De tre kombattanterna. Angela Merkel, Herman Van Rompuy och Nicolas Sarkozy.

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-splittring inför öppen ridå

Tyskland och Frankrike tar strid och kritiserar Herman Van Rompuys förslag för att inte vara tillräckligt långtgående.

Dramatiken ökar. I ett öppet brev till Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, upprepar Angela Merkel och Nicolas Sarkozy sina krav på en fördragsförändring. Den tysk-franska duon, numera känd under namnet "Merkozy", tycker inte Van Rompuys förslag till snabbspår räcker till för att lösa eurokrisen.

Merkel och Sarkozys argument för en sådan förändring är att en permanent inskrivning av budgetdisciplin i EU-fördraget är mer bindande än ett tillägg. Kraven på euroländerna blir hårdare och EU-kommissionen skulle få mer makt att granska euroländernas budgetar innan de godkänns i de nationella parlamenten.

Sedan öppnar en fördragsförändring för att ge den Europeiska centralbanken, ECB, mer "flexibilitet" som det heter på EU-jargong. Det innebär i praktiken att ECB skulle kunna bli en sista instansens långivare. Detta i sin tur skulle lätta på trycket för de euroländer som i dag måste betala en för hög ränta på sina statsobligationer eftersom investerare vet att de inte riskerar att förlora sina pengar när dessa länder har ECB i ryggen.

Angela Merkel vill också undvika att ta vägen via den tyska författningsdomstolen varje gången den tyska budgeten ska granskas av EU-kommissionen.

Argumentet mot en förändring i EU-fördraget är den tid det skulle kunna ta när alla 27 medlemsländer ska godkänna den. Exempelvis kräver den irländska konstitutionen en folkomröstning vid en fördragsförändring. Storbritannien hotar med veto om de inte får genom vissa krav. EU-parlamentet kräver ett konvent för att gå med på att skriva om fördraget. Förra gången det begav sig, när det nuvarande Lissabonfördraget skulle godkännas, tog det nästan ett årtionde.

Men enligt det fransk-tyska förslaget skulle en förändring i EU-fördraget kunna vara klar redan i maj nästa år.

Det tysk-franska brevet är ett svar på Herman Van Rompuys förslag tidigare veckan att en fördragsförändring inte är nödvändig för att genomföra de åtgärder som krävs för få en lösning på krisen.

I måndags enades den tyska förbundskanslern och den franske presidenten om en strategi inför EU-toppmötet i slutet av veckan. Kärnan var en förändring i EU-fördraget.

Dagen efter läckte det förslag Herman Van Rompuy, i uppdrag av EU:s stats- och regeringschefer, tagit fram inför EU-toppmötet. I det framhärdade han att en förändring i EU-fördraget inte är nödvändig utan att det troligtvis skulle räcka att göra ett tillägg i protokoll 12 av fördraget.

I kväll och på fredag samlas unionens stats- och regeringschefer i Bryssel för att bestämma hur det blir.