Varken EU eller Sveriges riksdag har med jämställhet i bolagsstyrelser att göra, skriver Andreas Norlén (M). Arkivbild.

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU fel forum för jämställdhet i bolag

Jag uppmanar Ylva Johansson med flera att köpa aktier och nominera kvinnor till bolagsstyrelserna och med emfas plädera för dem på bolagsstämmorna. Det skriver Andreas Norlén (M) i replik till  Ylva Johansson (S), Olle Ludvigsson (S) och Anna Hedh (S).

Ylva Johansson, Olle Ludvigsson och Anna Hedh (S) menar att Sveriges regering borde stödja EU-kommissionens förslag om kvotering till de större europeiska företagens styrelser. Det kommer regeringen inte att göra och det är bra.

Det är ett faktum att det finns få kvinnliga ledamöter i börsbolagens styrelser. Det är också ett faktum att detta inte är någon tillfällighet. Det finns en mängd faktorer som förklarar detta förhållande, till exempel att män tenderar att välja män och att det finns gamla nätverk där mycket av rekryteringen sker. Andelen kvinnliga ledamöter avspeglar också att det finns relativt få kvinnor på ledande chefspositioner inom näringslivet, eftersom det är från den kretsen man ofta rekryterar styrelseledamöter. Dessa förhållanden är givetvis inte tillfredsställande. Det är angeläget att män och kvinnor har lika goda förutsättningar att göra karriär i näringslivet, såväl att nå chefsposter som att få styrelseuppdrag. Innebär det då att kvotering är en god idé? Det enkla svaret är nej.

Allmänt sett finns det skäl att vara tveksam till kvotering som metod, oavsett vilken typ av rekrytering det handlar om, eftersom kvotering innebär en tydlig risk att man inte ser individerna utan enbart betraktar människor som delar av olika kvotgrupper. Även om man lämnar den diskussionen är det lätt att se att kvotering är särskilt olämplig just när det gäller rekrytering till bolagsstyrelser. Det beror på styrelseuppdragets särskilda förtroendekaraktär och dess koppling till ägandet av företaget.

En bolagsstyrelse har i uppgift att, som det heter i aktiebolagslagen, förvalta bolagets angelägenheter, och det är ett mycket vitt mandat. Det kan handla om att fatta beslut om vilka åtgärder som helst som inte strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Styrelsen utövar all den makt som tillkommer företagets ägare och ska mellan bolagsstämmorna tillvarata ägarnas intressen i varje detalj. Mot denna bakgrund framstår det som närmast självklart att ägarna fritt måste välja vilka individer som ska tillvarata deras intressen och utöva deras rätt.

Om jag behöver hjälp att tillvarata mina intressen, till exempel en ekonomisk konsult för att få råd om min ekonomi eller en advokat för att få hjälp i en rättegång, är det givet att jag ska få välja den person som jag har allra störst förtroende för utan statliga pekpinnar. På samma sätt måste de som äger ett företag få välja vilka som ska sitta i deras styrelser och tillvarata deras intressen.

Jag delar uppfattningen att det vore bra med fler kvinnliga ledamöter i börsbolagens styrelser. Jag tror att det skulle ha ett antal positiva effekter. Men debatten förs i fel forum. Om Ylva Johansson med flera vill åstadkomma en förändring och göra något konstruktivt för att lyfta fram kvinnor inom näringslivet, då vill jag uppmana dem att köpa aktier i börsnoterade företag - det räcker att köpa en aktie i varje företag - bege sig till bolagsstämmorna, nominera skickliga kvinnor till bolagens styrelser och med emfas plädera för att de personerna är de bästa att tillvarata ägarnas intressen.

Jag är riksdagsledamot från Östergötland. Jag har köpt några få aktier i Saab AB, som är Östergötlands största privata företag, och skrev i egenskap av aktieägare ett öppet brev till styrelseordföranden, där jag framhöll att det är en lång väg kvar innan Saab har en jämställd styrelse och tillvaratar kvinnors kompetens på bästa sätt. Jag frågade också hur han arbetat för att öka antalet kvinnliga ledamöter i styrelsen och varför arbetet inte lyckats.

Ylva Johansson kunde följa det exemplet, i stället för att plädera för att EU ska lägga sig i något som varken EU eller Sveriges riksdag har med att göra.

Andreas Norlén
Riksdagsledamot (M) i konstitutionsutskottet