Tysklands förbundskansler Angela Merkel träffar i nästa vecka sin brittiske kollega David Cameron för att diskutera EU-budget.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Merkel avvisar budgetveto

De brittiska möjligheterna att minska EU:s långtidsbudget imponerar inte på bedömare. Tysklands Angela Merkel vill dämpa ropen på veto för att hitta en kompromiss.

Runt om i Europa laddar stats- och regeringscheferna upp inför höstens stora EU-fråga: den kommande långtidsbudgeten för 2014-2020.

Den brittiske premiärministern David Cameron pressades i veckan av landets parlament att gå extra hårt fram i förhandlingarna.

Men i David Camerons egna led anses det inte vara möjligt att övertyga de övriga europeiska ledarena att gå så långt. I sällskap med hans regeringspartner Nick Clegg menar höga tjänstemän i Camerons regering att en sådan överenskommelse är ouppnåelig.

– Det ser allt svårare ut. Situationen i Europa sedan vi hade stöd av Tyskland och Franskrike för en frysning [av budgeten] har förändrats rejält, sade en anonym tjänsteman på Downing Street till brittiska Financial Times.

Mujtaba Rahman, tidigare tjänsteman på brittiska finansdepartementet och nu analytiker på Eurasia Group, tror inte heller att David Cameron kommer lyckas plocka hem spelet i Bryssel.

– Storbritanniens förmåga att påverka EU:s budgetförhandlingar är som vi sett i hanteringen av eurokrisen – nämligen begränsad, sade Mujtaba Rahman till Financial Times.

I nästa vecka ska den tyska förbundskanslern Angela Merkel träffa David Cameron för att stämma av läget inför budgetförhandlingarna. Hon förväntar sig att en kompromiss kan nås.

– Jag vill nu inte ha ytterligare veton kastade in i rummet, det hjälper inte. Tyskland kommer göra allt för att försöka få en lösning till stånd, sade Angela Merkel på torsdagen under en presskonferens tillsammans med den irländske premiärministern Enda Kenny i Berlin.

David Cameron vill att budgeten ska frysas i fasta priser vilket innebär att kommissionens förslag på 1033 miljarder euro minskas med ungefär 200 miljarder.

Sverige tillsammans med bland annat Nederländerna, Danmark och Tyskland har sedan tidigare velat frysa EU-budgeten fast justerad för inflation. Detta skulle innebära en minskning med mellan 100 till 130 miljarder euro i jämförelse med kommissionens förslag.

Till dem som står på kommissionens sida hör fattigare EU-länder som Grekland och Rumänien. Men även EU-parlamentet måste de budgetrestriktiva övertyga. Efter att Lissabonfördraget infördes tvingas de europeiska stats- och regeringscheferna dela sin budgetmakt med EU-parlamentet.

Den som håller i klubban under förhandlingarna 22-23 november är Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Den erkänt skicklige förhandlaren har två vägar att gå i fallet med det brittiska vetohotet: försöka hitta en uppgörelse med David Cameron eller gå vidare med de övriga 26 medlemsländerna som visat en större kompromissvilja.

Visserligen behövs enhällighet för att långtidsbudgeten ska kunna klubbas. Men alternativet – ingen överenskommelse alls – är på många sätt värre för britterna. De övriga medlemsländerna kan då enas om EU-budgeten på en årlig basis, för detta behövs en kvalificerad majoritet.

Om ingen överenskommelse nås 22-23 november riskerar nästa budgetmöte att komma först efter det tyska förbundsdagsvalet i september 2013.

EU:s långtidbudget sträcker sig över sju år och fastställer ett tak på hur mycket pengar och inom vilka område de får användas.