Lars Adaktusson toppnamn för KD i EU-valet.

Bild: Lennart Molin

Hoppa till artikelns andra spalt.

Lars Adaktusson: EU ska inte peta i detaljer

KD:s toppnamn i EU-valet Lars Adaktusson betraktar sig själv som en varm EU-vän men betonar att han också har invändningar mot hur EU drivs idag.

På onsdagen blev det klart att kristdemokraternas nomineringskommitté föreslår journalisten och tidigare programledaren på SVT Lars Adaktusson 58 år som partiets toppnamn i EU-valet nästa år. Han tar över efter Alf Svensson som avböjt omval. Partiets mål är att fördubbla sina mandat i Europaparlamentet från ett till två.

Europaportalen fick ett samtal med Adaktusson om vad som driver honom att bli politiker och hur han ser på EU-samarbetet.

– Jag ställer upp i EU-valet för att jag delar kristdemokraternas värderingar.  Det är ett dubbelt engagemang grundat i en ideologisk övertygelse och i ett stort intresse för utrikespolitik och EU i vid bemärkelse, säger Lars Adaktusson (KD).  

Internationella frågor, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och bistånd är några frågor som han nämner som viktiga för honom. Adaktusson betraktar sig själv som en varm EU-vän men betonar att han också har invändningar mot hur EU drivs idag.

– Jag tror på ett EU där samarbete går hand i hand med respekt för olikheter. Ökad centralisering och maktöverföring till Bryssel får inte vara de enda svaren på Europas problem. Man måste också kunna rulla tillbaka maktfrågor till medlemsländerna.

Kan du utveckla detta? Finns det en obalans i maktfördelningen mellan EU och medlemsländerna? 

– Ja jag tror att man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Det är en kommunikativ utmaning som vi står inför i valrörelsen. Det kommer å ena sidan finnas en väldigt stark nejsida som kommer att försöka spela på den enormt stora negativa publicitet som varit de senaste åren under krisen för euron. Å andra sidan kommer det att finnas folkpartister och andra som omfamnar EU och som driver den linje som dom har drivit i alla år. Jag tror att någonstans däremellan gäller det att kommunicera en annan uppfattning, säger Lars Adaktusson.

Vad betyder det rent konkret? Kan du nämna något som EU bör titta över när det gäller maktfördelningen?

– Konkret innebär det att EU inte ska ha en gemensam finanspolitik eller en gemensam beskattning. Jag tror också att man måste våga ifrågasätta att de emellanåt mäter stora och små frågor med samma måttstock i Bryssel. Jag tror inte på snusförbud och där EU är inne och petar i detaljer. EU ska stå för det fantastiska projekt det är när det gäller fred och demokrati och inte minst för frihet. Det är den typen av stora frågor som EU ska ägna sig åt. Det gäller naturligtvis också miljö- och klimatfrågor och gränsöverskridande brottslighet där vi behöver mer samarbete.

På frågeställningen om vilken som är den viktigaste svenska frågan i EU just nu väljer han att passa. I stället betonar han betydelsen av ett europeiskt perspektiv.

 –  Om alla medlemsländer bara ser till sina egna intressen och driver sina egna frågor så blir samarbetet inte särskilt meningsfullt.  

Mycket av arbetet i Europaparlamentet bedrivs i förberedande utskott. Där avgörs i praktiken ofta  utgången av både små och stora frågor. Sitt val av utskott vill Lars Adaktusson dock hålla öppet. 

– Jag vill inte låsa mig för det i dag. Jag är i början av en process och har mycket att lära fortfarande och går in i det här med stor ödmjukhet. De frågor som legat mig närmast som journalist har varit utrikespolitik och mänskliga rättigheter. Men jag brinner även mycket för företagande och handel som vi måste lyfta upp mer i den kommande valrörelsen.  Även om  arbetsmarknadspolitik och företagande är frågor för nationell nivå så kan EU åtminstone hjälpa till för att underlätta när det gäller regleringarna.

Det finns kritik mot att arbetskraftsinvandring från andra EU-länder har missbrukas av arbetsgivare och att löner dumpas. Hur ser du på det?

– Jag tror att arbetskraftsinvandring i grunden är gott och bra. Bilderna som vi såg av fackliga företrädare som stod i Vaxholm och ropade go home till lettiska arbetare vill vi inte se igen. Sedan är vi alla överens att på svensk arbetsmarknad ska svenska kollektivavtal gälla - det är självklart.

Hur ska du lägga upp din valrörelse?

– Det vet jag inte. Vi håller på att ta fram ett Europapolitiskt program som ska antas i slutet av september. Jag känner en enorm lust, säger Lars Adaktusson.

Kristdemokraternas valsedel fastställs slutligen av partifullmäktige 25 oktober. Ebba Busch Thor, Uppsala, föreslås som andranamn och Michael Anefur, Kristianstad, som tredjenamn på listan.