Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Hoppa till artikelns andra spalt.

"Ökat stöd för extremistpartier djupt oroväckande"

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg,  anser att svenska riksdagspartier måste våga ta debatten med Sverigedemokraterna.

Med bistra ord beskriver Thomas Hammarberg situationen för mänskliga rättigheter i Europa. Även om de senaste åren visar på framsteg finns allvarliga problem kvar att arbeta med konstaterar Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter när han besökte MR-dagarna i Stockholm i veckan. 

Thomas Hammarberg riktar kritik mot hur de europeiska länderna hanterar flyktingar och att många invandrare utsätts för främlingsfientlighet. Kritiken riktats också mot en växande islamofobi och att högerextrema partier får en allt mer framträdande roll i flera länder. Detta samtidigt som hbt-personer och romer i flera europeiska länder lever i en utsatt situation.
– Det här är vad som står på Europas meritlista när vi står i FN och predikar för mänskliga rättigheter runt om i världen, säger Thomas Hammarberg.
– Det jag ser är att vi står inför en enormt viktigt utmaning, som förstärkts av den ekonomiska krisen.
Ryssland är det land som oftast berörs av de fall som tas upp i Europadomstolen för brott mot mänskliga rättigheter. Efter kriget i Tjetjenien har över 100 fall tagits upp av domstolen – endast i ett fall har Ryssland fått rätt.

Borde Europarådet öka pressen på Ryssland?
– Ryssland har betalat skadestånd till överlevande, och det är ganska rejäla skadestånd. Men idén med Europadomstolen är inte bara skadeståndet utan att man också vidtar åtgärder så att kränkningar inte kan inträffa igen, säger Thomas Hammarberg.

Han berättar att Ryssland i sitt försvar mot att återuppta nedlagda förundersökningar och på nytt utreda vad som hände under kriget i norra Kaukasus, hävdar att situationen i dag är radikalt förändrad.
– Vi accepterar inte den analysen. Allt det som har skett måste utredas, och skuld klarläggas, annars blir det straffrihet.

Ryssland har i flera fall fått kritik från olika människorättsorganisationer som är verksamma i området för att landet inte gjort mer för att utreda de krigsbrott som begicks i början av 2000-talet. Men det verkar inte som att särskilt mycket händer?
– Nej, det är alldeles för lite. När jag var där i september berättade de att de hade öppnat några gravar i fall där de anhöriga hade gått till Europadomstolen. Men det är verkligen bara ett första steg.

Men vad kan Europarådet göra, kan ni sätta ned foten?
– Ja, jag vet inte. Jag åker till Moskva i december för att ta upp detta. Jag har begärt att få träffa President Dmitrij Medvedev.

Det östliga partnerskapet har varit ett av EU:s inspel för att förbättra demokratin i sex östeuropeiska länder. Tror du att partnerskapet kan få betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter i länderna?
– Jag hoppas det. Det ger åtminstone en ram för en viss dialog. Det är viktigt för de här länderna, inte minst i Kaukasus. Många av dem känner sig bortglömda, när man kommer dit säger de ”vad bra att du kommer, det är ingen annan som är beredd att lyssna på oss”. Människor i Azerbajdzjan, Georgien och till och med i Ukraina känner sig bortglömda av övriga Europa.

Du pratar om flera viktiga problem för mänskliga rättigheter i Europa. Är det något särskilt problem som du ser, som man kan peka ut som ett särskilt hot mot demokratin i Europa på sikt?
– Ja, det beror på. Men de extremistpartier som växer fram och som får stöd i val, utan att de andra partierna egentligen tycks ha någon politik att hantera dem tror jag är allvarligt. Det finns olyckskorpar som menar att det här är ju bara en upprepning av vad som skedde under 30-talet i Europa, framväxande nazism och fascism, när de demokratiska krafterna tvekade för länge och sedan var det för sent.

Vad tror du?
– Jag tror inte att det är fullt så allvarligt, men jag tycker att det är djupt oroväckande. Men inte bara för att det är så mycket som 15 procent av invånarna som är fast i någon slags hatbild av omgivningen, utan att de andra är så tysta.

Frågan är aktuell också inför det svenska riksdagsvalet, där det ser ut som att Sverigedemokraterna är på väg in i riksdagen. Vad skulle du vilja att de svenska partierna gör inför riksdagsvalet?
– Dels så tror jag att man måste ta debatten. Att tiga ihjäl dem går inte, det upplevs som ojuste. De är också ett parti och varför får de inte vara med, frågar en del. Så gör dem inte till martyrer, men samtidigt: Var kristallklar med att vi inte accepterar de värderingar som ligger bakom deras förslag.

Men om de svenska riksdagspartierna tar debatten, finns det inte då en risk att det blir samma situation som i Danmark, att Sverigedemokraterna precis som Dansk Folkeparti tar över debatten?– Det stora problemet med Danmark, som jag ser det, är att de andra partierna låtit extremisternas frågor dominera agendan. De andra partierna tog över delar av Dansk Folkepartis förslag och trodde att man därmed skulle underminera dem.
Hammarberg säger att de stora partierna på så sätt legitimerade högerpopulistiska Dansk Folkepartis åsikter.
– Jag tror att det är jätteviktigt att vara kristallklar om att vi inte accepterar den typen av värderingar. Jag tror att folk då skulle tänka igenom det hela en gång till och komma fram till slutsatsen att det här inte är det samhälle vi vill ha – där vissa grupper i samhället stämplas som mindervärdiga och fiender när de i själva verket bara är vanliga människor.