inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter, yttrandefriheten eller genom att rättsstatens principer kränks.

– Regeringen har arbetat mycket aktivt för att få till tydliga skrivningar [i EU-uttalandet] om mänskliga rättigheter. Vi kommer självfallet inte att göra någonting som strider mot våra lagar, allra minst mot våra grundlagar, det måste stå alldeles klart, sade Stefan Löfven till EU-nämnden på onsdagen och framhöll att om samhället ska lyckas ”kväva extremismen i dess linda” krävs långsiktigt och förebyggande arbetet. Även Danmark, Polen och Nederländerna är inne på Sveriges linje.

EU-nämndsledamöterna Krister Hammarbergh (M) och Tina Acketoft (FP) tog upp att den första punkten i EU-förslaget vill förebygga terrorism genom att censurera och radera innehåll på internet. De undrade vilken regeringens ställning i frågan var.

– Det är emot svensk grundlag att plocka bort saker från internet. Det spelar ingen roll då vad som står i några papper. Vi har varit väldigt tydliga med det i samtal med kommissionen, svarade Stefan Löfven.

I EU-toppmötets förslag till uttalande  krävs också ett snabbt genomförande av EU-regler för utbyte av data om flygpassagerare, PNR. Något som Europaparlamentet också står sig bakom.

Statsminister Stefan Löfven fick med EU-nämnden i PNR-frågan. Hur regelverket skulle se ut var dock för tidigt att säga eftersom det bestäms efter förhandlingar mellan Europaparlamentet och ministerrådet. Eller som nämndens ordförande miljöpartisten Carl Schlyter sade: ”PNR kan vara dåligt, det kan vara bra, det beror helt på innehållet”.

Det räckte dock inte för att övertyga vänsterledaren Jonas Sjöstedt eller Centerpartiets Johan Hedin. De menade att PNR hotade den personilga integriteten och röstade emot genom att som det heter i EU-nämnden ”anmäla avvikande mening”.

Statsminister Stefan Löfven tog upp vad han kallade Rysslands aggression och berättade att han under tisdagen varit i telefonsamtal med Ukrainas president och då uttryckt Sveriges starka stöd för Ukrainas sak.

– Vi pratade ganska långt och han beskrev ingående det lidande som Ukrainas folk får utstå, sade Stefan Löfven som planerar att själv besöka landet ”inom en inte allt för lång framtid”.

Sverige stödjer att EU-kommissionen tar fram ytterligare pengar till Ukraina men då måste först någon annan utgiftspost i EU-budgeten strykas.

– EU behöver vara väldigt tydlig om Rysslands aggression mot Ukraina. Därför verkar den svenska regeringen för att EU ska göra konkreta förberedelser för utökade ekonomiska sanktioner, sade Stefan Löfven som ville att de nya sanktionerna skulle finnas i beredskap så länge Rysslands och separatisternas offensiv fortgår.

Som ytterligare ett bevis på att EU-nämndens sammanträden de senaste året blivit en av de mer spektakulära platserna i riksdagen avbröts nämnden i förtid för att oannonserat övergå till ett hemligt möte – media och allmänheten kördes ut och direktsändningskamerorna kopplades ur. Åtgärden är mycket ovanlig i sammanhanget. Efteråt ville EU-nämndens ordförande förklara det plötsliga hemlighetsmakeriet.

– För att politik ska bli framgångsrik kan inte allt vi gör bli offentligt direkt. Det här kan leda till något bra men jag kan tyvärr inte prata om det just nu. Ni vet att jag är en stark förespråkare för öppenhet, vädjade en förtegen Carl Schlyter efter mötet till de utestängda journalisterna.