Svenska påtryckningar vid har bidragit till att det nu liggande förslaget till långtidsbudget, skriver Désirée Pethrus (KD).

Hoppa till artikelns andra spalt.

Rätt EU gör Sverige starkare

Vi ska inte ha ett EU byggt på överstatlighet, detaljstyrning och kravlöshet. Det skriver Désirée Pethrus (KD) ledamot i riksdagens EU-nämnd och EU-politisk talesperson.

EU är ett fredsprojekt, byggt på tanken om att samarbete gör vår kontinent till en säkrare och mer välmående plats. Detta hindrar oss inte från att kritiskt granska Unionen, och öppet diskutera dess fel och brister.

Sveriges EU-medlemskap gör skillnad. Svenska påtryckningar har bidragit till att det nu liggande förslaget till långtidsbudget för 2014-2020 uppmuntrar till effektivitet och modernisering. Ökade satsningar på jobb- och tillväxtskapande områden såsom forskning och infrastruktur, och minskade anslag till de överdimensionerade och bakåtsträvande jordbruksstöden, stärker EU: s globala konkurrenskraft. Den sänkta, svenska EU- avgiften säkerställer att vårt bidrag blir proportionerligt, utifrån vårt lands storlek och våra förutsättningar.

En bantad och mer modern budget till trots, ifrågasätts EU: s roll och mandat alltmer. Storbritanniens premiärminister David Camerons uttalande om att låta det brittiska folket få folkomrösta om landets EU-medlemskap, fick många av Europas ledare att höja på ögonbrynen. I kristider anser vissa att lösningen stavas isolering och nationalism – historien har dock gång efter annan visat oss vilka katastrofala följder en sådan hållning kan få.

Vårt EU-medlemskap gör Sverige starkare. EU är världens största integrerade ekonomi, som ett litet, innovationsintensivt och exportberoende land som Sverige växer och frodas av att vara en del av. Vi måste därför fortsätta att arbeta för att stärka den inre marknadens världsledande position. På så sätt får vi ett starkare EU – desto bättre går det för Sverige.

Gränserna för vad EU kan eller ska besluta måste dock förbli tydliga. Att beslut även fortsatt måste fattas så nära medborgarna som möjligt, är en hållning som vi kristdemokrater inte tänker rucka på. Vi måste kunna ifrågasätta delar av EU- samarbetet, vilket Kristdemokraternas partiordförande Göran Hägglund nyligen underströk.

Sveriges ekonomi är stark, jämfört med många andra EU- länders. Bör vi då isolera oss och lämna krisländerna åt sitt öde? Nej, men på samma sätt som att Sverige har ett givet ansvar att stödja krisländerna, lika givet är det att stödet till dessa länder inte ska vara gräns- eller villkorslöst. Stödinsatserna måste vara kopplade till tydliga villkor, så att de får önskad effekt; det vill säga lyfter människor ur arbetslöshet och utsatthet, motverkar korruption, och stärker krisländernas och därmed hela EU: s globala konkurrenskraft.

För att uppnå detta krävs även framåtsyftande åtgärder, såsom effektiva övervakningsmekanismer inom finanssektorn. Den första byggstenen i den tilltänkta bankunionen, tillsynsmekanismen, kan främja ekonomisk stabilitet. Men för Sveriges del vill vi kunna ställa högre krav, vilket ska accepteras. För Kristdemokraterna måste det också förbli självklart att EU inte ska besluta i frågor som medlemsstaterna är bättre lämpade att besluta om, såsom detaljstyrningen av finanspolitiken och nationella skattetryck.

Det är kristdemokraternas innerliga förhoppning att Europaparlamentets ledamöter nu väljer att godkänna medlemsstaternas förslag till ny långtidsbudget och att den genomförs utan hemlig omröstning. Förslaget till ny långtidsbudget inger hopp om ett EU som befäster sin position som världens största och starkaste inre marknad.

Vi kristdemokrater tror på EU. Vi vill inte ha ett EU byggt på överstatlighet, detaljstyrning och kravlöshet. Vad vi vill ha är ett EU där Sveriges roll är lika självklar som stark – ett EU där solidariteten mellan medlemsstaterna, och mellan Unionen och omvärlden, stärks. Det är en union byggd på samarbete, solidaritet och subsidiaritet, så nära medborgarna som möjligt. Det gynnar hela EU, inklusive Sverige.

Désirée Pethrus
Riksdagsledamot (KD)
Ledamot i EU-nämnden och EU-politisk talesperson