Annons

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under måndagens presentation av rekommendationerna.

Bild: Europeiska kommissionen

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU: Hög svensk skuldsättning oroande riskfaktor

EU-kommissionen riktar kritik mot det svenska utbildningssystemet och bostadsmarknaden. Samtidigt höjer kommissionen tonen mot Frankrike.

Årets dåliga svenska resultat i Pisa-testen har fått EU-kommissionen att rekommendera Sverige att genomföra ”radikala strukturförändringar” i utbildningssystemet.

”[Sambandet] mellan socioekonomisk bakgrund och resultat har blivit starkare och skillnaderna mellan skolor har ökat”, skriver EU-kommissionen i sin årliga rekommendation till Sverige.

Kommissionen ser även ett samband mellan de försämrade resultaten i skolan och den relativt höga ungdomsarbetslösheten i Sverige.

”[Det] svenska utbildningssystemet har misslyckats med att ge en del unga den kompetens de behöver för att ta sig ut på arbetsmarknaden”, heter det i rapporten som presenterades på måndagen.

Som tidigare pekar kommissionen på den höga privata skuldsättningen som oroande riskfaktor. Hushållens skulder uppgår enligt beräkningar till 83 procent av bruttonationalprodukten, BNP, eller 160 procent av deras disponibla inkomst.

Även den svenska bostadsmarknaden får kritik. Kommissionen oroas över de ökande bostadspriserna och ”ineffektiva inslag” som begränsad konkurrens och ”en stelbent hyresreglering” på bostadsmarknaden.

Kommissionen ger dock grönt ljus för den svenska finanspolitiken. Varje år granskar kommissionen medlemsländernas budgetförslag och kommer med rekommendationer på förändringar och åtgärder.

Mot Frankrike, EU:s näst största ekonomi, är dock kommissionens ton betydligt hårdare.

”På det stora hela är [Frankrikes] föreslagna budgetstrategi bara delvis i linje med kraven i med stabilitets- och tillväxtpakten”, heter det i kommissionens utlåtande som menar att de franska åtgärderna är otillräckliga för att komma till bukt med de stora underskottet till 2015.

Den hårt ansatte presidenten François Hollande uppmanas bland annat att sänka skatter för företag och arbetet och skära i sociala utgifter.

I maj i fjol gav kommissionen Frankrike två års uppskov att klara EU:s underskottsmål, men kritiken mot landet är tyngre nu.

– I Frankrike kräver den försämrade handelsbalansen och konkurrenskraften under det senaste årtiondet oförminskad politisk handling, sade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.

Kommissionen vill även att Tyskland sänker skatter och sociala avgifter för framför allt låginkomsttagare för att öka tillväxten.

Men kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, menade att ekonomin i EU-länderna rör sig i rätt riktning.

– Generellt sett håller de positiva resultaten av den EU-omfattande strategin på att träda fram. Tillväxten är på väg tillbaka, sade Barroso och pekade på att sysselsättningen spås öka om än långsamt och att finansmarknaden stabiliserats.

Kommissionen beräknar att bara de cypriotiska och kroatiska ekonomierna kommer att minska i år. Under 2014 spår kommissionen även att underskotten i medlemsländerna i genomsnitt kommer att bli mindre än EU-målet på tre procent. Detta gör att flera länder kan lämna EU:s granskningsprogram, bland annat Danmark och Nederländerna. Sammanlagt fortsätter elva av EU-länder att granskas för för stora underskott – en minskning med tretton länder sedan 2011.

På EU-toppmötet i juni ska stats- och regeringscheferna diskutera rekommendationerna. Rekommendationer omsätts i krav såvida inte en kvalificerad majoritet av medlemsländernas regeringar motsätter sig dem.

Detta är en följd av nya budgetregler i det så kallade sexpacket från 2011 som instiftades för att öka trycket på länder som inte sköter sin ekonomi. Om ett euroland avviker från reglerna kan det tvingas lägga en deposition. Om landet därefter inte vidta effektiva åtgärder omvandlas depositionen till böter som betalas in till eurozonen permanenta krisfond ESM.