En skatt på aktiehandel kan ge 500 miljarder kronor i intäkter.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Svenskar vill ha finansskatt

Både en majoritet i EU-parlamentet och av svenska folket vill införa en skatt på finansiella transaktioner. "Jag undrar om svenska folket verkligen satt sig in i och stödjer det förslaget, det tror jag inte", säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

EU-parlamentet sade på onsdagen i en rådgivande omröstning med bred majoritet ja till att EU ska införa en skatt på finansiella transaktioner. Skatten ska ligga på 0,1 procent på aktier och 0,01 procent för andra typer av finanspapper, så kallade derivat. Enligt EU-kommissionens beräkningar kan skatten ge intäkter på 500 miljarder kronor om året.

– Det är ett viktigt steg framåt för att ta pengar från spekulation till gröna investeringar, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, i ett uttalande efter omröstningen.

Kritiker hävdar dock att skatten inte kommer att leda till någonting positivt. Att göra det dyrare för finansmarknaden leder i slutändan till att det blir dyrare för konsumenterna, något som hämmar tillväxten.

I måndags publicerades också en opinionsundersökning som visar att sju av tio svenskar vill införa en finansskatt. Det är dock inget som statsminister Fredrik Reinfeldt vill dra för stora växlar på.

– Jag är inte riktigt säker på att de vet vad de har svarat på. Det här är ju kommissionens förslag och en stor andel av skatten ska ju landa i kommissionens plånbok. Jag undrar om svenska folket verkligen satt sig in i och stödjer det förslaget, det tror jag inte, säger Fredrik Reinfeldt till Europaportalen.

I EU-ländernas regeringar har frågan drivits hårt av både Tyskland och Frankrike, även om Tyskland på senare tid har mjuknat i retoriken. Starkt motstånd har kommit från bland andra Sverige och Storbritannien.

Enligt den tyska nyhetsbyrån DPA kommer EU-kommissionen på kvällens toppmöte att presentera nya beräkningar som visar att tillväxten minskar med mindre omfattning än vad man tidigare beräknat. Istället för en minskning på 0,5 procent tror man att det landar på 0,28 procent fram till 2050. Om intäkterna investeras klokt kan BNP samtidigt öka med 0,4 procent, menar EU-kommissionen.

EU-kommissionen vill dels använda intäkterna till EU-budgeten så att medlemsländernas EU-avgift minskas i motsvarande mån. En del av skatteintäkterna ska behållas av medlemsländerna. Förslag finns också på att investera i klimatåtgärder.