Minitoppmöte på Harpsund 10 juni 2014.

Bild: Anders Selnes

Hoppa till artikelns andra spalt.

Harpsundsmötet: Effekterna av den fria rörlighetens måste diskuteras

Först politik sedan personfrågor så kan budskapet sammanfattas från Reinfeldts minitoppmöte med Tysklands, Storbritanniens och Nederländernas ledare.

Diskussionerna på minitoppmötet på Harpsund om EU-kommissionens kommande ordförande blev som väntat inget huvudnummer. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) betonade i stället att persondebatten måste komma efter att EU:s politiska prioriteringar för de kommande fem år har diskuterats, inte före. Det var en ståndpunkt som de andra regeringscheferna föll in i.

– Harpsundsmötet handlar om hur EU ska anpassa sig till en förändrad global ekonomi. Detta kräver att vi reformerar och anpassar vår industri, arbetsmarknad, utbildningssystem och vår innovativa förmåga, sade Fredrik Reinfeldt.

Mötet är ett inspel till det stora EU-toppmötet i Bryssel senare denna månad – ett försök att påverka unionen i mer marknadsliberal inriktning med fokus på ökad konkurrenskraft och tillväxt. Fortsatt reformering av den inre marknaden för varor och tjänster och den nya digitala marknaden står högt på agendan. Fram till Brysselmötet ska de fyra ländernas regeringstjänstemän finslipa kravlistan.

Både Angela Merkel och premiärminister David Cameron tog upp vad de upplevde som baksidorna med personers fria rörlighet mellan EU-länderna.

– Vi vill försäkra oss att den inte missbrukas, sade Angela Merkel till det internationella pressuppbådet.

De fyra länderna ska fortsätta att diskutera den fria rörligheten och vad som kan göras för att minska möjligheter till missbruk. I slutändan vill de att den nya EU-kommissionen ser över frågan.

– Det finns skrivningar [i de fyras överenskommelse] om hur man ska se på effekterna av fri rörlighet väl medveten om att våra länder har olika utgångspunkter och erfarenhet, sade Fredrik Reinfeldt till Europaportalen. Statsministern hade tidigare på pressträffen poängterat att det fria rörligheten i allmänhet var något väldigt bra och en omistlig del av Europeiska unionen.

Har Sverige något konkret problem med den fria rörligheten?

– Den diskussion som vi har är om den fria rörligheten också leder till att man inte respekterar alla regler på arbetsmarknaden, att det finns ett utnyttjande av arbetskraft.

Men är inte det ett svenskt problem?

– Ja, fast det är ju också en effekt av vad fri rörlighet leder till. Då är det viktigt att jämföra om det finns likheter mellan länderna. Jag uppfattar det som att vår roll är att slå vakt om att den fria rörligheten respekteras.

Trots att mötet inte skulle handla om personfrågor kunde Tysklands ledare inte hålla sig. Två gånger under pressträffen gav förbundskanslern Angela Merkel sitt uttryckliga stöd till Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens nya ordförande.

– Juncker är min kandidat och jag vill ha honom som ordförande i EU-kommissionen, men vi agerar i en europeisk anda, sade Angela Merkel och syftade på att EU-ländernas ledare i så stor utsträckning som möjligt försöker hitta enighet.