Annons

Statsminister Stefan Löfven (S) fick EU-nämnden med sig på att vänta och se vad Junckers investeringsplan kan komma att ge.

Bild: Anders Selnes

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-toppmötet: Sverige avvaktar Junckers investeringsplan

Sverige välkomnar Junckers stora investeringsplan samtidigt som man tvekar inför ett svenskt deltagande. Att planen beräknas ge minst en miljon nya jobb har gått regeringen förbi medgav statsminister Stefan Löfven i EU-nämnden.

Torsdagens EU-toppmöte ska behandla tre frågor: Junckers investeringsplan, uttalande om Ukraina och en rapport om ebola. Den tunna dagordningen kan göra toppmötet till ett av de kortare i sitt slag.

EU-kommissionens ordförande, kristdemokraten Jean-Claude Juncker, har inför toppmötet lagt fram sin stora investeringsplan för att få EU:s ekonomi på fötter. Stats- och regeringscheferna väntas ge planen sin välsignelse även om ett skarpt förslag inte ska antas förrän till toppmötet i juni nästa år. Genom att introducera förslaget på högsta nivå hoppas kommissionen att det ska ge ett extra politiskt tryck och legitimitet åt planen.

Det finns inga krav på att medlemsländerna ska skjuta till pengar utan tanken är att planen främst ska locka fram privat kapital, något som statsminister Stefan Löfven (S) nogsamt påpekade inför en tacksam EU-nämnd på onsdagen.

Det mesta av pengarna ska genereras genom en så kallad hävstångseffekt. 21 EU-miljarder ska femtondubblas via privata investeringar för att nå målet om minst 315 miljarder euro, motsvarande 2,9 biljoner kronor. Hävstångseffekten diskuterades i nämnden och tonen var något avvaktande både från regeringen som oppositionen.

– Jag vill redan här säga att man kan ifrågasätta hävstångseffekten. När vi har frågat om detta så säger man att man har räknat i det lite lägre häradet och att man vid den senaste liknande operationen fick en hävstångseffekt på 18 gånger. Det kan vara optimistiskt räknat, sade Stefan Löfven.

Den svenska hållningen är att investeringsplanen främst är riktad till länder som har svårt att få billiga lån till investeringar vilket inte är fallet för Sverige.

– Svenska regeringen ser inget behov att vi ska ha projekt via den här fonden, sade Stefan Löfven till journalister efter EU-nämndsmötet.

Även om fonden inte lockar svenska staten menar regeringen att investeringsplanen har betydelse för att få igång ekonomin i EU.

– Det är viktigt att vi får till tillväxt. Vi har en alldeles för långsam upphämtning efter den ekonomiska krisen. Det är för svajigt. Då är det bra om vi kan få till investeringar. Men jag vill betona också att det här inte är den enda lösningen med stort L. Det behövs mycket, mycket mer. Nu gäller det att se till att de här fonderna omgärdas med strikta regler, professionalitet och inte bara några önskeprojekt, sade Stefan Löfven.

Moderaternas Maria Plass lyfte fram att investeringsplanen väntas ge en miljon ny jobb och frågade hur många av dessa kommer att hamna i Sverige.

– Siffran en miljon jobb är för mig ny. Den har jag inte hört förut så jag kan inte kommentera det, sade Stefan Löfven och vände sig till sina rådgivare som alla skakade nekande på huvudena. Uppgiften finns dock återgiven i kommissionens faktablad om investeringsplanen där det framgår att 1-1,3 miljoner nya arbetet kan skapas de kommande tre åren.