De cypriotiska bankerna håller stängt fram till parlamentet har röstat om krislånet. Arkivbild.

Bild: Anders Selnes

Hoppa till artikelns andra spalt.

Europa håller andan inför cypriotiskt lånedrama

På tisdag avgörs Cyperns framtid när landets parlament ska ta ställning till ett krislån på 83 miljarder kronor.

Enligt diplomatiska cypriotiska källor till Europaportalen har omröstningen i parlamentet om krislånet till landet skjutits upp till 19-tiden på tisdagskvällen svensk tid.  

Omröstningen, som redan försenats en dag, var planerad till i eftermiddag då det cypriotiska parlamentet skulle sammanträda för att rösta om det krislån som långivarna och landets nyvalde president Nicos Anastasiades förhandlade fram under natten till lördag.

Inget parti har egen majoritet och flera partier har sagt att de kommer att rösta nej tilluppgörelsen som kommer att ge landet ett efterfrågat krislån på motsvarande 83 miljarder euro.

Krislånet till Cypern innebär en extra engångsskatt på belopp insatta på cypriotiska banker. För belopp under 100 000 euro uppgår skatten till 6,75 procent, för högre belopp 9, 9 procent. Sammanlagt räknar långivarna att åtgärden ska uppbåda motsvarande 48,5 miljarder kronor.

Närmare 40 procent av dem som drabbas beräknas vara utländska kontohavare, många av dessa ryska medborgare vars pengar i många fall antas ha anskaffats på tveksamma grunder. Den ryske presidenten Vladimir Putin kallade uppgörelsen ”orättvis, oprofessionell och farlig”.

Resten av kontoinnehavarna består av cyprioter, flertalet av dem småsparare. Uppgörelsen fick euron, europeiska och asiatiska börser att falla på måndagen.

Det var framför allt Tyskland och Finland som under förhandlingarna i Bryssel natten till lördag som tryckte på för detta. Förutom engångsskatten måste Cypern genomföra strukturreformer och nedskärningar likt dem som andra euroländer som fått krislån tvingats genomgå.

– Lösningen vi nådde är minsann inte vad vi ville, men det är den minst smärtsamma under rådande omständigheter, sade president Nicos Anastasiades som i ett tal till nationen på söndagskvällen varnade för riskerna om parlamentet säger nej till krispaketet, rapporterar den cypriotiska nyhetsbyrån CNA.

Men enligt Wall Street Journal har Cyperns regering dock tagit fram ett nytt förhandlingsbud där småsparare ska beskattas mindre, 3 procent på alla summor under 100 000 euro. Men samtidigt skulle skatten för konton med mer än 500 000 euro beskattas med 15 procent. Detta skulle uppbåda ungefär lika mycket som den tidigare uppgörelsen. Enligt tidningen ska euroländernas finansministrar hålla en telefonkonferens under måndagen.

Tidigare krislån till vacklande euroländer som Grekland och Irland har inte inneburit en engångsskatt på bankkonton. Men att långivarna i trojkan, som består av representanter från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden IMF nu kräver det får många aktörer att oroas för att det kan ske igen, exempelvis i Spanien och Italien.

Men spanska och italienska politiker och tjänstemän menar att detta är en engångshändelse och att småsparare i deras länder inte behöver oroa sig.

På Cypern har folk redan börjat ta ut pengar från sina konton för att undvika att de beskattas. Landets centralbank har säkrat motsvarande 42 miljarder kronor för att försöka mildra en så kallad bankrusning. Måndagen är en nationell helgdag, men enligt uppgift ska bankerna hålla stängt även i morgon tisdag för att öppna först på onsdag. Andra, obekräftade, källor gör dock gällande att bankerna kommer vara stängda hela veckan.