Potatis står i centrum för debatten om genmodifierade grödor.

Bild: Flickr

Hoppa till artikelns andra spalt.

Bakslag för genmodifierade grödor

Det ska vara lättare för EU:s länder att förbjuda odling av genmodifierade grödor anser en majoritet i EU-parlamentet. En förlust för EU som system, menar kritikerna.

I södra Tornedalen blossade en strid upp i våras om genmodifierad potatis. På ena sidan stod det tyska kemiföretaget Basf och odlaren Mattias Laitamaa som planerade att odla den genmodifierade potatisen Amflora i området. På andra sidan stod lokala livsmedelsföretag och odlare. Kravet var att företaget skulle avbryta odlingarna av Amflora i Norrbotten på grund av att de eventuella riskerna inte hade utretts ordentligt.

Till protesterna anslöt sig senare miljöorganisationen Greenpeace genom att blockera en lagerbyggnad där potatisen förvarades. Men Basf och Mattias Laitamaa gav inte med sig och odlingen ska genomföras.

Händelserna i Norrbotten är en lokal träta men samtidigt del av en större strid som utspelat sig på EU-nivå i åratal. Den fick en ny vändning i dag när EU-parlamentet beslöt att man vill göra det lättare för medlemsländer att förbjuda odling av genmodifierade grödor, även kallad kallade GM-grödor. Parlamentet vill också utöka antalet skäl som ett land ska kunna hänvisa till för att driva igenom ett förbud.

Bakgrunden är en utveckling där flera medlemsländer har förbjudit odling av GM-grödor, trots att EU:s egen myndighet för livsmedelsäkerhet, EFSA, godkänt dem. I dag kan två typer av GM-grödor odlas i EU: dels den nämnda Amflora-potatisen, som används för att utvinna stärkelse till pappersindustrin, dels en typ av GM-majs som odlas framför allt i Spanien och Portugal. Men merparten av EU:s länder odlar ännu inte någon av grödorna kommersiellt.

Sex länder, Tyskland, Frankrike, Grekland, Österrike, Luxemburg och Ungern, har begränsat eller helt förbjudit användning eller försäljning av genmodifierade grödor i landet. Det kan de göra genom en specialregel som tillåter länder att förbjuda GMO om de kan visa att det finns risker för miljön eller människors hälsa. EFSA menar dock att länderna inte har kunnat bevisa riskerna, men dess uppfattning har blockerats i ministerrådet av länderna som inte vill tillåta GMO. Därför föreslog kommissionen att låta länderna gå sina egna vägar för att lösa upp knutarna.

Dagens beslut kritiseras av moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), ledamot i parlamentets miljöutskott.

– Det är ett väldigt tråkigt resultat och ansvarslöst. Man vill göra det möjligt att förbjuda biologiska grödor utan att ta hänsyn till vetenskapen. EU har i dag världens bästa kontroll för GMO-grödor och när vetenskapen säger att det inte finns någon risk måste man lyssna på det, säger Christofer Fjellner till Europaportalen.

Kritikerna till beslutet menar också att beslutet kan öppna upp för olika riktlinjer i olika länder, vilket underminerar dels EU:s livsmedelsmyndighet EFSA, dels EU-samarbetet som helhet.

– Det vi beslutar här i dag är en svart dag för EU:s inre marknad. Vi kritiserar Danmark för att förstöra Schengensamarbetet på populistiska grunder. I princip gör vi samma sak här. Vi får hoppas att det här inte bildar skola för kommande beslut om den inre marknaden, sade den tyske liberalen Holger Krahmer i debatten.

Men beslutet togs med en bred majoritet i parlamentet, 548 röster för, 84 emot och 31 nedlagda. Svenska socialdemokraten Åsa Westlund, också ledamot i miljöutskottet, var en av de 584 som röstade ja. Hon anser att det bör vara upp till varje land att bestämma.

– Närhetsprincipen är viktig i den här frågan, inflytandet bör finnas på medlemsstatsnivå. Det är bra att Europaparlamentet nu trycker på i den riktningen, säger Åsa Westlund (S) till Europaportalen.

– Då har man inte fattat begreppet närhetsprincip. Följden blir ju att till exempel österrikiska odlare förbjuds att odla GM-grödor även om de vill det, säger Christofer Fjellner.

Parlamentet säger också i dagens beslut att alla medlemsländer måste vidta åtgärder för att förhindra att GM-grödor påverkar konventionell eller ekologisk odling negativt och se till att de ansvariga när något sådant händer kan hållas ekonomiskt ansvariga.

I bakgrunden lurar även världshandelsorganisationen WTO:s regler. Användningen av GM-grödor är betydligt mer utbredd utanför Europa och om EU-länder förbjuder GM-grödor på grunder som inte godkänns av WTO riskerar länderna att fällas i WTO:s domstol.

Frågan bollas nu vidare till ministerrådet för beslut. Förhandlingar mellan parlamentet och rådet lär fortsätta en bra bit framöver. Enligt Corinne Lepage, ansvarig ledamot i frågan, är det långtifrån säkert att det nya ordförandelandet Polen kommer att prioritera frågan.