Statsminister Fredrik Reinfeldt menar att Sverige fortfarande kan gå med i EU:s bankunion.

Bild: Europeiska unionens råd

Hoppa till artikelns andra spalt.

Reinfeldt: Förtäckt protektionism på EU-toppmötet

Statsminister Fredrik Reinfeldt anklagar vissa medlemsländer för protektionism inför torsdagens EU-toppmöte där försvarssamarbete ska diskuteras. 

Trots en diger dagordning väntas få överraskningar och långdragna diskussioner under årets sista EU-toppmöte i Bryssel. För första gången på fem år ska EU-ländernas stats- och regeringschefer diskutera försvarsfrågor. Flera medlemsländer vill satsa på samarbeten för att stärka den europeiska försvarsindustrin. Men statsminister Fredrik Reinfeldt (M) menar att det istället rör sig om protektionism och försöka att rädda inhemska jobb.

– Vi tror ju på frihandel. Och väldigt många av de som ropar fram den här typen av formuleringar vill ha förtäckt protektionism. Det är många som förlorar på det, särskilt ett land som Sverige, sade Fredrik Reinfeldt på väg in på toppmötet i Bryssel på torsdagen.

Han anser att Europa i många fall har en överkapacitet när det gäller visst försvarsmateriell.

– Då hjälper det inte att säga att man ska samarbeta närmre, utan i vissa fall måste överkapaciteten minska, sade Fredrik Reinfeldt som samtidigt var nöjd med den nyligen beslutade svenska Jas-affären med Brasilien.

Samtidigt vill Frankrike att det de övriga medlemsländerna ska hjälpa till att betala för den franska insatsen i Centralafrikanska republiken. Men Fredrik Reinfeldt vill inte veta av det.

– Frankrike har ju fattat ett eget beslut om att göra detta och då får man ju också ta finansieringen för de beslut man fattar. Ska vi ha europeisk respons av något slag måste vi ju också gemensamt diskutera det, sade Fredrik Reinfeldt.

För första gången kommer även Natochefen Anders Fogh Rasmussen delta på mötet där regeringscheferna väntas ge EU:s utrikeskommissionär och Europeiska försvarsbyrån i uppdrag att ta fram olika handlingsplaner för ett närmare försvarssamarbete mellan medlemsländerna. Planerna ska diskuteras först under EU-toppmötet i juni 2015.

Gårdagens överenskommelse mellan medlemsländernas finansministrar om den sista delen i EU:s bankunion gör att den frågan inte behöver diskuteras av stats- och regeringscheferna. Fredrik Reinfeldt välkomnar att det finns en uppgörelse på plats men att det är oklart om den kommer att fylla sitt syfte – att se till att skattebetalarna inte ska behöva står för banker som riskerar att gå omkull.

– Vi har en överenskommelse men den är kanske inte i alla delar färdig. Det för tidigt att säga om den här konstruktionen verkligen [skapar en europeisk struktur för att hantera banker i kris], sade statsministern som inte ville säga huruvida ett svenskt medlemskap i bankunionen nu är närmre eller mer fjärran.

– Vi är fortsatt öppna med huruvida Sverige ska delta eller inte. Vi tycker att vi fått gehör för hur Sverige också ska kunna fungera utanför bankunionen utan att vi tagit slutgiltigt ställningstagande, sade Fredrik Reinfeldt.

En annan fråga på dagordningen är det tyska förslaget om bindande kontrakt mellan medlemsländerna och kommissionen. Syftet är att de EU-länder som vill, mot eventuellt ekonomiskt stöd, lovar att genomföra vissa ekonomiska reformer. Men förslaget ser ut att bli urvattnat. Den fond som ska sättas upp för att fungera som lockbete för medlemsländerna är ännu inte klar.